FILTRERA:

Ungas alkoholvanor påverkas av relationer och allmänna attityder

Alkohol

Per Carlson, professor i socialt arbete, Södertörns högskola, Stockholm
Publicerad 21 feb 2019

Allt sedan det tidiga 2000-talet har alkoholkonsumtionen minskat i Sverige och allra tydligast har denna positiva trend synts bland unga. En studie visar att miljön, attityder och relationer spelar stor roll i ungas alkoholvanor.

Kanske en smula förvånande ändå med tanke på att alkoholen blivit tillgängligare i samhället under denna tidsperiod. Även om Systembolaget behållit detaljhandelsmonopolet, så har tillgången generellt ökat väsentligt genom exempelvis ett större utbud av restauranger med serveringstillstånd. Men kanske framför allt när det gäller ungdomar under 18 år, så har internet skapat nya marknadsplatser som inte alltid är så nogräknade när det gäller lagar och regler eller kundernas ålder. Den dramatiska minskningen vad gäller ungdomars alkoholkonsumtion är emellertid inte något unikt för Sverige utan kan snarare betraktas som ett globalt fenomen. Det betyder att när vi ska leta efter orsaker till ungdomars minskade intresse för alkohol så räcker det inte med att studera effekterna av nationella eller lokala förhållanden. Därmed inte sagt att dessa förhållanden är betydelselösa.

Egna alkoholvanor påverkas av sociala faktorer

En vanligt förekommande förklaringsmodell till förändringar i människors alkoholvanor är att vi alla påverkas av hur konsumtionen ser ut runt omkring oss, inte bara bland våra närmsta vänner och bekanta utan också av samhället i stort. Om den generella konsumtionen minskar, blir det ”svårare” för den enskilde att gå åt motsatt håll. Denna sociologiska insikt är heller inget unikt för just alkohol utan kan tillskrivas även andra vanor och beteenden som till exempel klädmodets skiftningar över tid.

Det finns dock goda skäl att anta att även andra sociala faktorer kan spela en stor roll. I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Drug and Alcohol Dependence från 2016 kunde vi visa att skillnader i ungdomars alkoholkonsumtion mellan olika stadsdelar i Stockholm tydligt kunde kopplas till de lokala skolmiljöerna. Dessutom att det inte handlade så mycket om vanligt förekommande orsaksförklaringar kopplade till skolsegregation så som föräldrarnas etniska bakgrund eller utbildningsnivå. I stället såg skillnaderna mellan Stockholms stads högstadieskolor ut att kunna förklaras av mer specifika normer, attityder och beteenden bland kompisar och föräldrar. Denna insikt om skolmiljöns möjliga betydelse för ungdomars konsumtion ledde sedan till följdfrågan om den nedåtgående trenden i ungdomars drickande skiljde åt mellan skolorna över en längre tid.

Drickandet minskade

Syftet med denna studie var alltså att följa alkoholkonsumtionen bland Stockholms ungdomar och deras skolor under perioden 2010-2016. Resultaten visar att niondeklassare i Stockholm har minskat sitt drickande med nästan 45 procent. Minskningen är dessutom likartad i alla konsumtionsgrupper, från högkonsumenter till lågkonsumenter. Även andelen skolungdomar som helt avstår från alkohol har ökat markant under perioden, från cirka 36 procent 2010 till cirka 58 procent 2016. Ser man i stället till den genomsnittliga konsumtionen bland skolorna, så är trenden även där stadigt vikande. Dock visade det sig att minskningen såg väldigt olika ut, där några skolor bara hade marginella förändringar på 4-5 procent mellan varje undersökningsår (2010, 2012, 2014 och 2016) medan andra visade minskningar på upp till nästan 40 procent. Tydligt var också att det var skolor med den högsta genomsnittskonsumtionen som hade minskat mest.

Per Carlson.
Per Carlson.

Det kan naturligtvis finnas många möjliga förklaringar till skillnaderna i skolornas utveckling under perioden. Det skulle exempelvis kunna handla om lokala preventiva insatser på stadsdels- eller skolnivå eller variationer i alternativa aktiviteter (andra än alkoholdrickande) som är tillgängliga för ungdomarna. Denna studie fokuserade emellertid på de faktorer som i artikeln från 2016 visade sig spela en stor roll för skillnader i drickande mellan skolorna i Stockholm, det vill säga kompisars och föräldrars attityder och beteenden i relation till alkohol. Även i denna studie visade det sig att om ungdomarna hade kompisar som drack sig berusade eller hade föräldrar som inte hade något emot att erbjuda sina barn alkohol så tenderade den egna konsumtionen att vara väsentligt högre. Det visade sig också att det minskande drickandet under perioden 2010 till 2016 mycket kunde förklaras av dessa nära sociala relationer. Att dessutom skolornas olika utveckling jämnades ut när man tog hänsyn till dessa faktorer antyder mer än väl hur betydande vänners och föräldrars inflytande är för den egna konsumtionen och hur central skolmiljön ser ut att vara.

Utifrån ett förebyggande perspektiv ger såväl denna studie som tidigare systematiska översikter på området stöd för att en minskad alkoholanvändning bland ungdomar skulle kunna nås genom ett skolsocialt arbete som syftar till att etablera normer mot drickande och om detta förebyggande arbete också inkluderar föräldrarnas engagemang, så är utsikterna för ett lyckosamt utfall sannolikt ännu större.

FacebookXLinkedInEmailPrint

Nyckelord

alkoholbruk, alkoholvanor, ungas dryckesvanor

Följ oss på sociala medier: