NAD

Nordic Studies on Alcohol and Drugs är ren expertgranskad, samhällsvetenskaplig, open access-tidskrift med fokus på alkohol- och narkotika, men också andra relaterade substanser och beteenden, som spel, ätande och rökning.

Tidskriften intresserar sig för epidemiologi, bruk, skador, prevention, politik och praxis. Artiklar uppmanas innehålla en samhällelig eller välfärdspolitisk ram. Nordisk och komparativ forskning hör till tidskriftens särskilda intressen, men bidrag från andra delar av världen är också välkomna, speciellt om de är relevanta ur ett nordiskt perspektiv. Tidskriften publicerar artiklar på engelska, men bidrag på danska, norska och svenska är också välkomna.

Nordic Studies on Alcohol and Drugs har en internationell läsekrets av forskare, folkhälsoaktörer, politiker, beslutsfattare, praktiker, studenter och journalister. Genom att publicera i tidskriften når forskare också en bredare nordisk publik via populärvetenskapliga artiklar och sammanfattningar på webbplatsen popNAD.

Redaktionsråd

• Ditte Andersen, VIVE – Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd, Danmark
• Kim Bloomfield, Center for Rusmiddelforskning, Danmark
• Elin Kristin Bye, Folkehelseinstituttet, Norge
• Johan Jarl, Lunds universitet, Sverige
• Sveinbjörn Kristjánsson, Embætti landlæknis, Island
• Filip Roumeliotis, Stockholms universitet, Sverige
• Anne Schanche Selbekk, KoRus Stavanger, Norge
• Jani Selin, Institutet för hälsa och välfärd, Finland
• Christoffer Tigerstedt, Institutet för hälsa och välfärd, Finland

NAD 5/2019 (Oktober)

Hälsokliniker en viktig arena för preventivt arbete. Mer fokus behövs på närståendes rusmedelsbruk. Riskfyllt drickande bland svenska studerande. Läkare borde spela en större roll i övervakningen av trafiksäkerheten.

Samtidigt bruk av olika beroendeframkallande medel bland svenska alkoholbrukare

Hur allmänt är samtidigt bruk av olika beroendeframkallande medel bland svenska alkoholbrukare och i vilken utsträckning ökar det här risken för alkoholproblem? En stor andel av den svenska populationen har ökad risk som en följd bruk av både alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Självrapporterade skador från andras bruk av alkohol, cigaretter och droger

Även om det är känt att rusmedelsbruk även skadar andra än användaren, är det inte speciellt klart vilka rusmedel folk upplever mest skador av, vilka offren är och vilka gärningsmännen är. På nationell nivå går andrahandsskadorna hand i hand med hur mycket de olika rusmedlen konsumeras i Norge. Närståendes bruk orsakar mer skador än främlingars.

Riskfyllt drickande bland svenska studerande

Forskarna besökte åtta fester vid fyra universitet i Sverige. 91% hade druckit före de kom till festen och i genomsnitt blåste dessa 0,086% i alkometern. 86% av kvinnorna och 87% av männen rapporterade farligt högt alkoholbruk.

Hälsokliniker en viktig arena för preventivt arbete

Rusmedelsbruk och riskfyllt sexuellt beteende bland svenska ungdomar som besökte hälsokliniker undersöktes i Stockholm. Riskfyllt sexuellt beteende var vanligare bland ungdomar med riskfylld alkoholkonsumtion.

Läkare borde bedöma patienters körförmåga bättre

Skyldigheten att utvärdera körförmågan för personer med tungt alkoholbruk försummas ofta, förutom i fall där man handskas med skador och symptom som är tydligt relaterade till missbruk av alkohol. Läkare borde spela en större roll i övervakningen av trafiksäkerheten.