Debattartikel: Ungas alkoholdrickande i Norden sjunker – skillnaderna behöver uppmärksammas

Alkohol

Publicerad 7 Mar 2019

I alla nordiska länder dricker minderåriga mindre än förr. Föräldrars ökade koll på sina ungdomar och deras mer restriktiva hållning till både sin egen och ungas alkoholkonsumtion kan vara bakomliggande orsaker. Svårigheter att få tag på alkohol kan vara ytterligare en förklaring. Minskad alkoholkonsumtion har oavsett förklaring en stark skadeprevention på många områden.

Alkoholkonsumtion bland nordiska unga har minskat de senaste tio till femton åren. Till skillnad från 70-, 80- och 90-talets utveckling då alkoholkonsumtionen ökade bland ungdomar ser vi nu en positiv nedåtgående trend. I samtliga nordiska länder har andelen 15-åringar som aldrig smakat på alkohol ökat. Bland de minderåriga som dricker är antalet dryckestillfällen färre än förr, det vill säga de unga dricker mer sällan, och alkoholmängderna är mindre jämfört med situationen för 10-15 år sedan. Dagens unga är också äldre än tidigare generationer när de dricker alkohol – och när de dricker sig berusade – för första gången. De här trenderna och möjliga förklaringar till utvecklingen är temat i Nordens välfärdscenters nya rapport What’s new about adolescent drinking in the Nordic countries?

Trots att alkoholkonsumtionen bland unga minskat i alla nordiska länder finns det också skillnader. Minst dricker ungdomarna på Island och mest i Danmark. Nedgången i drickandet har varit mest markant på Island. Danmark däremot är det nordiska land där alkoholkonsumtionen bland unga fortfarande ligger över medelvärdet i Europa.

Enligt ESPAD-studien (The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) från år 2015 är andelen isländska unga som druckit alkohol under föregående månad nio procent. I Danmark är motsvarande siffra cirka 70 procent och där är också berusningsinriktat drickande fortfarande en ganska vanlig del av ungdomskulturen.

Forskningen har inte lyckats komma fram till ett entydigt svar om varför unga dricker mindre än förr. Det har skett många förändringar i ungas liv under tidsperioden då drickandet har minskat. Det är oklart vilka av dessa förändringar som har varit mest avgörande för att unga dricker mindre.
En möjlig orsak, som pekas ut i rapporten, är att föräldrar i högre grad vet var deras barn tillbringar sin fritid och att de har bättre kontroll på sina barn och tätare kontakt med dem via mobiltelefoner. Föräldrar i Norden verkar ha en mera restriktiv attityd till ungas alkoholkonsumtion än tidigare föräldragenerationer. Forskning visar att kommunikationen mellan föräldrar och barn är mycket djupare i dag än förr. Disappearing generation gap, kallas det inom forskningen. Studier visar dessutom att minderåriga oftare än förr upplever att det är svårt att få tag på alkohol. Strängare ålderskontroller i butiker är en förklaring som pekas ut.

Vissa forskare hävdar att ungdomskulturen helt enkelt är mer negativt inställd till alkohol än tidigare. Men även här tycks det finnas skillnader. I Danmark uppfattas alkoholdrickande fortfarande mer positivt och som en mer självklar del av ungdomskulturen än på andra håll i Norden. Men även i Danmark håller attityden på att förändras.

Enligt nuvarande forskning saknas det stöd för antagandet att unga dricker mindre eftersom de tillbringar mer tid framför datorn eller på sociala medier. Teorin om att cannabis skulle ha ersatt alkohol som berusningsmedel verkar inte heller stämma. Cannabis är snarare ett komplement till alkohol, majoriteten av de som använder cannabis använder också alkohol.

Dagens unga är på många sätt skötsamma och förnuftiga. De värdesätter till exempel skolan och dricker och röker mindre än tidigare generationer. Samtidigt upplever ungdomarna mer symptom av bland annat stress, ångest och sömnsvårigheter. Ökad psykisk ohälsa bland unga verkar förekomma i flera nordiska länder. Att detta infaller samtidigt som alkoholbruket i gruppen minskar förbryllar forskarna. Alla unga som dricker stora mängder i ungdomsåren fortsätter inte att göra det i vuxen ålder, och alla vuxna som dricker för mycket har inte gjort det i sin ungdom. Förebyggande insatser måste därför riktas mot hela populationer av unga och inte bara mot dem som dricker mycket.

Det är också viktigt att poängtera att en del grupper inte har följt trenden: alkoholkonsumtionen har ökat i vissa socioekonomiskt utsatta grupper. Det behövs mer forskning om denna utveckling och en potentiell polarisering av drickandet. Ett annat fynd är att ungdomar i minoritetskulturerna i de nordiska länderna dricker mindre än majoritetssamhällets unga. Forskarna spekulerar i om det kan vara så att dessa ungdomars vanor influerar de nordiska unga i deras vanor.

Även om den positiva nedgången i alkoholkonsumtionen bland unga kan konstateras i alla nordiska länder finns det intressanta skillnader som är värda att uppmärksamma. Trots de nordiska ländernas likheter finns det såväl strukturella och legala skillnader som varierande alkoholpolicys. Att jämföra våra nordiska länders olika utfall kan ge vägledning för förändringar.

Dagfinn Høybråten, Generalsekreterare Nordiska ministerrådet
Eva Franzén, Direktör Nordens välfärdscenter

FacebookTwitterEmailPrint