Äldre dricker oftare än förr i Sverige − speciellt kvinnor i sjuttioårsåldern
AlkoholArtikeln är skriven av forskare, på uppdrag av popNAD Publicerad 25 nov 2020
En ny studie från Sverige visar hur alkoholkonsumtionen bland äldre personer har förändrats mellan 2004 och 2017. Resultaten visar bland annat att äldre personer dricker vid fler tillfällen än tidigare.
Sverige har likt många länder en åldrande befolkning. Medellivslängden har stigit kontinuerligt sedan början av 1900-talet och hälsan i åldrarna över 65 år har på många sätt förbättrats. Samtidigt har det skett en utveckling där äldre personer idag dricker mer alkohol än vad tidigare generationer gjorde (Guttormsson & Gröndahl, 2017).
Alkohol är en starkt bidragande orsak till sjukdomsbördan i samhället och det är också känt att äldre personer är känsligare för alkohol och därför har lättare att få problem på grund av sitt drickande. Det ökande antalet äldre personer och den ökande alkoholkonsumtionen i denna grupp indikerar att det kan bli ett växande problem för både enskilda individer som för samhället (Hallgren, Hogberg, & Andreasson, 2010; Wang & Andrade, 2013).
Flera olika mått
I den här studien belyser vi i detalj hur drickandet i den äldre befolkningen i Sverige har utvecklats de senaste 15 åren. Vi tittar på flera olika mått av alkoholkonsumtion för att se om det är dryckesfrekvensen, mängden per tillfälle eller dryckesmönstret som har ändrats. Vi undersöker också om trenderna är desamma i olika undergrupper eller om det bara är i vissa grupper som konsumtionen och dryckesmönstret ändrats.
Till grund för studien ligger 253 281 telefonintervjuer med ett representativt urval från den allmänna vuxna befolkningen i Sverige. Intervjuerna har genomförts löpande under perioden 2004-2017.
Fler som dricker överhuvudtaget
Resultaten visar på att det skett tydliga förändringar i den äldre befolkningens alkoholkonsumtion under den här perioden. Det är idag fler äldre personer som överhuvudtaget dricker alkohol och alla grupper av äldre i åldrarna 65–79 år dricker idag oftare än vad motsvarande grupper gjorde i början av 2000-talet.
Andelen som intensivkonsumerar alkohol har även den ökat i alla grupper med tydligast ökningar bland kvinnor och de som är 70–79 år. Resultaten visar däremot att mängden alkohol per dryckestillfälle ligger stabilt, så äldre personer dricker inte mer per tillfälle, snarare så har ökningarna kommit av att antalet dryckestillfällen ökat.
Ökningar av skador?
Vad vi inte kunnat undersöka i den här studien är hur alkoholkonsumtionen i åldrarna över 80 år förändrats under den här perioden. Vi vet från tidigare studier att drickandet ökat även i dessa åldersgrupper under början av 2000-talet (Kelfve, Agahi, Darin Mattsson, & Lennartsson, 2014).
Vi tycker dock att det är viktigt att påpeka att resultaten tydligt visar att äldre personer i Sverige fortsatt har en relativt låg alkoholkonsumtion och att det fortfarande är den åldersgrupp som dricker minst. Ökningarna till trots kvarstår därför att se om de är så pass stora att de även leder till ökningar av alkoholrelaterade skador i den äldre befolkningen.
Jonas Raninen, forskare, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper
La Trobe University, Centre for Alcohol Policy Research
Neda Agahi, forskare, docent
Karolinska Institutet, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Aging Research Center