Ny rapport – Civilsamhällets roll i flyktingmottagandet
Arbete
17 jun 2020
Rapporten Learning to live in a new country, Civil society and integration – Nordic rural perspective visar att det civila samhället kan spela en nyckelroll i mottagandet och etableringen av nyanlända.
I rapporten har vi valt att titta på civilsamhällets roll i kommuner i glesbygd och tunt befolkade områden i Norden, kommunerna som ofta tagit emot ett stort antal flyktingar i förhållande till andelen invånare. Det här är kommuner som inte sällan brottats med sjunkande invånarantal och minskande skatteintäkter. De nyanlända kan minska de här problemen, speciellt med tanke på att immigranterna ofta är relativt unga jämfört med ortsbefolkningen, men ekvationen bygger på att migranterna kommer i arbete – och att de väljer att stanna på orten.
Tidigare forskning visar på stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan utrikes födda och inrikes födda nordbor. Skillnaden kan delvis förklaras med faktorer som bristande språkkunskaper och avsaknaden av nätverk. Rapporten visar att här kan civilsamhället spela en betydande roll.
I rapporten ställer vi frågan om integrationsprocessen ser olika ut på landsbygd och på mindre orter än i de stora städerna. Och hur skapar man effektiva och långsiktiga samarbeten mellan civilsamhället och offentlig sektor?
Lärande exempel på organisationer som lyckas
De här frågorna försöker vi besvara genom att ta utgångspunkt i tre olika former av civilsamhällesorganisationer: 1) religiösa samfund och hjälporganisationer, 2) sport- och fritidsföreningar, 3) pop-up aktivism och mentorprogram. Under varje kategori ges exempel på organisationer och verksamheter runt om i Norden som visat sig fungera väl och som ökat nyanländas möjligheter till inkludering och delaktighet på den nya hemorten.
Rapporten bygger dels på aktuell forskning, dels på intervjuer med företrädare för civilsamhället och migranter, och på nordiska nätverksmöten och seminarier med deltagare från företrädare för civilsamhället och medarbetare i statliga myndigheter, regioner och kommuner.
I intervjuerna framkommer det bland annat vikten av att kommunerna arbetar långsiktigt med klart uttalade mål för att bäst ta tillvara på kunskapen och engagemanget hos civilsamhället. Det är också viktigt att målen för samarbetet är väl förankrade i olika delar av den kommunala verksamheten. En annan viktig slutsats är att kommunerna bör kunna erbjuda långvariga ekonomiska ramar för verksamheten.
Foto: Inge Tranter, Venligboerne