Välfärdsmodellens fiender och utmaningar

Velferdspolitikk

21 des 2018

Har den nordiska modellen några fiender? Hur kan välfärdssamhället utvecklas? Professor Joakim Palme, Uppsala universitet, och Anders Ekholm, Institutet för Framtidsstudier, reflekterar över den nordiska välfärdsmodellens utmaningar under Nordiskt välfärdsforum 2018.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet, arrangerade Nordens välfärdscenter i samarbete med Socialdepartementet – Nordiskt välfärdsforum 2018. Joakim Palme, professor i statskunskap, beskriver inledningsvis hur den nordiska modellen associeras med en stor välfärdsstat, jämlikhet och kunskapstörst:
– Norden har gemensamt en låg fattigdom över hela livscykeln, hög sysselsättning och folkligt stöd för välfärdsstatsinstitutionerna. Inga andra länder i världen har så stark social tillit till andra människor som den nordiska befolkningen. Välfärdssystemen skyddar medborgarna, vilket vi kunde se under den ekonomiska krisen där Norden klarade sig bättre än andra länder inom EU.

Modellens motståndare

Ändå möter den nordiska välfärdsmodellen motstånd, menar Palme:
– Verkliga fiender finns bland dem som inte vill bekänna sig till grundläggande värden om jämlikhet och frihet och hos dem som vägrar inse att den nordiska modellen måste anpassas till ändrade förutsättningar. Fiender finns även bland dem som inte är tillräckligt modiga att ta ut skatter som behövs för att investera i dagens befolkning – morgondagens skattebetalare – så att vi ska slippa ta ut ännu högre skatter i framtiden.

Den ekonomiska livscykeln innebär att det i varje samhälle finns ett inter-generationellt överföringssystem. I vår typ av samhälle sker det genom familjen, sparandemarknaden och via den offentliga sektorn, beskriver Palme:
– Poängen är att betrakta den ekonomiska livscykeln med sociala förtecken. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitik, migrations- och skattepolitik rymmer alla socialpolitiska möjligheter. Exempelvis påverkar skattepolitiken tillsammans med utbildningssystemet barnafödandet – som ju också är den framtida skattebasen.

Sociala investeringar

Sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden, förklarar han. Olika politiska insatser behöver kombineras för att uppnå hög sysselsättning.
– Socialpolitik är bredare än att ta från de rika och ge till de fattiga. Det handlar om att kunna erbjuda socialförsäkringar, välfärdstjänster som äldreomsorg och barnomsorg, investera i utbildning och sysselsättningsmöjligheter.

Dagens utmaningar

Vilken välfärdsutmaning är mest påtaglig inom den närmaste framtiden? För hundra år sen var vi bekymrade över äldres fattigdom, men vi i Norden har alltid varit innovativa, konstaterar Palme:
– Dagens stora utmaning är att hitta bättre sätt för att minska ungas psykiska ohälsa, utveckla goda metoder och uppfinna sätt att sprida nya idéer.

Globaliseringen av ekonomi, med ökad rörlighet för skattebaserna, och en åldrande befolkning – beskriver han som avgörande processer som medför förändrade förutsättningar för den nordiska modellen:
– Vi blir allt fler äldre vilket sätter press på de offentliga finanserna och ökar trycket på omfördelning mellan generationerna. Vi behöver upprätthålla ett balanserat generationskontrakt, så att olika generationer ska kunna leva sida vid sida som jämlikar, säger Palme avslutningsvis.

Äldreboomen

Även Anders Ekholm, senior rådgivare på Institutet för Framtidsstudier, betonar den demografiska utmaningen:
– Den åldrande befolkningen märks särskilt tydligt i bland annat Japan, där häften av befolkningen är över femtio år. Vårt höga födelsetal i Norden räddar oss. Vi har inte någon dramatisk utveckling, men äldreboomen är ändå en utmaning.

Ekholm redogör vidare för ”International Panel on Social Progress” och deras rapport ”Rethinking Society for the 21st Century”, där över trehundra internationella experter medverkat. Goda nyheter är att vi globalt sett har fått det bättre, konstaterar han. Tillväxten är god och andelen fattiga har sjunkit i hela världen. Orosmoln från rapporten kopplas bland annat till global ojämlikhet:
– Kapitalismen är idag exempelvis en maktfaktor på ett helt annat sätt än tidigare. De tio största företagen har idag lika stora inkomster som de 180 fattigaste länderna. Övriga utmaningar berör till exempel klimat, migration och våld – där terrorism och små väpnade konflikter ökar.

Globalisering och teknologi

Anders Ekholm lyfter särskilt globalisering och teknologi som trender som förändrar världen. Hälften av världens befolkning har tillgång till internet, och antal mobilabonnemang är ett per invånare. I Sverige är siffran 1,4 per individ.
– Utrikeshandeln ökar. Exempelvis är det omöjligt att ta fram de extremt dyra kretsarna som behövs för en smartphone, om man inte har tillgång till den globala marknaden. Globaliseringen och teknologin förstärker varandra.

Ekholm lyfter även civilsamhällets roll för framtidens välfärdsstater:
– Solidariteten minskar inte, men det gamla sättet att organisera oss lockar inte. Aktiva inom partier och fackföreningar minskar, samtidigt ökar det politiska intresset i befolkningen. Ideella organisationer och sociala medier blir allt viktigare i påverkansarbetet. Vi måste fundera över nya typer av organisatoriska resurser för att genomföra sociala innovationer.

Öka underifrånperspektivet

Den nordiska modellen kritiseras ibland för att ha nått vägs ände, att den inte längre levererar lika bra som förr. I rapporten ställs frågan om det är dags för ett skifte. Hur skapar vi en värld där människor faktiskt vill påverka?
– Istället för centralstyrning behöver vi öka underifrånperspektivet. Alla stora förändringar föds från medborgarna. Metoo-rörelsen är exempel på hur långt gångna idéer och värderingar till slut blommar upp och hamnar på löpsedlarna.

Idéer för sociala framsteg

Frihet. Jämlikhet. Hållbarhet. Så lyder rapportens målformuleringar för sociala framsteg: Att stå upp för mänskliga rättigheter för världens alla befolkningar, att minska ojämlikhet mellan länder och den sociala ojämlikheten inom länder, samt att bidra till ett miljöarbete som bevarar planeten och våra ekosystem för framtida generationer. Avslutningsvis förmedlar Ekholm idéer som förändrar ditt liv och världen:
– Fundera på arbetsfördelningen inom familjen. Hur kan du bli mer demokratisk på arbetsplatsen? Se över din konsumtion, håll dig informerad och var en aktiv medborgare! Vi kan alla göra stor skillnad, men ingen utveckling sker utan modet att misslyckas.

LinkedInFacebookXEmailPrint

Følg oss på sosiale medier: