NOVI – varningssystem om välfärden hotas

Välfärdsvakten blev en plattform där bland annat frivilliga organisationer, kommuner, myndigheter och arbetsmarknaden ingick. Välfärdsvaktens uppgift var att vaka över de sociala och ekonomiska konsekvenserna utifrån sociala indikatorer som togs fram. Indikatorerna blev mätpunkter och utifrån dem kunde Välfärdsvakten utvärdera insatser och aktiviteter. Välfärdsvakten lade även fram förslag på nya insatser för politiker och beslutsfattare och var dessutom i ständig dialog med myndigheterna.

Jämförbara mått på välfärd

Baserat på erfarenheterna från Välfärdsvakten initierades, under Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2014, ett projekt med syfte att utveckla ett gemensamt indikatorsystem för de nordiska länderna. Dessa indikatorer, Nordiska välfärdsindikatorerna (NOVI), utgör centrala och jämförbara mått på välfärd i de nordiska länderna och gör det möjligt att identifiera likheter och skillnader mellan de nordiska länderna över tid. Tanken är att NOVI ska möjliggöra en indikation på en negativ eller positiv utvecklingen i något eller några länder. I förlängningen är syftet att NOVI ska kunna bidra till bättre kunskapsunderlag för politiska beslut.

– För Island var det viktigt att läsa av vad indikatorerna visade för det var så vi kunde se vilka åtgärder som var mest relevanta för att värna de mest utsatta, säger Siv Friðleifsdóttir, ordförande i Välfärdsvakten, och fortsätter:

– Ett nordiskt välfärdsindikatorsystem, med siffror som utgör underlag till fakta, kan bli ett viktigt instrument för beslutsfattare i de nordiska länderna.

Pilot som ska utvärderas

På konferensen Nordiskt välfärdsforum 2018 presenteras NOVI närmare. NOVI är ett pilotprojekt som kommer att utvärderas. Systemet är ett första steg i att samla centrala och jämförbara mått över välfärden i de nordiska länderna.

NOVI, som det är konstruerat i dag, baseras huvudsakligen på befintlig nordisk och europeisk statistik. Tanken med NOVI, som med andra indikatorsystem, är att det utvecklas både vad gäller vilka indikatorer som inkluderas och vad gäller indikatorernas kvalitet. De nordiska länderna har i ett internationellt perspektiv en unik möjlighet att använda register och administrativa data och tanken är att successivt utveckla NOVI med statistik baserad på dessa källor.

– Det är också viktigt att poängtera att det handlar om en samling av indikatorer och inte bara av statistik, säger Håkan Nyman som var projektledare för att utveckla NOVI. Det är en skillnad mellan indikatorer och statistik. Indikatorer definieras så att de möjliggör en uppföljning av utfall vilka ska vara möjliga att påverka genom politik.

Sigríður Jónsdóttir på isländska Välfärdsministeriet var huvudprojektledare för NOVI. Hon menar att NOVI är ett första steg i att samla centrala och jämförbara indikatorer över välfärden i de nordiska länderna.

– Eftersom vi inte har ett strukturerat indikatorsystem över välfärden blir NOVI viktigt. Till skillnad från indikatorer som finns inom till exempel det europeiska samarbetet kan NOVI presentera indikatorer som är mer detaljerade och möjliggör jämförelser och analyser av olika grupper i befolkningen baserat på till exempel ålder, kön, utbildning och inkomst, säger Sigríður Jónsdóttir.

Välfärdsmodellen håller i kris

Forskning, bland annat i tidskriften Nordisk välfärdsforskning och i artikeln ”All’s well in Iceland”, av Geir Gunnlaugsson och Jonina Einarsdottir, visar är att den samhällsmodell vi i Norden tillämpar, välfärdsmodellen, utgör en skyddsfaktor i sig. Trots underskott, nedskärningar och kris kunde Island upprätthålla fundamentala välfärdsfunktioner inom hälso- och sociala området. På så sätt kunde samhällets mest utsatta skyddas.

Arbetslösheten steg och då blev den isländska strategin att förlänga arbetslöshetsunderstöd för enskilda individer samtidigt som de arbetslösa fick studera. Det övergripande syftet var att arbetslösa skulle vara aktiva, allt i syfte att undvika negativa hälsokonsekvenser av långtidsarbetslöshet. I dag är arbetslöshetsnivån på samma nivå som före krisen och Island lockar utländsk arbetskraft inom den expanderande turistindustrin.

Forskarna framhåller att ett robust välfärdssystem, som finns på plats redan före en kris, och en politik som syftar till att minimera de negativa effekterna av en kris är det som skyddar en befolkning från negativa konsekvenser av en ekonomisk kollaps. I artikeln görs en jämförelse med Grekland – ett land som gick in i en djup ekonomisk kris utan ett robust välfärdssystem i bakgrunden. Där har utsattheten för befolkningen varit större än den på Island och återhämtningen har inte heller varit lika tydlig.

Av Judit Hadnagy
Nordens välfärdscenter