Kvinnor som inte deltar i integrationsprogram
Arbete
12 mar 2021
Målen med denna studie har varit att kartlägga kunskap om målgruppen kvinnor som ej deltagit i de nordiska integrationsprogrammen och att kartlägga insatser som görs för att stödja målgruppen till självförsörjning.
I studien ämnar vi besvara följande tre frågor:
– Hur stor är problematiken med icke-deltagande i integrationsprogrammen?
– Vilka faktorer ligger bakom icke-deltagandet och hur kan deltagandet stärkas genom att undanröja hinder och stärka incitament?
– Hur kan alternativa insatser stärka upp de reguljära programmen?
Kartläggningen har gjorts genom dokumentstudier, intervjuer med aktörer med insyn i integrationsprogrammen, intervjuer med aktörer som arbetar nära målgruppen, samt intervjuer med personer som själva tillhör målgruppen. Därtill har fallstudier av etableringsfrämjande insatser utanför de reguljära programmen genomförts – 4–5 i mindre format och en djupgående per land.
För att skapa sig en mer nyanserad bild av icke-deltagandet i integrationsprogrammen har vi i denna rapport föreslagit fyra övergripande kategorier av icke-deltagande – försenad start, uppehåll, avhopp och totalfrånvaro. Dessa typer av icke-deltagande kan anses olika allvarliga. Exempelvis kan försenad start eller uppehåll ändå innebära att personen slutför programmet – om den förlorade tiden inte medför att personen förlorar rätten att delta i programmet.
Avhopp eller total frånvaro, å andra sidan leder till att programmet inte slutförs. Vidare har de olika typerna av icke-deltagande åtminstone delvis olika underliggande förklaringar. En bättre förståelse för dessa skapar i sin tur förutsättningar för
meningsfulla riktade insatser, både från policynivån och i de operativa verksamheterna.
En sammanställning av orsaker till icke-deltagande och kopplingen till typen av ickedeltagande presenteras i tabellen nedan. Vi har delat in orsaker till icke-deltagande i incitamentshinder (dvs. brist på eller negativa incitament att delta) och direkta hinder.