Utredare efterlyser fler analyser kring sociala initiativ

– Jag förvånas över bristen på tvärsektoriella samarbeten och gemensamma koordinerade mål. I hela Norden genomförs politik inom enskilda områden som inte bidrar till lösningar på sociala utmaningar, utan tvärtom förvärrar dem. Vi kan inte bygga en fabrik utan miljökonsekvensanalys. Varför saknas krav på social konsekvensanalys av utbildnings- och hälsopolitiska initiativ?

Den säger den tidigare isländske socialministern Árni Páll Árnason. På Nordiskt välfärdsforum 2018 som hölls i Stockholm december 2018 efterlyste han genomgående ökat fokus på helhetslösningar. Det är också en röd tråd i genomlysningen Kunskap som fungerar i praktiken – stärkt nordiskt samarbete på socialområdet. Där har Árni Páll Árnason, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, lämnat fjorton förslag till förbättringar inom det nordiska socialområdet. 

Störst potential inför 2030

Alla nordiska länder står inför liknande utmaningar. Dagens stuprörspolitik som präglar Nordens offentliga system medför att olika områden i välfärdssamhället som utbildning, hälsa, bostad och arbetsmarknad – inte nödvändigtvis medför socialt ansvar, konstaterar Árni Páll Árnason. Social innovation och social investering förutspår han vara områden med störst potential för utvecklingen av den nordiska välfärdsmodellen inför år 2030:

– Tveka inte inför nya lösningar! Alltför ofta överges sociala innovationer med tidsbegränsad finansiering. Efter projekttidens slut återgår verksamheten i stället till gamla, mindre effektiva, arbetssätt. Vi måste bli bättre på att skapa organisatoriska strukturer för implementering av sociala innovationer. Nya idéer krävs för att tidiga insatser ska bli mer effektiva med brukaren i centrum.

Ge dem en stämma

Framtidens nordiska samarbete måste baseras på kunskap och efterfrågan. Fråga dem det berör, uppmanar Árni Páll Árnason. Låt människor i utsatthet vara delaktiga i de bästa lösningarna:

– Det saknas generellt fokus på helhetslösningar. Vi måste stärka brukarfokus. Fråga hemlösa, äldre eller unga: Vad behöver ni? Ge dem en stämma.

I genomlysningen lyfter han särskilt barnrättighetsperspektivet som ett område för utökat samarbetspotential i framtiden. Hur skapar vi strukturer och finansiella incitament för att på bästa sätt hjälpa unga nordbor med störst behov?

– Kortsiktiga lösningar och stuprörsystem skapar oönskade sociala konsekvenser. Det kan till exempel bli bäst och billigast för skolan om elever i behov av särskilt stöd avbryter sina studier. Samtidigt har skolan inget ansvar att få elever att återgå till utbildning, trots att den starkaste skyddsfaktorn för unga i riskzonen för utanförskap är genomförd skolgång.  

Skolan sparar pengar, samtidigt som den totala kostnaden stiger för samhället, konstaterar Árni Páll Árnason. Dessutom ökar risken för livslångt utanförskap för unga som varken arbetar eller studerar, som tidigt faller ur alla system och hamnar i riskzonen för exempelvis missbruk eller psykisk ohälsa.

Ideella sektorns betydelse

Ett av förslagen i genomlysningen fokuserar på den ideella sektorns betydelse för framtidens välfärdssamhällen i Norden. Det nordiska samarbetet bygger på folklig förankring, beskriver han:

– Ensamhet och bristande sociala nätverk är en del av framtidens sociala utmaningar. Staten kan leverera generella lösningar, men myndigheter kan aldrig ersätta sociala nätverk. Ideella organisationer bör i större utsträckning agera brobyggare och medla mellan brukaren och offentliga.

I genomlysningen lyfts intressanta nordiska initiativ där offentlig verksamhet och
ideella organisationer samarbetar i syfte att stärka sociala nätverk. Han lyfter särskilt danska initiativ som Mødrehjælpen och Det Sociale Netværk/Headspace, som goda exempel på lyckade tvärsektoriella samarbeten:

– Ideella krafter konkurrerar inte, eller ersätter, insatser inom offentlig sektor. Tvärtom. Om vi inte inkluderar medmänskligt engagemang i strävan att skapa sociala nätverk, och knyter ideella organisationer till offentlig sektor, är risken stor att skattefinansierade system inte kan leverera hållbara lösningar på sikt i Norden.