Trygghet föder tillit som leder till tolerans
Integration
16 feb 2022
Vad sker när människor lämnar ett kulturellt sammanhang för ett nytt? Trygghet, tillit och tolerans sammanfattar migranternas svar på frågan hur man känner sig som en del av det nya landet.
-Vi måste se kunskap som en samhällsfråga, kunskap bygger tilliten som är grunden för en gemensam samhällsuppfattning, säger Bi Puranen.
Bi Puranen leder ett EU-projekt som handlar om hur utomeuropeiska migranter som kommer till Sverige tar till sig det svenska samhällets grundläggande värderingar. Puranen är forskare på Institutet för Framtidsstudier, docent och generalsekreterare för World Values Survey – ett världsomspännande forskarnätverk som sedan 1981 mäter värderingar och sociala normer i hundratalet länder.
Både Norden och ursprungslandet är hemma
I undersökningen Migrant World Values Survey (MWVS) ställs frågor som fångar hur värderingar och sociala normer ändras när man flyttar från en region till en annan. Resultaten jämförs sedan med resultaten av undersökningarna gjorda i migranternas ursprungsländer och värderingarna hos majoritetsbefolkningen i det land de migrerar till, i detta fall Sverige.
– Jag och min forskarkollega fångades i tidigare studier av det faktum att migranter kände sig hemma både i Norden och i sitt ursprungsland. Det gick utmärkt att ha flera tillhörigheter, upplevelse av splittring saknades.
Den mentala resan
Hur blir man värmlänning? Är den andra delen i rapportserien Med migranternas röst, som Bi Puranen författat. I denna studie skiftas fokus från det nationella perspektivet till länet Värmland. Utgångspunkten är World Values Surveys värderingsundersökning, som kompletteras med ett stort antal lokala frågor på kommunnivå samt djupintervjuer med frågor om migranternas syn på Sverige.
– Vi är intresserade av den mentala resan. Vad sker när människor lämnar ett kulturellt sammanhang för ett nytt? Är det skillnad om man är migrant och bor i storstadens förorter jämfört med en liten kommun? Vi frågade: Hur blir man värmlänning?
Tre begrepp kom att sammanfatta svaret: trygghet, tillit, tolerans.
–Trygghet är en grundförutsättning. Vi måste se kunskap som en samhällsfråga, kunskap bygger tilliten som är grunden för en gemensam samhällsuppfattning.
Nordens guld
Trots erfarenhet av konflikter och våld, kan individer ändå uppleva trygghet inom familjen, visar forskningen. Tryggheten inom släkten kan kompensera bristerna på samhällsnivå. När migranterna fick frågor om tillit, trygghet och tolerans svarade 84 procent att de kände sig trygga.
– Migranterna kallade tillit för ”Nordens guld”, förmågan att kunna lita på människor bortom familjen. Trygghet leder till tillit, att du kan lita på människor i din omgivning. Människor som känner tillit blir toleranta mot andras perspektiv och olikheter. Känslan av rädsla och hot försvinner.
Olika utveckling i värderingar
Den generella tilliten i Norden fortsätter att ligga unikt högt i världen, konstaterar hon. Tilliten ökar även i takt med ökade språkkunskaper och tiden man vistats i landet. Däremot finns tydliga skillnader mellan migranterna och övriga svenskar gällande sex, relationer och familjevärderingar:
– Frihetliga värderingar och jämställdhet ökar ju längre man vistas i Värmland. På området ”family values”, som inkluderar självbestämmande och religiositet, sker inte samma utveckling. Områden som sexuell och reproduktiv hälsa, hedersrelaterat förtryck, skilsmässa, aborter, homosexualitet – där händer i princip ingenting värderingsmässigt. Frågor om individens rätt att själv fatta sina beslut är svårast, samtidigt förändras det över tid.
Tilliten ökar även i takt med ökade språkkunskaper och tiden man vistats i landet. Däremot finns tydliga skillnader mellan de utomeuropeiska migranterna och övriga svenskar gällande sex, relationer och familjevärderingar.
– Frihetliga värderingar och jämställdhet ökar ju längre man vistas i landet, det gäller både i den nationella studien och även i den värmländska undersökningen, Med migranternas röst, del 1 och 2. På området ”family values”, som inkluderar självbestämmande och religiositet, sker inte samma utveckling. Områden som sexuell och reproduktiv hälsa, hedersrelaterat förtryck, skilsmässa, aborter, homosexualitet ingår i undersökningen. Dessa frågor om individens rätt att själv fatta sina beslut är svårast, samtidigt förändras de över tid.
Text: Caroline Jonsson, frilans
Foto: Mads Schmidt Rasmussen, norden.org. Porträtt av Bi Puranen: Peter Sjödin