Så fungerar de nordiska ländernas strategier för att minska hemlösheten
Välfärdspolitik Velferdspolitikk
10 mar 2022
Specialriktade bostadslån, ”ghetton” som rivs, nybyggnationer, mödrahem eller ansvar som ligger hos bostadsföreningar. Metoderna för att minska hemlöshet är många och ser olika ut i de nordiska länderna. I en ny rapport från Nordens välfärdscenter beskrivs hemlöshetsstrategierna och -arbete i de nordiska länderna.
Rapporten Hemlöshet i Norden – Nationella strategier och praktiska lösningar beskriver hur de olika nordiska länderna har tacklat problemet med hemlöshet och ger exempel på hur det praktiska arbetet ser ut i länderna.
Både Norge och Finland har haft långsiktigt strategiskt arbete mot hemlöshet och det har gett resultat, vilket syns i statistiken. I Danmark har utvärderingar av strategierna visat att dessa inte har lett till en nedgång i hemlöshet, men att de har utvecklat metodarbetet. Sverige har däremot inte haft någon nationell strategi på över tio år.
Barnfamiljer prioriteras högt
Rapporten ger också konkreta exempel på hur arbetet ser ut ute i kommuner runtom i Norden, vilket också visar hur komplex frågan är.
I Danmark är det få barnfamiljer som är hemlösa. Den främsta förklaringen är lagen om kommunal anvisning. Den gör att barnfamiljer i kris snabbt kan få en bostad, enligt Lars Benjaminsen, hemlöshetsforskare med danskt och europeiskt perspektiv.
– Danmark har i många år haft ett system där kommuner har möjlighet att anvisa var fjärde lägenhet inom allmännyttan till invånare med akuta behov och sociala problem. I det systemet är hemlösa barnfamiljer en grupp som prioriteras högt, förklarar Lars Benjaminsen.
I Norge ska familjer kunna köpa en bostad
I 20 år har Norge systematiskt arbetat med att minska hemlösheten. I bostadsstrategierna är det prioriterat att familjer med låg inkomst ska kunna köpa en bostad. De vanliga bankerna sköter bolånen för merparten av norrmännen medan Husbanken finns för dem som har det allra svårast.
– Att äga är en stark norm i Norge, säger Hermund Urstad, som arbetar på Husbanken.
Den som vill köpa en bostad men inte har något eget kapital kan få startlån och tillskott med väldigt förmånliga villkor.
– Det är kommunen som står som garant för lånen, men det är ovanligt att man inte klarar villkoren, säger Hermund Urstad.
Svårt att jämföra statistik
Rapporten innehåller även en inblick i statistiken och hur olika mätningarna av hemlöshet ser ut i de nordiska länderna. Alla jämförelser av hemlösheten i Norden måste göras med försiktighet. Men tendensen är tydlig: minskande hemlöshet i Finland och Norge.
Det danska företaget Kraka presenterade 2018 rapporten Hjemløsebarometeret – dansk hjemløshed i nordisk perspektiv. Där gjordes en jämförelse genom att anpassa statistiken efter Danmarks sätt att räkna. Det innebar exempelvis att Sverige fick ett lägre antal hemlösa än i de nationella mätningarna eftersom man inte räknat med de som har sociala kontrakt.
Siffrorna efter den anpassningen blev 67 hemlösa per 100 000 invånare i Norge, medan Danmark hade 115, Sverige 143 och Finland 129 (Kraka, 2018).
I Norge har det skett en dramatisk minskning av hemlöshetstalen mellan 2012 och 2020, och i senaste mätningen låg antalet hemlösa på 62 per 100 000 invånare.
Historisk bakgrund
Nordens välfärdscenter publicerade 2020 rapporten Hemlöshet i Norden – Utveckling av nordisk bostadspolitik, författad av seniorprofessor Hans Swärd som ger en bakgrund till utvecklingen och utmaningarna i den nordiska bostadspolitiken.
En av slutsatserna han drar är att långsiktigt systematiskt arbete ger resultat, vilket visas tydligt i Finland och Norges exempel, med mångåriga strategier.
Relaterte nyheter
Velferdspolitikk
11 jan 2023