Många påverkas negativt av andras drickande

Ett exempel på en forskningshelhet är ett samarbetsprojekt som har publicerat flertalet artiklar inom området med de nordiska länderna i fokus. Forskning som fokuserar på problem som beror på andras drickande är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv eftersom det bidrar till en mer heltäckande bild av effekterna av alkohol i samhället. Givet att majoriteten av vuxna i Sverige och andra europeiska länder dricker alkohol, är det särskilt intressant att studera dessa problem i den kontexten.

Ny avhandling belyser skador av andras drickande ur ett populationsperspektiv

Avhandlingen Harm from others’ drinking: reported negative experiences and predictors in general population surveys  undersöker några problemområden som berör andras drickande, baserat på frågeundersökningar riktade till den vuxna befolkningen i Sverige och 18 andra europeiska länder. Resultaten baserar sig på respondenternas svar på frågor om upplevda konsekvenser som har ägt rum under de senaste 12 månaderna.

I avhandlingen framkommer att ungefär en av fyra svarspersoner (25 procent) i de europeiska länderna uppgav att de hade upplevt alkoholrelaterat aggressivt beteende från andra. Detta kunde till exempel vara gräl, kränkningar och fysiska skador. I de nordiska länderna var det generellt sett mindre vanligt jämfört med det europeiska genomsnittet och varierade mellan cirka 14 och 27 procent. Minst vanligt var det i Danmark medan det bland män var vanligast i Norge och bland kvinnor i Finland. I den svenska studien uppgav mellan 1 och 5 procent av respondenterna allvarliga problem, det vill säga att de påverkats ”mycket negativt” till följ av någon annans alkoholkonsumtion. Eftersom det finns få tidigare studier som undersöker problem som beror på andras drickande över tid – så kallade longitudinella studier – bidrar avhandlingen med ny kunskap om att det är vanligt med återkommande problem över en ettårsperiod.

Faktorer på flera nivåer av samhället påverkar utsattheten

Ett inte helt oväntat resultat är att det är mer vanligt att problem uppstår inom nära relationer, så som inom familjen, jämfört med mindre nära relationer. Det finns även faktorer på både individ- och landsnivå som påverkar risken att utsättas för konsekvenser av andras drickande. Till exempel är det vanligare bland kvinnor än män att uppleva allvarliga och återkommande problem. Resultatet pekar också på att alkoholpåverkade kvinnor lättare utsätts för allvarliga problem på grund av närstående personer som dricker jämfört med alkoholpåverkade män.  Dessutom påverkar dryckesvanorna på landsnivå risken att utsättas för andras alkoholrelaterade aggressiva beteende. Risken ökar i länder där det är vanligare med berusningsdrickande.

Ett annat intressant resultat är att flera faktorer som har visat sig vara viktiga för att påverkas negativt av andras drickande i tvärsnittsundersökningar inte verkar vara lika viktiga för att ha återkommande problem när de studeras i longitudinella studier. Till exempel är det vanligare att yngre och personer som själva dricker mycket har upplevt problem orsakade av andras drickande. Men när återkommande problem över tid studeras framkommer inte ålder och egna alkoholvanor som viktiga faktorer. Det pekar på att de som har problem som kvarstår över tid är en mer heterogen grupp än vad som framkommit i tvärsnittsundersökningar.

Det är viktigt att problem från andras drickande beaktas i alkoholpolitiken

Det är troligt att generella insatser, såsom åldersgränser, öppettider och beskattning, som syftar till att minska alkoholkonsumtionen i samhället också minskar skador som uppstår av andras drickande. Men det behövs fler studier som studerar effekten av alkoholpolitiska åtgärder som specifikt riktar sig mot negativa konsekvenser av andras drickande i olika sammanhang. Genom att inkludera detta perspektiv i forskning av alkoholpolitiska insatser skapas en möjlighet att identifiera bredare effekter av åtgärderna, utöver effekterna på de som själva dricker alkohol.

Det är viktigt att studera problem som orsakas av andras drickande för att bättre förstå den totala omfattningen av negativa effekter av alkohol i samhället. Att negativa konsekvenser av alkohol sträcker sig längre än till den enskilde individen som dricker, bidrar med argument för restriktiva alkoholpolitiska insatser. Det är viktigt att beslutsfattare beaktar det här perspektivet vid införandet av åtgärder som syftar till att minska alkoholrelaterade problem.

Erica Sundin, utredare, CAN.

Artikeln är skriven av forskare, på uppdrag av popNAD.