Kultur, tillgång och okunskap styr snustrenderna i Norden

Andelen finländska pojkar som snusar dagligen har ökat kraftigt sedan millennieskiftet. För 20 år sedan snusade kring tre procent av de finländska pojkarna i klass 8 och 9 − nu har andelen stigit till åtta procent. Det är samma siffra som i Sverige.

– Vi känner inte till exakt varför pojkarnas snusanvändning har ökat så kraftigt, säger Otto Ruokolainen, specialsakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd THL. Han är en av forskarna bakom en färsk rapport om snusanvändningen i Norden.

– En förklaring kan vara att det snus som används i Finland ofta hör till de starkare sorterna, vilket gör det extra beroendeframkallande. En annan förklaring kan vara bristen på hälsoupplysning kring snus. Alla känner till cigaretters skadeverkningar, men snusets risker är inte lika kända bland allmänheten.

Bland flickorna i nionde klass är snusanvändningen jämförelsevis låg. Andelen ligger på två procent i Finland, motsvarande siffra gäller för Sverige och Norge.

Många väljer att fimpa − men få spottar i snusburken

I rapporten sammanställer forskarna vid THL statistik över användningen av tobaksprodukter i Norden. Särskilt fokus ligger på snus, eftersom övergripande statistik inte finns på samma sätt som för cigarettrökning.

Sedan millennieskiftet har andelen av den vuxna finländska befolkningen som dagligen använder nikotin sjunkit med omkring tio procentenheter. Det här gäller alltså personer i åldern 20 till 64 år. Utvecklingen är motsvarande i Sverige och Norge, och trenden gäller både män och kvinnor. Minskningen beror främst på att cigarettrökningen har minskat. I Norge och Finland har snusanvändningen ökat under samma tidsperiod. Statistik saknas för Danmark och Island.

– Cigarettrökning är vanligare i Finland än i Sverige och Norge, men totalt sett använder svenskarna och norrmännen mera nikotin. Det här på grund av snus, säger Ruokolainen.

Sverige läcker snus

Fem procent av de finländska vuxna männen snusar dagligen. I Sverige ligger andelen på 18 procent, i Norge på 22 procent, i Danmark på fyra procent och på Island på åtta procent. Andelen snusande kvinnor är försvinnande liten i Finland, fem procent i Sverige, åtta procent i Norge, en procent i Danmark och två procent på Island.

– Orsaken till snusets popularitet i Sverige och Norge handlar om både kultur och tillgång. Dels har länderna en lång tradition av snusande, dels är snus fritt tillgängligt i handeln.

När Sverige anslöt sig till EU och beviljades undantagslov för snusförsäljning förband sig landet samtidigt till att motverka att snuset skulle spridas utanför landets gränser.

– Det har svenskarna inte lyckats särskilt bra med när det gäller Finland, konstaterar Ruokolainen.

Portionssnus med varierande styrka och smak

Medan lössnus tidigare dominerade marknaden är det i dag portionssnus som är populärast. Påsarnas storlek varierar mellan de olika snussorterna. Bilden av den typiske snusaren som en man med lössnus under läppen håller på att luckras upp.

– Man ser tydliga skillnader i marknadsföringen. Vissa sorter marknadsförs helt klart för flickor, andra för pojkar. Tobaksbolagen försöker nå ett så brett kundunderlag som möjligt, säger Ruokolainen.

Anmärkningsvärt är exempelvis att norska kvinnors snusande har ökat kraftigt på 20 år. År 2000 snusade en försvinnande liten del av de norska kvinnorna − år 2020 var andelen åtta procent.

Precis som portionsstorleken kan även nikotinmängden variera kraftigt. I handeln i Norge är det starkaste snuset det som är populärast. Och enligt Otto Ruokolainen vid THL är det även styrkan som avgör när högstadiepojkarna i Finland väljer vilket snus de placerar under läppen.

Övriga nya nikotinprodukter, som till exempel e-cigaretter, är fortsättningsvis marginella på den nordiska marknaden. E-cigaretter har, enligt Ruokolainen, antagligen inte påverkat snusanvändningen.
– Visst provar ungdomar på vejping, men andelen som röker e-cigaretter regelbundet är såpass liten att det antagligen inte påverkar snusandet.

Trender pekar inte nedåt av sig själva − åtgärder krävs

Hur framtiden ser ut beror till stor del på hur lagstiftningen utvecklas. Trots att trenden för tillfället pekar nedåt när det gäller cigarettrökning är det inget som säger att det kommer att fortsätta så.

– Man skall inte tro att tobaksanvändningen sjunker automatiskt utan insatser, även om trenden har varit nedåtgående under den senaste tiden, säger Otto Ruokolainen vid THL.

Att begränsa tillgången och sätta in stödåtgärder är vad myndigheterna måste göra för att allt färre i framtiden skall bli beroende av nikotin.

– Hjälp och stöd för dem som vill sluta har varit avgörande för att få ner cigarettrökningen. Samma slags åtgärder behövs nu också mot snus.