Uppdrag: Koordinera komplexa välfärdstjänster så ingen faller utanför

I Norden är välfärdssystemen välutvecklade och utgör ett skyddsnät för medborgarna. Men ändå faller människor utanför, speciellt när de behöver många olika slags tjänster

Det nordiska nätverket för komplexa välfärdstjänster har arbetat med reflektion, diskussion och kunskapsdelning kring strukturella lösningar på problem med att strukturera och samordna komplexa välfärdstjänster. Nätverket har gjort en kartläggning av de nordiska välfärdssystemen. Den visar att utmaningarna med personer som inte fångas upp är slående lika i de nordiska länderna, även om både lagstiftning och sätten att organisera välfärden skiljer sig åt.

– I nätverket har vi arbetat mycket med utgångspunkt i ett brukarperspektiv. Vi vill förstå varför systemet inte alltid fungerar som det ska, säger Kenneth Elmegaard på Social- och Boligstyrelsen i Danmark.

Kartläggningen Complex welfare services in Nordic countries presenterades vid ett nordiskt nätverksseminarium i Köpenhamn den 4 november 2025.

Fem nyckelfaktorer påverkar

Nätverket har tittat på vilka nyckelfaktorer som påverkar personer som behöver komplexa välfärdstjänster. Kartläggningen visar till exempel att:

• Den enskilda medborgarens övergripande välfärdsbehov tenderar att få otillräcklig uppmärksamhet.
• Kompetensstrategierna är ofta otillräckligt utvecklade.
• Incitamentsstrukturerna ger begränsat stöd för prioritering av samordnade tjänster.
• Bristande ansvar och delat ägarskap kan göra samordningen svår.
• Ett överflöd av riktlinjer kan skapa krävande förutsättningar för implementering.

– I Norden har vi många utmaningar som är desamma. En av de största utmaningarna är tillgången på personal, och i alla de nordiska länderna är våra välfärdssystem under press. Vi har mycket att vinna på att diskutera med varandra och hitta goda lösningar tillsammans, säger Per-Christian Wandås vid Helsedirektoratet i Norge.

Tillit gör samarbete lättare

Vid nätverksseminariet presenterades flera nordiska exempel på samarbete över sektorgränser för att kunna erbjuda komplexa välfärdstjänster.

I Sverige har Socialstyrelsen och Skolverket drivit en nationell satsning kring tidiga samordnade för insatser barn och unga som riskerar att fara illa. Kjerstin Bergman, utredare vid Socialstyrelsen berättar att en modell med tvärprofessionella team och särskilda samordnare testades i 90 deltagande kommuner, som alla hade ganska olika sätt att arbeta. Som framgångsfaktorer identifieras till exempel att arbetet har en politisk förankring, och att man kartlagt och enats om hur problembilden ser ut.

– Man behöver också jobba med mjuka värderingar. Man behöver hela tiden jobba med att lära känna varandra, prata gott om varandra, känna till varandras olika uppdrag och på det sättet bygga upp tillit, säger Kjerstin Bergman.

Flera av talarna under seminariet underströk vikten av att förankra de nya sätten att koordinera i ledningen för organisationen. Ledningen har en avgörande betydelse då det gäller att utveckla, ge resurser för att implementera och när det sedan är dags att utvärdera arbetssätten.

Egen enhet för koordinering av tjänster

I kommunen Kinn på Norges västkust har ett upplägg med en koordinerande enhet och en koordinator gett goda resultat. Kommunen har ungefär 17 500 invånare.

– Vi säger att den koordinerande enheten är vår grundsten för tvärsektoriellt samarbete och koordinering, säger Trude Gulbranson, som är chef för strategi och samordning i Kinn.

Ungefär två årsverken används till den koordinerande enheten. Där samlas arbetstagare som gör en liten andel av sitt jobb för enheten. De har yrkeskunskap inom vård, fysioterapi och folkhälsa men också bland annat inom rusmedelsförebyggande verksamhet, skolfrågor och arbetsliv.

“Koordinatorn ska skapa trygghet.”

I modellen finns också en koordinator som jobbar nära patienterna.

– Koordinatorn ska vara en person som känner patienten eller brukaren. Koordinatorn ska skapa trygghet. De andra aktörerna runt brukaren ska göra sin del av tjänsterna, och de har ansvar för att göra koordinatorns arbete så lätt som möjligt, säger Trude Gulbranson på Kinn kommune.

Positiv uppgång i Århus

I Århus kommun i Danmark har projektet Opgang til Opgang varit lyckat. I ett område med hög social utsatthet, många nationaliteter och hög arbetslöshet har fler elever kommit tillbaka till skolan, hälsan förbättrats och anknytningen till arbetsmarknaden har ökat.

Vibeke Jensen, chefkonsulent vid Århus kommun berättar att projektet, som startade för fyra år sedan, har vänt sig till familjer med komplexa problem.

– Vi har fokuserat på att hitta tvärfacklig kompetens som fokuserar på hela familjen. Vi har gått från kompetens på bara ett område till flera områden, och teamarbete, berättar Vibeke Jensen.

Teamen har kompetens inom sociala insatser, hälsofrågor, utbildning och sysselsättning. Projektet har fått en fortsättning i två andra delar av Århus.

”Deltagande måste läras in och övas”

Att arbeta ur ett brukarperspektiv är viktigt när man försöker lösa utmaningar med komplexa välfärdstjänster. Martine Antonsen leder brukarutskottet (Sentralt Brukerutvalg, SBU) i det norska Arbeids- og velferdsdirektoratet NAV. Hon är också nationell chef för Mental Helse Ungdom.

– Deltagande innebär att de som använder en tjänst bidrar till att påverka hur tjänsten ska utformas. Deltagande måste läras in och övas, det är mer än bara ett ord, säger Martine Antonsen.

I utskottet sitter nio brukar- och medborgarorganisationer och några stora arbetsgivare, tillsammans med representanter för stat och kommun.

– Vi pratar om de stora utmaningar som NAV har, och med frågor som NAV vill ha våra inspel på. Vi ger synpunkter på stora reformer, på verksamhetsstrategin och nu senast på omorganiseringen av direktoratet, berättar Martine Antonsen.

En viktig framgångsfaktor för utskottet har varit att medlemmarna möts på samma nivå – oavsett om man är arbetslös eller direktör – och tillsammans lösningsorienterat diskuterar hur tjänster kan erbjudas.

– När deltagandet görs på ett bra sätt får man också stor nytta av det, summerar Martine Antonsen utskottets erfarenheter.