Demensutveckling i Norden

Demens utgör en växande folkhälsoutmaning i alla nordiska länder. Data visar att antalet personer som lever med en demenssjukdom fortsätter att öka i takt med att befolkningen blir äldre. Samtidigt arbetar flera länder med att ta fram nya nationella planer och strategier för att möta framtidens behov. 

Förekomsten ökar i takt med att fler lever längre 

Nya befolkningsstudier visar att antalet personer som lever med demens ökar i hela Norden. I Finland beräknas omkring 150 000 personer leva med en demensdiagnos och cirka 23 000 nya fall tillkommer varje år. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) väntas antalet personer med demens öka med 64 procent fram till år 2040, främst på grund av att allt fler lever längre. 

Liknande trender syns i Norge. Resultaten från HUNT-studien i Trøndelag visar att omkring två procent av befolkningen lever med demens, vilket motsvarar drygt 115 000 personer. Antalet förväntas nästan fördubblas fram till 2050. Studien visar också att lindrig kognitiv svikt (MCI) är vanligare än demens och förekommer hos ungefär en tredjedel av befolkningen över 70 år. 

Nya nationella satsningar 

För att möta behovet hos allt fler personer som lever med demens krävs utveckling av vården och omsorgen. Samhällena måste rustas för utmaningen och det är viktigt med en utvecklad politik på området.  De nordiska länderna arbetar aktivt med att utveckla strategier för demensområdet. 

I Sverige pågår genomförandet av den nationella strategin Varje dag räknas 2025–2028, som fokuserar på kunskapsstöd, informationsinsatser och uppföljning av vård och omsorg. En ny nationell utvärdering av demensvården publiceras i december 2025. 

I Danmark gäller sedan juli 2025 en ny lag om äldreomsorg. Arbetet pågår nu med att genomföra lagen i praktiken, med fokus på kvalitet i vården, gott samarbete och trygghet för både äldre och personal. Fokus ligger på samarbete, lärande och på att skapa goda arbetsvillkor som gör att både personal och äldre trivs bättre.

I Norge planeras Demensplan 2030 att lanseras under våren 2026. Den kommer att lägga tonvikt på tidig diagnostik, personcentrerad vård och ökad användning av ny teknik. 

Även Grönland och Färöarna utvecklar sina nationella planer. Grönlands kommande strategi för perioden 2026–2036 ska skapa nationella riktlinjer, stärka kompetensen inom vården och ge bättre stöd till anhöriga. På Färöarna har flera av målen i den nationella demensplanen redan uppnåtts, bland annat fler dagverksamheter och utbildning av demenskoordinatorer. 

Fokus på anhöriga och hållbar omsorg 

Flera presentationer betonade vikten av att stödja anhöriga till personer med demens. En färöisk studie visar att många närstående fortfarande upplever stress, sömnproblem och brist på information om vilket stöd som finns. Samtidigt har tillgången till utbildning och avlösning förbättrats sedan 2020. 

I Finland visar resultaten från Minnesbarometern 2024 att många personer med minnessjukdomar och deras anhöriga känner sig ensamma. Undersökningen visar också att deltagande i Minneslotsarnas verksamhet minskar ensamheten och ökar välbefinnandet. Minneslotsarna  är regionala expert- och stödcenter och drivs av Minnesförbundets medlemsföreningar.  

Gemensamt nordiskt arbete 

Det nordiska samarbetet spelar en viktig roll för att dela erfarenheter, data och goda exempel. Genom demensnätverket sprids aktuell kunskap mellan myndigheter, forskare och vårdorganisationer. Syftet är att stärka de nordiska ländernas förmåga att möta den växande demensutmaningen och skapa bättre förutsättningar för både personer med demens och deras anhöriga.