Näthandeln med alkohol – ett hot mot monopolen?

Alkohol

Julius von Wright
Publicerad 4 dec 2012

Systembolagets hemleverans har skapat rubriker i Sverige, men alkohol hem till dörren är inget nytt fenomen. Företag registrerade utomlands har redan under många år erbjudit alkohol hem till dörren. Handeln räknas som en form av privatimport – där kunden inte behöver lämna sitt eget hem. Och Sverige är inte det enda landet där sådan import sker. Även Finland har sina webbaserade alkoholbutiker.

Kunden kan välja mellan tre prenumerationer: utvalda viner, exklusiva viner eller Créme de la Créme. Femton flaskor varannan månad kostar någonstans mellan 1380 till 1800 svenska kronor per leverans. Ännu ett par hundra kronor i fraktkostnader och allt är beställt. Detta är vad Sveriges största vinklubb Vinoteket erbjuder sina kunder.

Vinoteket är ett exempel på internetbaserade alkoholbutiker i Norden – eller snarare ett exempel på butiker som erbjuder alkoholtransport till Norden. Företagen är i regel inte registrerade i de Nordiska länderna, utan ofta i Irland, Malta, Tyskland eller Estland. I båda de nordiska alkoholmonopolstaterna Sverige och Finland finns liknande butiker, men handelsmodellerna är formade enligt varje lands lagstiftning. Innan EU-tiden spelade förbud av privatimport en stor roll i skyddet av monopolen, men när EU-rätten tvingat länderna att tillåta privatimport har länderna valt olika vägar. Finland, liksom Norge, har förtydligat sin lagstiftning kring privatimport. Sverige har valt att hittills inte förändra sina regler utöver att tillåta privatimport.

Sveriges förbud mot privatimport höll från 1915 till 2007, då EU-domstolen slog fast att det bröt mot rätten om fri handel över EU-gränser. 2008 ändrades svensk lagstiftning så att privatimport tilläts, också med kommersiell distribution till svenska hem. En specifikation som skulle hindra privatimport med hjälp av kommersiell förmedling föreslogs av regeringens alkoholutredare Anita Werner men togs inte med i den svenska regeringens proposition.

Den nya lagen 2008 var därför startskottet för ett stort antal vinbutiker som började ta emot beställningar via nätet. Det finns för tillfället ungefär 70 aktörer registrerade hos Skatteverket som säljer och transporter alkohol till svenska hem. Företagen betalar också den svenska alkoholskatten och momsen för varorna. Ungefär en miljon liter vin köps årligen över nätet, vilket motsvarar ungefär 1 procent av den totala vinförsäljningen i Sverige.

Finsk lag striktare

Lagstiftningen i Finland begränsar den kommersiella privatimporten mera än i Sverige. Lagen förbjuder förmedling av alkohol mot betalning. Den butik som säljer alkoholen får inte samtidigt arrangera transporten till Finland. Varorna måste betalas innan ett transportföretag tar över försändelsen – utanför Finlands gränser. Köparen måste alltså ordna transport via andra företag som är fristående från alkoholförsäljaren.

Kritiska röster har höjts om dessa former av privatimport. De nordiska alkoholmonopolen är tillåtna enligt EU-rätten på grund av folkhälsoskäl. Så länge alkoholpolitiken har varit konsekvent och sammanhängande i Sverige och Finland är detta möjligt även med hänsyn till principen om fri rörlighet av varor inom EU. Men som till exempel Anders Andersson (KD) och Barbro Westerholm (FP) påpekar i sin insändare i Göteborgsposten (28.11.2011), så är det inte sagt att EU-domstolen skulle godkänna en alkoholpolitik som tillåter en del kommersiella alkoholdistributörer att verka i Sverige, även om de inte fysiskt är placerade på svensk mark, utan är webbaserade.

Patrik Brännfors, vd för Vinoteket, varnar däremot för att Systembolagets hemleverans snedvrider konkurrensen. Han skriver i ett debattinlägg i Dagens Industri (19.11.2012) att förbudet mot vinklubbarnas lager i Sverige ger Systembolaget fördel i konkorrunsen. Det i sin tur, menar Brännfors, kan sänka den svenska alkoholpolitiken om den behandlades i EU-rätten.

Julius von Wright

FacebookXLinkedInEmailPrint