Hur jämlik är den nordiska lyckan?

Michael Birkjær, analytiker på tankesmedjan the Happiness Research Institute, presenterade faktorerna som påverkar nordbornas upplevelse av lycka på vår konferens Health Equity in the Nordic Region. Sammanfattningar av alla konferenspresentationer finns nu samlade i den nya rapporten Jämlik hälsa i Norden.

På uppdrag av Nordiska ministerrådet har Birkjær skrivit rapporten In the shadow of happiness – i skuggan av lyckan.
– I samarbete med Nordiska ministerrådet har vi i rapporten undersökt vilka de olyckliga är. I åldersgruppen 80+ samt unga mellan 18 – 23 år finns de som upplever sig mest olyckliga. Unga som söker arbete samt kroniskt sjuka ingår ofta i dessa grupper.

Fem faktorer påverkar lyckan

Nordbor lever generellt ett gott liv. De nordiska länderna ligger alltid i topp tio på ”happiness superstars” i mätningar. 2018 låg Finland i topp, tätt följd av Norge, Danmark och Island. Sverige placerade sig på plats nio. Ändå upplever en stor del av befolkningen ensamhet, stress, depression och en känsla av meningslöshet. 12,3 procent av befolkningen i Norden uppger att de kämpar med någon form av ohälsa.

Birkjær förmedlar i rapporten fem faktorer som påverkar jämlikhet i lycka: fysisk hälsa, mental hälsa, inkomst, arbete och sociala nätverk.
– Upplevelsen av ensamhet och bristen på social tillhörighet är konstant underskattade faktorer i hälsoundersökningar. Begränsade sociala nätverk är ett stort probem för äldre, men känslan av ensamhet är starkare och mer påtaglig hos unga

Studier saknar helhetsperspektiv

Ojämlikheter i lycka påverkas främst av graden av hälsoproblem, varpå insatser bör riktas till individer med fysiska eller psykiska hälsoproblem.
– Undersökningar som exempelvis ser till graden av välmående hos patienter inkluderar inte aspekter som fångar hela livet. Därför rekommenderar vi starkt att lyckoforskning prioriteras för att bättre förstå vad som verkligen betyder något för den enskilde individen – kunskap som även skapar nytta utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Hälsans och ekonomins påverkan

I Norden påverkar den fysiska hälsan i högst grad upplevelsen av lycka, till skillnad från USA, Australien och Storbritannien, där psykisk ohälsa är den främsta faktorn. Främst är det äldre som drabbas av sviktande fysisk hälsa.
– Psykisk ohälsa hos unga ökar och är i rapporten den andra största faktorn som påverkar vår upplevelse av lycka. Yngre kvinnor drabbas mest.

Höginkomsttagare i toppskiktet beskrivs i rapporten få ett ökat skydd mot olycka. Michael Birkjær betonar dock att det endast gäller de tio procent i befolkningen som tjänar mest. Ekonomi rankas som tredje viktigaste faktorn som påverkar vår upplevelse av lycka.

Arbete och sociala nätverk

Arbetslöshet förknippas med kamp. Var tredje person utan arbete i Norden upplever någon form av ohälsa, säger Birkjær. För personer som har ett arbete upplever var tionde individ ohälsa.
– Både arbetslöshet och bristande social tillhörighet påverkar i högre grad mäns psykiska ohälsa. Främst äldre män är mindre sociala, vilket är en bidragande faktor för olycka.

Birkjær understryker en sista faktor som påverkar vår lycka – religion:
– Individer som upplever sig vara mycket religiösa är lyckligare än övriga. Däremot befinner sig ateister och måttligt religiösa på samma lyckoskala.

Avslutningsvis konstaterar Birkjær att idén om den lyckliga ungdomen inte längre stämmer i Norden:
– Tendensen är att unga upplever sig mindre lyckliga än den övriga befolkningen, vilket är unikt. Vad innebär detta för framtiden? Det vet vi inte.

Konferensen Health Equity in the Nordic Region arrangerades i Stockholm 22-23 november 2018 i samarbete med Socialdepartementet i Sverige. Konferensen var en del av det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018.