Många unga upplever ett utanförskap

– Ungdomsperspektivet behöver komma upp på den politiska dagordningen och vi ser att de unga som redan tidigare har stått en bit ifrån att uppleva att de inkluderas i samhället har förflyttats ännu längre ut, säger Linus Wellander, utvecklingsledare för NABO på Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor.

Det var under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2018 som projektet NABO, som betyder granne på fornnordiska, startade. Projektet analyserade och lyfte ungas egna röster om möjligheter och hinder för social inkludering i Norden. Projektet har tittat på ungas sociala inkludering i alla de nordiska länderna inklusive Åland, Färöarna och Grönland och har resulterat i flera rapporter och en jämförande studie, NABO – Social Inclusion of Youth in the Nordic Region: Comparison of the country reports.

Den jämförande studien visar tydligt att det finns stora likheter mellan unga som växer upp på landsbygden, i glesbygden och i utsatta områden i alla de nordiska länderna. Likheterna mellan dessa ungdomar kan vara större än med unga som växer upp i samma land men i en storstad.

– En av slutsatserna i NABO-projektet är att det behövs mer forskning på ungdomsfrågor och att vi behöver fortsätta att lära oss av varandra. Så jag hoppas på en större samverkan mellan olika aktörer och att dessa frågor lyfts politiskt, säger Linus Wellander.

Inkludering av unga ett framgångsrecept

I projektet har man följt tre processer som skett kring ungdomsfrågor i tre olika kommuner på Åland och i Sverige. Några av de saker som projektet lyfter som framgångsfaktorer är att essenserna i ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv desamma: låga trösklar är bra och det är viktigt att unga själva får vara med och tycka till kring hur saker ska genomföras.

– Det är otroligt viktigt att unga känner att de blir lyssnade på och inkluderade i saker som rör dem. Det är extra viktigt eftersom många unga har ett lågt förtroende för de demokratiska institutionerna. Vill vi ha med de unga så måste vi också mena allvar med det och ta in dem i saker som rör dem och inte bara när det passar oss vuxna, säger Linus Wellander.

 Under covid-19-pandemin har det ju fattats beslut som rör unga i alla de nordiska länderna och många nordiska länder har infört restriktioner som påverkat unga i hög grad, hur ser du på det?

– Att ett ungdomsperspektiv finns med i en utmanande situation är avgörande och det kommer också att avgöra hur den här gruppen påverkas. Vi ser till exempel att möjligheten till en aktiv fritid var svårt för många unga redan innan covid-19-pandemin, att det saknas mötesplatser för unga människor på landsbygden och att unga som fyllt tjugo har svårt att hitta meningsfulla verksamheter. De utmaningarna har förstärkts av de restriktioner och åtgärder som infördes under covid-19-pandemin. Många unga har också helt missat chansen att komma in på arbetsmarknaden, säger Linus Wellander.

Förhoppningen nu är att den forskning som tagits fram inom NABO används som utgångspunkt för vidare forskning eller andra åtgärder i de nordiska länderna.

Och i projektet Nordiskt samarbete om barn och ungas möjligheter till deltagande och utveckling efter covid-19-pandemin kommer Nordens välfärdscenter att ta fram kunskap kring hur barn och unga i de nordiska länderna haft möjlighet till inflytande när beslut fattats som rör dem.

– Där kommer vi att lyfta de ungas egna röster och tankar och förhoppningen är så klart att det når vidare när det ska fattas beslut kring unga och att man har med delaktighet och inflytande som en viktig parameter. Vi tar med oss kunskapen från NABO-projektet vidare i vårt arbete, säger Merethe Løberg, projektledare på Nordens välfärdscenter.