Regeringen vill att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete

– De stora skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden är inte acceptabla. Det finns fortfarande kvinnor i Sverige som väntar på att göra den resa som många andra gjort på 50-, 60- och 70-talet. En resa som går mot frihet och självförsörjning, säger finansminister Magdalena Andersson.

Att höja kvinnors sysselsättning är en högt prioriterad fråga för regeringen, det gäller i synnerhet utrikes födda kvinnor vars sysselsättningsgrad idag är alltför låg.

Regeringen har sedan tidigare bland annat gett Arbetsförmedlingen ett särskilt uppdrag för att förbättra insatserna för nyanlända kvinnor i syfte att öka kvinnors sysselsättning, infört en begränsning av antalet dagar med föräldrapenning som personer som anländer till Sverige med barn äldre än ett år kan ta ut och avskaffat vårdnadsbidraget.

En utbildningsplikt införs i syfte att fler nyanlända ska få utbildning inom bland annat komvux och folkhögskola. Arbetsförmedlingen kan därmed anvisa deltagare att söka och ta del av utbildning – annars kan etableringsersättningen dras in.

Regeringen har också infört extratjänster i hela landet, som innebär att långtidsarbetslösa eller nyanlända kan gå sida vid sida med de som har utbildning och samtidigt vara en extra resurs på arbetsplatsen.

I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen ytterligare reformer för att få in fler utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om insatser för att kunna lära sig svenska under föräldraledigheten och bättre förutsättningar att kunna starta egna företag.

Regeringen vill även ge mer resurser till studieförbunden för deras uppsökande och motiverande insatser särskilt riktade mot utrikes födda kvinnor, bland annat för att höja studiedeltagandet och därmed öka chansen till jobb. Regeringen avser också göra en översyn för att få fler nyanlända barn att delta i förskolan.

Läs mer på Regeringens hemsida