Finlands spelmonopol kan inte längre motiveras med att en del av intäkterna går till allmännyttiga ändamål. Det har gjort att forskning om spelberoende har fått mera stöd och vuxit ordentligt under de senaste 10 åren. Attityder har förändrats och spelmissbruk uppmärksammas allt mer i medierna, men däremot har spelandet inte ökat märkbart. Tuukka Tammi beskriver det motsägelsefulla spellandskapet i Finland.
Andelen finländare som tycker att spelberoende är ett allvarligt problem har ökat från 63 procent 2003 till 70 procent 2011. Attityderna förändras, men Tuukka Tammi, utvecklingschef vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) och chefredaktör för Yhteiskuntapolitiikka påminner om att skadorna egentligen inte har ökat.
– Det är en motsägelsefull situation. De som tycker att spelberoende är allvarligt ökar och man kunde tro att skadorna också har ökat, men befolkningsstudier visar att spelande har hållits på ungefär samma nivå. Ser vi på hur mycket hushållen spenderar på spel, så har andelen inte heller ökat, säger Tammi.
Monopolens kris runt 2005 uppstod just på grund av att man inte hade anpassat sig [till EU], så då valde man bland annat att stärka forskningen
– Men det pratas mycket mer om spelberoende, vilket kanske ger känslan av att problemet har ökat, fortsätter Tammi och nämner bland annat den mediala uppmärksamhet nätpokern fick 2007-08.
Det ”nya” fenomenet målades upp som starten på den finska ungdomens förfall, nämner Tammi. Nätpokern är inte längre lika populärt som för 5 till 10 år sedan och de utländska spelbolagen tog inte en lika stor andel av marknaden som man först befarade. Det befarade förfallet uteblev.
Motstridiga mål
Likt andra statliga handelsmonopol i Norden så kritiseras och utmanas även de finska spelmonopolen från många håll. Motståndare anser att de borde upplösas i andan av fri konkurrens och förespråkare anser att monopolen inte alltid fullföljer sin uppgift att minska spelandets skador. De två målen – vinst och förebyggning av skador – är krafter som drar åt olika håll.
 |
| “Om man verkligen vill minska spelberoende så borde man minska tillgängligheten av spelmaskiner” säger Tuukka Tammi. (Foto: Julius von Wright) |
Det finns spel som är klart mer skadliga än andra, som till exempel spelmaskiner (slot machines). Dessa spel dyker oftare upp som förstahandsval för personer med spelberoende, tillsammans med nätspel där den sociala kontrollen saknas. Däremot är spel som Lotto inte lika problematiska då de är tidsbundna.
– Om man verkligen vill minska spelberoende så borde man minska tillgängligheten av spelmaskiner. Det är unikt i Finland att spelmaskiner finns mer eller mindre överallt. I många länder är de ofta begränsade till spelhallar, säger Tammi. De finska spelmaskinerna hittas i matbutiker, kiosker och bensinstationer.
Tammi har också märkt en förändring i hur monopolen marknadsför sig själva.
– Tidigare marknadsförde RAY (penningautomatföreningen) egentligen bara att deras vinst går till allmännyttiga ändamål, men nu syns också en hel del reklam för själva spelen, säger Tammi.
Monopolen och EU
Medlemskapet i EU 1995 har tvingat Finland att försvara sina spelmonopol vid flera tillfällen. Principen om fri handel inom unionen har kolliderat med den finska statens intressen att hålla kvar vid monopolen. Kommissionen har vid flera tillfällen begärt att Finland ska bevisa att det finns ett folkhälsomotiv bakom monopolen och att de uppfyller sin uppgift att minska spelproblem.
|
Kommissionen har bland annat konstaterat att pengar som går till allmännyttiga ändamål inte räcker för att motivera monopolens existens. Denna välgörenhet kan bara räknas som en positiv sidoeffekt, som Tammi och kollegorna Sari Castrén och Tomi Lintonen konstaterar i sin översikt av det finska gamblinglandskapet i tidskriften Addiction. Därför har prevention av spelproblem fått en större roll inom monopolens verksamhet och mera medel riktas till forskning om beroende, vilket också den nya Lotterilagen från 2012 betonar. Detta har lett till att gamblingforskningen inom Institutet för hälsa och välfärd (THL) har seglat upp och blivit större än tobaks- och narkotikaforskningen. Senast 2013 fick monopolen tummen upp från Europeiska kommissionen, så Tammi ser inte att monopolen kommer att utmanas inom en snar framtid.
Alkoholmonopolet Alkos existens diskuteras möjligtvis flitigare än spelmonopolens, men Tammi säger att den diskussionen också finns, trots att den inte är lika aktiv.
– Det finns politiker som är av den åsikten att monopolen borde avslutas. Den stora skillnaden mellan spelmonopolen och Alko är att Alko började anpassa sig ganska snabbt till EU:s regelverk efter 1995 och gav ifrån sig bland annat sin alkoholproduktion. Spelmonopolen gjorde däremot inget i början. Monopolens kris runt 2005 uppstod just på grund av att man inte hade anpassat sig, så då valde man bland annat att stärka forskningen, säger Tammi.
– Monopolens kris öppnade upp möjligheten för gamblingforskningen att komma igång ordentligt i Finland, avslutar Tammi.
Julius von Wright
redaktör, popNAD
Publicerad 11.6.2015
