Utrikes födda kvinnors etablering

Forskning visar att det är svårare för utrikes födda kvinnor att komma in på arbetsmarknaden än för utrikes födda män.

I internationella sammanhang utmärker sig de nordiska länderna med sina höga sysselsättningsnivåer, framför allt bland kvinnor. Det höga arbetsdeltagandet bland kvinnor utgör också en av grundpelarna i den nordiska välfärdsmodellen.  Samtidigt har sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda växt i de nordiska länderna.

Det faktum att nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden tar längre tid än mäns har undersökts på både nationell och nordisk nivå. OECD har studerat varför en klart mindre andel av flyktingkvinnorna kommer in på de nordiska arbetsmarknaderna, inte bara i förhållande till de som redan bor i landet, men också i förhållande till män som kommer som flyktingar.

Forskningen visar att en rad faktorer påverkar deltagandet på arbetsmarknaden för en nyanländ, till exempel vilken utbildning och tidigare yrkeserfarenhet han eller hon har och hur hälsosituationen ser ut för personen. Kvinnliga flyktingar har ofta sämre utgångspunkt än manliga flyktingar på de här områdena. Många flyktingar kommer dessutom från länder med dåliga utbildningssystem speciellt för kvinnor och ett lågt yrkesdeltagande bland den kvinnliga befolkningen.

Kombinationen av att kvinnor är föräldralediga i högre utsträckning än män gör att många, framförallt kvinnor med kort utbildning riskerar att hamna långt från arbetsmarknaden. Den här gruppen riskerar inlåsning i försörjningsstöd vilket i sin tur kan leda till både bristande egenmakt och delaktighet i samhället och öka risken för ohälsa.

Frågan om kvinnors arbetsdeltagande är viktig både ur ett individuellt och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Om utrikes födda kvinnor skulle delta på arbetsmarknaden i lika hög grad som inrikes födda kvinnor skulle BNP-nivån öka, arbetslösheten bli lägre och de offentliga finanserna stärkas. Om utvecklingen däremot inte bryts finns det en oro att även invandrarnas barn drabbas. Att även mamman i familjen gå till jobbet ger många goda effekter utöver att familjens inkomst ökar. Det handlar till exempel om kvinnans ställning i familjen och möjligheter att påverka och vara en förebild för sina barn.

Enligt forskning behövs det en rad olika åtgärder för att öka utrikesfödda kvinnors jobbchanser:

• Integrationsinsatser bör påbörjas så snart som möjligt och behovet av uppsökande verksamheter är stort
• Det behövs fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar för kvinnodominerade yrken
• Validering och kompletteringsutbildningar måste i högre grad anpassas efter utrikesfödda kvinnors behov
• Civilsamhället är en viktig resurs i arbetet. Genom bra samarbeten mellan kommuner och civilsamhället underlättas nyanlända kvinnors etablering, bland annat genom att skapa nätverk och stödja språkinlärning. Det kan även handla om verksamheter som erbjuder sociala aktiviteter eller mentorskap.

Under Lärande exempel på temat lyfter vi integrationsinsatser från olika delar av Norden. Samtliga har visat sig effektiva för att underlätta integrationen av nyanlända kvinnor, insatser som direkt eller indirekt leder till arbete och egen försörjning. Till vänster finner du även forskning och aktuella nyheter på temat.

Story map om utrikesfödda kvinnors etablering

Du hittar intervjuer, filmer, kartor och fakta om utrikesfödda kvinnors etablering i vår story map.

Öppna story map