Utbytesstudenters alkoholanvändning och sexuella riskbeteende
Alkohol, ForskningEmil Danehorn, Doktorand inom hälsovetenskap, Linnéuniversitetet Psykiatrisjuksköterska med inriktning missbruksvård Publicerad 12 apr 2023
Utbytesstudier är inget nytt fenomen, utan har varit en del av universitetsväsendet sedan medeltiden. Bara i Sverige väljer ca. 24 000 studenter varje läsår att åka utomlands. Studenter på utbyte befinner sig i en ny miljö och kultur, och i en situation där studierna kan medföra stress. Trots detta har kunskaperna om svenska utbytesstudenters hälsa, alkoholvanor och riskbeteenden hittills varit begränsad. I en enkätstudie framkom att utbytesstudenternas riskbeteende innan avfärd har betydelse för riskbeteendet även under utlandsvistelsen.
Studenters riskbeteende
Ett återkommande fenomen bland universitetsstudenter generellt, är en hög alkoholkonsumtion, ofta i form av dryckeslekar där många hetsas att dricka stora mängder alkohol. Detta gäller särskilt studenter som nyligen börjat studera. Men studenter använder även alkohol för att hantera den stress som studierna medför.
Det har länge debatterats om vad som räknas som en riskfylld alkoholkonsumtion. Ofta ges rekommendationer om hur många standardglas per tillfälle/vecka som inte bör överstigas för att inte riskera att hamna i missbruk. Det är dock viktigt att skilja på missbruk och riskbruk. Ett riskbruk är inte enbart en förhöjd risk att utveckla missbruk, utan det finns även risk för att hälsan påverkas negativt.
Folkhälsomyndigheten uppskattar att en femtedel av svenska ungdomar använder alkohol på ett riskfyllt sätt. Det är inte ovanligt att alkohol leder till en ökad benägenhet att utsätta sig för farliga situationer då omdömet har en tendens att påverkas. Även risken att utveckla sjukdomar har även visat sig öka markant vid en hög alkoholkonsumtion. Risken att hälsan påverkas negativt, påbörjas redan vid första glaset och ökar markant om fyra eller fler standardglas konsumeras vid ett och samma tillfälle. Detta gäller även om veckokonsumtionen överstiger tio standardglas (läs mer här).
Alkohol har en tendens att minska universitetsstudenters användande av preventivmedel. Dessutom ökar många studenters sexuella aktivitet när de börjar studera. Troligtvis till följd av ökade möjligheter, då de befinner sig bland människor i samma ålder och det finns risk att de uppför sig impulsivt. Många har även nyligen flyttat hemifrån och saknar nu, för första gången, föräldrars inflytande över tillvaron. Det finns flera parametrar som anses vara ett sexuellt riskbeteende, framförallt sex under inflytande av droger/alkohol, flera sexpartners och sex utan skydd mot könssjukdomar (läs mer här).
Svenska utbytesstudenter
Hur skiljer sig utbytesstudenter från campusstudenter innan sin avresa? Resultatet visar att blivande utbytesstudenter skattar sin mentala hälsa som bättre än campusstudenter. De dricker större mängder alkohol vid ett och samma tillfälle och har oftare sex under inflytande av alkohol. De har också flera nya sexpartners.
Studien visar att många utbytesstudenter dricker alkohol oftare under utlandsvistelsen än när de är hemma i Sverige, och vissa utbytesstudenter dricker alkohol flera gånger per vecka. Det finns dock inget som tyder på att mängden alkohol de dricker per tillfälle ökar eller minskar. Det sexuella riskbeteendet förändras inte nämnvärt och utbytesstudenterna tar fortfarande sexuella risker i större utsträckning än campusstudenter. Den mentala hälsan förändras inte heller hos utbytesstudenter, utan skattas fortfarande högt efter utbytesresan.
Eftersom utbytesstudenter kan befinna sig i en okänd miljö med begränsade kunskaper om traditioner och kultur, och med ett minskat stöd från familj och vänner, är det möjligt att hög alkoholkonsumtion och ett sexuellt riskbeteende är förenat med ännu högre risker när de är utomlands. Därför kan det vara gynnsamt att utarbeta förebyggande interventioner med fokus på att göra utbytesstudenter medvetna om hur ett riskbeteende kan påverka deras egna hälsa.
Artikeln är skriven av
Emil Danehorn
Doktorand inom hälsovetenskap, Linnéuniversitetet
Psykiatrisjuksköterska med inriktning missbruksvård
på uppdrag av PopNAD