50 år av nordiskt funktionshinderssamarbete

Det nordiska samarbetet på funktionshindersområdet firar 50-årsjubileum 2026. Samarbetet har flera hundra år långa rötter, men tog fart på allvar när den nordiska välfärdsmodellen började utvecklas. Idag har samarbetet ett aktivt råd, stora nätverk i Norden och ett femårigt samarbetsprogram som styr verksamheten.

Utbytet av erfarenheter och kunskaper mellan experter började på 1800-talet när skolor och anstalter för personer med funktionsnedsättning började växa fram i de nordiska länderna. Uppbyggnaden av de nordiska välfärdsstaterna och integrationen av den nordiska regionen efter 1945 lade grunden för ett mer samordnat politiskt arbete inom socialpolitiken och så småningom funktionshinderområdet.

Start på 1970-talet

Det formella nordiska samarbetet inom funktionshinderområdet satte igång på 1970-talet som en följd av att de nordiska länderna började utveckla insatser och politik för personer med funktionsnedsättning. Nordiska rådet antog 1973 en rekommendation om att upprätta ett nordiskt samarbetsorgan kring det som då kallades handikappvård. 1976 inrättades Nordiska nämnden för handikappfrågor (NNH) och förlades till Stockholm. NNH skulle fungera som ett expertorgan till Nordiska ministerrådet och arbetade bland annat med forskningsfrågor och hjälpmedel.

Lärare och tre barn slår på flygande ballong med badmintonracketar. Ett barn sitter i rullstol och två står med hjälpmedel. Fotot är svartvitt. — Gymnastik med boll på Folke Bernadottehemmet i Uppsala 1994-1995. Foto: Lennart Engström, licens CC BY-NC-ND 4.0 (länk nedan)

2009 samlades flera funktioner som tidigare verkat var för sig då Nordens välfärdscenter bildades. Den nya institutionen fick i uppdrag att främja och utveckla nordiskt samarbete inom funktionshinderområdet, och gör det fortfarande.

Samarbetet genom tiderna

1976: Nordiska nämnden för handikappfrågor, NNH, bildas.
1980: NNH blir en nordisk institution.
1981: Nordisk Uddannelsescenter for Døvblindpersonale bildas.
1990: Nordiskt utvecklingscenter för hjälpmedel, NUH, grundas i Helsingfors.
1991: Möjlighet för funktionshinderorganisationer att söka stöd för nordiskt samarbete införs – det som idag heter Stödordningen.
1997: Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor, NSH, bildas istället för NNH. Nordiska Handikappolitiska Rådet etableras som ett policyskapande och rådgivande organ för hela ministerrådsorganisationen.
2005: Det första handlingsprogrammet för nordiskt samarbete antas.
2009: Nordens välfärdscenter grundas och får som uppdrag att främja och utveckla nordiskt samarbete inom funktionshinderområdet.
2013: Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder bildas. Det fungerar fortfarande.
2023: Det första mötet för ledarna för de nordiska ungdomsfunktionshindersorganisationerna, Nordic Youth Disability Summit, hålls.

Brett förankrat samarbete

Frimärken från sex nordiska länder som visar blindhet i form av vit käpp, kassettband och taktil jordglob, samt stiliserade människor och ett stort träd. Det står internationella handikappåret 1981, länderna och valörerna. — Visuella tolkningar av funktionsnedsättning på frimärken utgivna av nordiska regeringar för det internationella handikappåret 1981. Collage: Anna Derksen

Det nordiska funktionshinderssamarbetet har med tiden utvecklats till ett brett, strukturerat och politiskt förankrat samarbete.

Samarbetet har bidragit till ett förstärkt nordiskt erfarenhets- och kunskapsutbyte och ett närmare samarbete i funktionshinderspolitiska frågor. Genom gemensamma aktiviteter har länderna kunnat dela erfarenheter och utveckla kunskap inom bland annat arbetsliv, utbildning, tillgänglighet, hjälpmedel och forskning.

Samarbetet har kompletterat och stärkt nationella arbetet med funktionshinderpolitiken med fokus på delaktighet, självständighet och jämlika livsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder har ett etablerat samarbete med Nordiska ministerrådets Gränshindersråd.

”Status på det nordiska samarbetet på funktionshinderområdet är att det är aktivt, ger nordisk nytta, ingår i ett större internationellt sammanhang och bidrar till en hållbar samhällsutveckling baserad på de nordiska medborgarnas möjligheter till individuell frihet och självförverkligande.»

Islands dåvarande social- och arbetsmarknadsminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson vid Nordiska rådets session i Stortinget i Norge, 2023

Norden och CRPD

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) är en central del av det nordiska funktionshinderssamarbetet. Alla de nordiska länderna har ratificerat vid olika tidpunkter mellan 2008 och 2016.

Nordens välfärdscenter följer upp ländernas rapportering till FN på den här sidan.

Dövblindsamarbetet

Nordiskt samarbete på dövblindområdet behövs eftersom området är relativt litet i varje enskilt land. Samarbetet inleddes på 1970-talet när det blev tydligt att länderna behövde dela kunskap med varandra. Ett nordiskt projekt sattes igång för att identifiera både själva funktionsnedsättnngen och målgruppen, och för att kartlägga kunskapsbehovet. Projektet gjordes om till en institution under Nordiska ministerrådet 1981, Nordisk Uddannelsescenter for Døvblindpersonale på Dronninglund Slot i Nordjylland i Danmark.

Institutionen blev 2009 en del av verksamheten vid Nordens välfärdscenter. Det nordiska dövblindsamarbetet är en viktig aktör inom det internationella samarbetet på området, och är föregångare inom kuskapsutveckling då det gäller både förvärvad och medfödd dövblindhet.

Läs mer om dövblindverksamheten här.

Toppbild: Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder tillsammans med deltagarna i Nordic Youth Disability Summit i Malmö 2024. Foto: Marie Sjölind.

Licenslänk till arkivfoto från Folke Bernadottehemmet