Tjugo procent handlar om teknologi, resten är kultur och ledarskap

Med covid-19 är det tydligt att vi långt tidigare borde ha digitaliserat vård och omsorg. Frågan är varför den digitala omvandlingen går så sakta. Det finns nämligen redan lösningar där en stor del av äldreomsorgen går att hantera via digital teknik eller där vården av exempelvis personer med kroniska sjukdomar går att hantera på distans. De hinder som finns beror mer på kultur och ledarskap än teknik.  Efter hanteringen av covid-19 är det dags att göra prioriteringar som bidrar till socialt hållbara lösningar i det vi känner som den nordiska välfärdsmodellen.

Med covid-19 har behovet av att vård och omsorg ska kunna erbjudas på distans blivit uppenbart. Aldrig tidigare har det funnits ett sådant stort behov av att kunna stå varandra nära, hålla sig fullt informerad, få adekvat vård och omsorg men ändå behålla det fysiska avståndet. Det bästa är att det redan finns många bra lösningar för att kunna skapa servicemodeller med fullt digitalt stöd inom både vård och omsorg.

Om tekniken redan finns – vad är problemet?

Nordens välfärdscenter och Glesbygdsmedicinskt centrum – Region Västerbotten har kartlagt alla digitala lösningar inom vård och omsorg i Norden. Vi presenterade 24 praktiska exempel, på lokal och regional nivå, i en publikation hösten 2019. Det är lösningar som vi vet fungerar. En utmärkande egenskap för de här digitala lösningarna är att de gör stor skillnad för i princip alla 27 miljoner invånare i Norden. Antingen genom att det berör dem själva, deras anhöriga eller någon i deras närhet.

Tresiffriga miljardbelopp

Samtidigt ser vi idag att regeringarna i Norden visar handlingskraft, de har investerat tresiffriga miljardbelopp för att säkerställa ett fungerande vårdsystem som ger plats på våra sjukhus till covid-19 patienter som behöver fysisk vård. Men det kommer en period också efter covid-19 och det är i det skiftet vi behöver skapa socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara välfärdslösningar.

Om vi önskar en öppen värld måste vi bygga robusta lokala samhällen. Det gör vi genom att öppna våra sinnen och söka gränsöverskridande samarbeten. Inom vård och omsorg innebär det en investering i ett integrerat vård- och omsorgssystem så att medborgaren ska kunna få rätt insats vid rätt tidpunkt. Med hjälp av teknik kan vi öka vård- och omsorgskapaciteten genom att vården kan flytta in i människors hem och att social omsorg kan ske på distans. Lösningarna finns, det handlar om politiskt ledarskap, mod och vilja för att det ska ske. Det krävs att stat, regioner och kommuner sätter människan i centrum och skapar nödvändiga ramar för att inleda en omställning till en hållbar vård och omsorg. Visst, det är investeringar som måste till. Men det är investeringar som redan här och nu kan räknas hem i ett mer effektivt vård- och omsorgssystem och som gör att framtida mobiliseringar för att värna om folkhälsan kommer att få långt mindre negativa samhällsekonomiska konsekvenser.

Detta är den strategiska prioritering som politiker och beslutsfattare inom vården och omsorgen måste sätta högst upp på agendan den dagen då covid-19 har hanterats. Genomför vi de här insatserna kommer vi inte bara att klara den demografiska utmaningen som vård och omsorg står inför i hela Norden, vi kommer också att stå bättre rustade för nya okända utmaningar kopplade till vår folkhälsa.

Låt oss gå först och visa övriga världen hur vi kan skapa nya hållbara lösningar inom den nordiska välfärdsmodellen.

Eva Franzén
Direktör Nordens välfärdscenter

Peter Berggren
Områdeschef Närsjukvården Södra Lappland

Här kan du ladda ner artikeln från Dagens Samhälle