Debatt: Brist på arbetskraft är ett hot mot den nordiska välfärdsmodellen

Många kommuner på landsbygden, i hela Norden, saknar kompetent arbetskraft inom hälso- och sjukvård. Rekrytering till dessa områden är tuff och matchningen, alltså att en mindre andel personer har ett yrke som matchar deras utbildning, fungerar också sämre än i städer.

Scenariot som allt fler nordiska regioner står inför är att efterfrågan på tjänster för den snabbt växande äldre befolkningen hela tiden ökar, samtidigt som påfyllnaden av lämplig arbetskraft minskar i samma takt. Det är inte bara de som behöver vård och omsorg som blir äldre. En växande andel av arbetskraften når också pensionsåldern. Att kunna rekrytera, behålla och vidareutbilda arbetskraft inom välfärdssektorn är ett uppdrag som samtliga kommuner och regioner tampas med. På vissa håll ser situationen nattsvart ut. Och mest utmanande är situationen på landsbygd och i glest befolkade regioner och kommuner.

För att avväpna hotet mot den nordiska välfärdsmodellen håller de nationella kommunförbunden – Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i Sverige, KL i Danmark, Kommunarbetsgivarna i Finland, KS i Norge och Samband på Island – på att formera sig i ett nätverk. Nätverkets uppgift blir att ta vara på ländernas olika initiativ, framgångsmodeller och goda exempel för att hantera krisen inom välfärden. Förbunden följer utvecklingen, sammanställer statistik och driver utvecklingen av kompetensförsörjning och rekrytering i olika områden.

Ytterst är detta en demokratifråga. Vård- och omsorgssektorn i de nordiska länderna riskerar att inte kunna erbjuda likvärdiga välfärdstjänster i hela landet i respektive land. Det ser lika ut i alla länderna. Krasst uttryckt finns det fog för att påstå att det i dag kan vara det postnummer en medborgare har som avgör vilken vård eller omsorg som finns tillgänglig. Hotet mot den nordiska välfärdsmodellen, där alla garanteras tillgänglig vård och omsorg på lika villkor, är på allvar.

De nationella förbunden arbetar redan med konkreta åtgärder. SKR i Sverige har strategier för att möta kompetensutmaningen, KS i Norge har utvecklat ett initiativ med målet att öka rekryteringen av sjuksköterskor och vårdpersonal till kommunal hälso- och sjukvård och KL i Danmark har tillsammans med bland annat Danske Regioner satsat på en insats för vägar till fler händer i regional och kommunal sektor. Det kommer att krävas många olika åtgärder och aktiviteter för att behålla kvantitet och kvalitet av service inom vård och omsorg inom glest befolkade områden – och här kommer det nybildade nätverket att kunna spela en viktig roll. Att utveckla innovativa tillvägagångssätt för att tillhandahålla basala välfärdstjänster blir allt viktigare.                                                                                                                                                   

Enligt vår systerinstitution Nordregios prognoser kommer snedbelastningen att öka i glest befolkade områden. I kartan visas den förväntade försörjningsbördan i Norden för år 2030. De mörka delarna pekar på var det finns ett ökat tryck på befolkningen i arbetsför ålder för att området ska kunna utgöra ett fungerande samhälle med skattefinansierad välfärd.

I Danmark har nästan tre av fyra kommuner upplevt brist på kvalificerade arbetstagare inom äldreomsorgen enligt Sundhedsministeriet 2018. I Finland och Norge är sjuksköterskor högst upp på listan över yrken som står inför de största rekryteringsutmaningarna i många kommuner, se KS, 2019 och Yrkesbarometer, 2020.

Användningen av distanslösningar för vård och omsorg ökar, i allmänhet och i glest befolkade områden i synnerhet. I det nordiska projektet Vård och omsorg på distans, som bland annat drivs av Nordens välfärdscenter, ser vi tydligt fördelarna med digital vård och omsorg: förbättrad kvalitet, effektivitet, inkludering i vård och omsorg och bättre tillgång till specialiserad kompetens. Digitala lösningar kan också hantera rekryteringsutmaningar, och lösningar som digitala konsultationer och möten kan kompensera för frånvaron av heltidsspecialister på en ort. Digitala tjänster spelar också i allt högre utsträckning en viktig roll för att skapa en bra arbetsmiljö genom att ge en möjlighet att arbeta på nya och effektivare sätt och att minska pendeltiderna för vårdpersonal.

Nordiska ministerrådets Vision 2030, där Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030 och som de nordiska statsministrarna antog 2019, bygger på en fungerande välfärd i alla Nordens regioner. Det gäller såväl städer som glest befolkade områden. Alla Nordens hälso- och social-ministrar deltog nyligen i en konferens om digital vård och omsorg. Ministrarna var eniga om att digitala tjänster bidrar till att uppnå målen i Vision 2030, framför allt kommer det att gälla i glest befolkade områden. Ministrarna konstaterade även att det krävs mer nordiskt samarbete och gemensamma ansträngningar för att nå målen. Ditt postnummer får inte avgöra hur bra vård du får när du blir sjuk eller vilken kommunal omsorg du får när du behöver det.

Eva Franzén, direktör Nordens välfärdscenter

Bengt Andersson, projektledare Nordens välfärdscenter