Kunskap, rutiner och samverkan – förutsättning för att skydda utsatta

Enligt regeringsuppdraget ska nationella kompetensteamet samordna och stödja arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor, samt bistå med kompetens. Juristen Negin Amirekhtiar är utvecklingsledare och sakkunnig:
– Sedan den skärpta lagstiftningen som trädde i kraft i juli 2020 gällande barnäktenskapsbrott, utreseförbud och brott med hedersmotiv har vi fått ett nytt myndighetsgemensamt uppdrag gällande information och vägledning. Uppgiften är att samordna uppdraget i samarbete med Brottsoffermyndigheten, Barnafrid, Polisen, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

Utbildning, informationsspridning och handledning gällande lagskärpningarna har saknats, därför är det ett mycket viktigt myndighetsgemensamt uppdrag, konstaterar Amirekhtiar.

Vägleder främst socialtjänst & skola

Sedan 2005 arbetar Länsstyrelsen Östergötland på uppdrag av regeringen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Nationella kompetensteamet och deras nationella stödtelefon har funnits sedan 2014, i syfte att stötta yrkesverksamma så att utsatta barn, unga och vuxna ska få det stöd och skydd som de har behov av och rätt till. Majoriteteten av samtalen inkommer från socialtjänst, därefter skolpersonal.
– Kunskap, rutiner och samverkan är livsavgörande för att skydda de utsatta. Du måste ha kunskap för att handlägga dessa komplexa ärenden. Yrkesverksamma måste ha en insikt kring den kollektiva aspekten. Rutiner krävs så du kan implementera kunskapen på din arbetsplats. Samverkan är en förutsättning.
Amirekhtiar beskriver att skola, socialtjänst och polisen ibland brister i förtroendet till varandra, vilket kan få konsekvensen att en skola exempelvis inte anmäler till socialtjänsten:
– När kedjan av yrkesverksamma bryts, då har vi ett problem som drabbar barnet – som faller mellan stolarna. Samverkan brister. Barnet lever därmed i dubbel utsatthet, både i familjen och från samhället. Politiker och chefer har det yttersta ansvaret att säkerställa att dessa brister inte uppstår.

”Kunskap, rutiner och samverkan”

Exempel på samtalsämnen från socialtjänsten till stödtelefonen är: avsaknad av stöd från chefer, barns utsatthet och ambivalens, våldets konsekvenser, barn- och föräldraperspektiv, hot- och riskbedömningar, omhändertagande och placering samt frågor om bortförda barn. Samtal med skolpersonal berör exempelvis tecken på utsatthet, orosanmälningar, samverkan med socialtjänsten, barn som saknas från skolan och frågor om att upprätthålla skollagens grundläggande värden.
– Lagar behövs, men ansvariga politiker och chefer behöver se verkligheten och arbeta vidare med kunskap, rutiner och samverkan. Brister det i något led, då kommer fel att begås. Om ett barn söker stöd hos en vuxen på skolan eller socialtjänsten, som därefter kontaktar föräldrarna – som barnet behöver skyddas ifrån – då förlorar barnet tilliten och riskerar att bli än mer utsatt. Vuxna sviker barnet, som har lagstadgad rätt till hjälp, stöd och skydd. Vi riskerar att förlora barnet, som kanske aldrig återvänder till skolan. Vi har sådana ärenden.

Livslång hotbild

Det saknas inte kunskapsmaterial eller vägledningar, okunskap får inte vara en ursäkt, säger hon:
– En läkare får inte utföra en hjärtoperation utan kunskap, en person utan kunskap om hedersbrott ska inte heller handlägga sådana ärenden. Barnen har lagstadgade rättigheter. Jag har träffat barnen i utsatthet. Deras öden avgörs idag av var de bor, vilken handläggare de får, vilket ombud som utses samt vilka de träffar inom skola, socialtjänst eller polis. Så får det inte vara.

Ofta förmedlas en önskan till Amirekhtiar från yrkesverksamma som möter målgruppen:
– De vill gärna lyssna till unga som levt i utsatthet. Alla politiker och chefer i Norden måste förstå att det är dem som ansvarar för deras öden, dem som bär de utsattas röster. Utsatta barn och unga har en tystad röst, eftersom de ofta lever under en enorm hotbild.

Över 5000 utsatta berörs i samtal

Om ett barn har sökt stöd hos dig och berättar, är du den enda som finns kvar, fortsätter hon:
– Barnet förlorar föräldrar, släkt, en älskad lillasyster. Som tolvåring är du helt utelämnad åt samhällssystemet. Om samhället sviker har du ingen. Har du kunskap om kollektivet, om hedersrelaterat våld och förtryck får du den förståelsen. Då röjs alla hinder för att strida för dessa barn.

Mellan 2014 – 2020 har vägledning via stödtelefonen getts i 4298 ärenden som totalt rört 5151 individer. Dessutom har ytterligare 2 289 personer nämnts i samtalen, vars utsatthet är oklar. De är barn till en utsatt kvinna eller syskon till ett utsatt barn. Under samma tidsperiod har samtal gällande oro för/planer på barnäktenskap eller genomförda barnäktenskap berört 992 barn. Av dem har 196 personer varit utsatta för barnäktenskap.
– Sedan lagen om utreseförbud infördes har jag tagit del av 16 domar. Jag har ännu inte sett någon dom gällande barnäktenskapsbrott.

Regeringen beslutade 2020 att Länsstyrelsen Östergötlands nationella kompetensteam ska utvecklas och permanentas i form av ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

/Text: Caroline Jonsson
____________________________________________________________________________________________________________