Madickengården – skyddat boende för särskilt utsatta grupper

Madickengårdens skyddade boende och familjehem tar emot vuxna, barn, par, HBTQ-personer samt personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Mariet Ghadimi är doktorand på Socialhögskolan vid Stockholms universitet samt verksamhetschef och grundare av den ideella organisationen TRIS – Tjejers Rätt i Samhället:
– Idén om att starta ett boende som kan ta emot målgruppen och de särskilt utsatta grupperna: HBTQ-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext, växte fram inom TRIS. Vi insåg snabbt att vi inte kan skydda dessa personer i en öppen organisation, därför startades Madickengården.

Verksamheten finansieras via kommunerna som placerar personer i behov av skydd. TRIS och Madickengården samarbetar och har ett ömsesidigt kunskapsutbyte gällande utbildningsfrågor, fortbildning och handledning i svåra ärenden.

Särskilda sårbarhetsfaktorer

TRIS, som grundades 2002 och Madickengården, som startade 2014, har lång erfarenhet och kompetens gällande riskbedömningar kopplat till målgruppens särskilda sårbarhetsfaktorer:
– Har du en intellektuell funktionsnedsättning har du svårt att förstå hur du bryter mot hedersnormerna. Om du exempelvis som ung tjej är tillsammans med en person före äktenskapet, så har du gjort en enorm överträdelse om du lever i en hederskontext. Om du berättar om kärleksrelationen utsätter du dig för en risk, men du saknar förmågan att förstå vad som förväntas av dig från omgivningen.

Ghadimi beskriver även problematiken med att många som anlänt till Sverige inte har en diagnostiserad funktionsnedsättning och sällan får den hjälp de behöver. Samtidigt som målgruppen är mycket sårbar på grund av beroendeställning till deras omsorgsgivare som samtidigt utövar våldet.

Avgörande spetskompetens
Att möta personer med intellektuell funktionsnedsättning och HBTQ-personer som lever i en hederskontext förutsätter ett inkluderande språk och kunskap om särskilda sårbarhetsfaktorer. Madickengårdens arbetssätt grundas i personalens avgörande spetskompetens, konstaterar hon:
– Hur ska du möta en person med intellektuell funktionsnedsättning, eller en HBTQ-person som utsatts för upprepade omvändelseförsök under flera års tid? Hur ska du arbeta för att personen ska orka vara kvar i skyddet? Vad händer efter insatsen skyddat boende? Många HBTQ-personer har fått tung medicinering och blivit tillskrivna psykiatriska diagnoser – men de är ju inte sjuka.

Konsekvensen av regionerna okunskap gällande kopplingen hedersrelaterat våld och HBTQ, är att dessa personer sällan upptäcks, betonar hon:
– Systemet bygger på att individerna själva uttrycker att de utsätts för hedersrelaterat våld för att de inte är heterosexuella. Ingen vill, ingen vågar säga det.

Bristande kunskap på boenden

Madickengården har som målsättning att individen ska: få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter i samhälle, ta ägandeskap över sin egen kropp, bli en självständig individ, bygga förutsättningar för ekonomisk och social trygghet och klara av ett eget boende.
– Madickengården tar sällan emot förstagångsplacerade personer. Hit kommer personer som redan placerats på olika boenden, där det inte har fungerat. Därför saknar individerna ofta förtroende för myndigheter och vuxna. De måste lära om. Tänk dig ett helt liv där du blivit socialiserad till att inte ha makten över ditt eget liv. Individerna behöver skydd och stöd länge för att kunna leva självständigt.

98 % vidare i studier eller arbete

Utöver socionomer så arbetar även beteendevetare, pedagoger, jurister samt it- och säkerhetsexperter på Madickengården. Samarbeten har utvecklats med exempelvis polis, arbetsförmedling och skolor.
– En droppe i havet får stödet vi erbjuder, men av dem som får insatsen går ungefär 98 % vidare i studier eller arbete av dem som avslutar sin placering. Beroende på ens egen kapacitet börjar personer med intellektuell funktionsnedsättning med hjälp av en insats, som ett dygnet runt-boende och daglig verksamhet.

Under utslussningen erbjuds fortlöpande kontakt utifrån individens önskemål och i samråd med socialtjänsten samt uppföljning med olika myndighetsaktörer hela vägen.

Motsvarighet till regnbågsflaggan

Ghadimi efterlyser tydliga riktlinjer gällande statens satta värden kring jämställdhet och individers frihet samt implementering, samsyn och ökad kunskap:
– Lagstiftning gällande hedersrelaterat våld och förtryck måste implementeras inom alla myndigheter. Vi behöver en gemensam, gärna nordisk samsyn, var vi står i frågan. Grundutbildningarna måste specifikt inkludera hedersrelaterat våld och förtryck. Socionomer, vårdpersonal, fritidspedagoger – alla som möter målgruppen behöver ökad kunskap och kompetens gällande kopplingen till sårbara målgrupper. Framförallt rättsväsendet saknar kunskap om hedersrelaterad brottslighet.

Specifika handlingsplaner för kommunerna, krav på aktörer som tar emot personer med skyddsbehov samt ökad kostandsförsörjning i alla led beskriver hon som ytterligare behov.
– En enkel åtgärd som skulle göra skillnad är ett tydligt kommunikationsverktyg, som exempelvis en motsvarighet till regnbågsflaggan. I ett väntrum eller i kontakt med myndigheter behövs skyltning som signalerar att kunskap finns. Vi behöver en liknande flagga, ett liknande språk för hedersrelaterat våld och förtryck.

/Text: Caroline Jonsson