Dagens unga dricker allt mindre alkohol – alkoholrestriktiva föräldrar en möjlig orsak

Alkohol

Sebastian Dahlström, frilansjournalist
Publicerad 22 mar 2022

Under de senaste 20 åren har svenska ungdomars alkoholkonsumtion störtdykt. I Danmark har drickandet också minskat, men inte alls lika mycket. En färsk forskningsrapport söker nu svar på hur föräldrarnas roll inverkar på ungdomarnas alkoholvanor.

Allt sedan millennieskiftet har 15–16-åringarnas alkoholkonsumtion minskat radikalt. Dagens unga konsumerar historiskt små mängder alkohol, och trenden är densamma i stora delar av västvärlden. Men exakt vad det beror på vet ingen.

– Med den gåtan i bakhuvudet tog vi oss an det här forskningsprojektet, säger alkoholforskare Jonas Raninen vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Tillsammans med kollegerna Mats Ramstedt och Peter Larm står Raninen bakom forskningsrapporten Are changes in parenting related to the decline in youth drinking? Evidence from a comparison of Sweden and Denmark.

– Inspiration till frågeställningen hittade vi i ett antal studier som visar på att ungdomars minskande alkoholkonsumtion kan ha att göra med förändringar i föräldraskapet.

Danmark skiljer sig från de övriga nordiska länderna. Medan 15–16-åringarna i exempelvis Sverige dricker radikalt mindre nu än för 20 år sedan har drickandet i Danmark bara minskat marginellt (se faktarutan).

Just därför blev en jämförelse mellan Danmark och Sverige intressant. Kunde skillnaden förklaras med hur föräldrarna i de olika länderna förhåller sig till alkohol?

Allt material hämtades ur den internationella ESPAD-undersökningen från åren 1999–2015, där 15–16-åringar fått svara på frågor om alkohol- och droganvändning.

Så lika, men ändå så olika

För att mäta olika faktorer som beskriver föräldrarnas roll delade forskarna in föräldraskapet i tre kategorier. Dels handlade det om hur ungdomen upplever att föräldern skulle ställa sig till att hen dricker alkohol, dels hur strikta regler föräldern överlag uppgör för sitt barn, och dels på hur bra koll föräldern har på vad ungdomen gör under sin fritid.

Eftersom drickandet minskat mycket mera i Sverige än i Danmark var förväntningen att man under samma tidsperiod skulle se att svenska föräldrar blivit striktare, medan de danska föräldrarnas attityder skulle ha förblivit oförändrade.

– Skulle vi ha fått det resultatet hade vi haft ett starkt case för att föräldrars roll och ungdomarnas drickande hänger ihop, säger Jonas Raninen.

Men så var inte fallet.

Resultaten i den färska forskningen visar att föräldrarnas regler och kunskap om var ungdomarna är på fritiden inte verkar inverka på ungdomarnas drickande nästan alls. Däremot kan striktare attityder gentemot alkohol ha haft en effekt, men den effekten syns både i Sverige och i Danmark.

– I båda länderna dricker ungdomar med strikta föräldrar mindre alkohol.

Men samtidigt har vi astronomiska skillnader mellan länderna.

– År 2015 upplevde 82 procent av de svenska ungdomarna att de hade alkoholrestriktiva föräldrar, medan motsvarande siffra i Danmark låg på 26 procent. Så även om effekten och riktningen är densamma så är nivåskillnaden enorm, säger Raninen.

Skillnader i åldersgränser avspeglas på allt

Enligt alkoholforskare Jonas Raninen finns det en stor enskild faktor som skiljer Sverige från Danmark, nämligen den politiska.

En stor del av ungdomarna som deltar i ESPAD-undersökningarna är 16 år gamla, och medan en svensk 16-åring inte på många år får köpa alkohol är det lagligt för en dansk 16-åring att inhandla drycker med en alkoholhalt på upp till 16,5 procent.

– Den skillnaden mellan länderna är så stor att den är svårt att kringgå. Den färgar förmodligen av sig på allt, även föräldrarnas attityder till ungdomars alkoholbruk, säger Raninen.

På alla andra sätt är Sverige och Danmark väldigt lika, så frågan är om det enbart är skillnaden i åldersgränser som ligger bakom skillnaden i ungdomarnas alkoholbruk.

– Jag kan spekulera i att det kan vara så, men som alkoholforskare behöver jag ytterligare studier för att verkligen kunna dra den slutsatsen, säger Raninen.

Det finns inga enkla svar

Alkoholforskare Jonas Raninen påminner om att det är viktigt att komma ihåg att den här studien enbart bygger på ungdomarnas svar. Föräldrarna har inte fått komma till tals, och det leder till en viss osäkerhet i resultaten.

– Till exempel kan en ungdom som inte dricker alkohol alls föreställa sig att föräldrarna skulle reagera negativt om han eller hon skulle uppträda berusad. Men vi kan ju inte vara säkra på hur föräldrarna verkligen skulle reagera eftersom situationen aldrig uppstått.

Därför går det inte att slå fast exakt hur föräldraskap inverkar på barns alkoholbruk. Och därför kan man inte heller säga att det är förändringar i föräldraskap som ligger bakom det faktum att dagens unga dricker allt mindre.

Jonas Raninen konstaterar ändå att jämförelser mellan Sverige och Danmark kan vara till nytta även i framtida studier.

– På samma sätt som vi här har försökt isolera en föräldrafaktor kan man använda samma metodik för att testa andra hypoteser.

En skötsam generation

Och någon brist på hypoteser har forskarna inte. Av allt att döma hänger det minskade drickandet ihop med en större trend. Hittar man orsaken till den kan många pusselbitar falla på plats.

– Dagens unga är historiska på många sätt. Förutom att de dricker allt mindre så ägnar de sig åt färre riskbeteenden generellt.

Det här har framkommit i tidigare forskning som Jonas Raninen har varit med om att bedriva.

– De unga är också duktigare i skolan, och på det stora hela skötsammare än tidigare generationer. Orsaken till det har knappast enbart att göra med alkoholrestriktiva föräldrar, säger Raninen.

FacebookXLinkedInEmailPrint