Debatt: Förhöjd alkoholkonsumtion bland äldre innebär nya utmaningar för äldreomsorgen i Norden

Enligt flera nordiska dryckesvaneundersökningar har dagens 50–70-åringar ett högre eller frekventare alkoholbruk än personer i 40-års åldern och även de äldsta åldersgrupperna dricker mer i jämförelse med tidigare generationer.

En växande alkoholkonsumtion bland äldrebefolkningen förväntas resultera i ett större antal alkoholrelaterade skador. Detta kommer att innebära utmaningar för äldreomsorgen, missbruksvården, social- och hälsovården och mentalvårdstjänsterna. Har våra nordiska samhällen förmåga och kapacitet att ta hand om detta? Denna fråga granskar Nordens välfärdscenter i en publikation som lanseras inom kort.

Vården av äldre i de nordiska länderna präglas av krav på kostnadseffektivitet. En pressad tidtabell gör att det ofta inte finns tid för oväntade sysslor, varken inom institutions- och sjukhusvården eller i samband med hemvårdens hembesök. Äldre med missbruksproblem passar sällan in i den standardiserade vårdstrukturen och det uppstår ständigt situationer där de professionellas yrkeskunskap, arbetssäkerhet och personliga resurser prövas.

Rätten till självbestämmande

Klienterna inom äldreomsorgen i Norden har en stark rätt till självbestämmande. Vårdprofessionella som möter äldre med ett skadligt alkoholbruk upplever att de måste balansera mellan att försöka hjälpa de äldre och undvika att kränka deras rätt till självbestämmande. Det krävs stor yrkeskunskap och erfarenhet att finna ett respektfullt sätt att ta upp problem.

I de nordiska länderna finns det olika typer av riktlinjer för alkoholkonsumtion men gemensamt för riktlinjerna är att de baserar sig på att den som dricker är en frisk vuxen i arbetsför ålder. Riktlinjer för den generella vuxenpopulationen beaktar exempelvis inte äldre personers lägre alkoholtolerans eller bruk av mediciner. Bristen på riktlinjer och samlad kunskap om hur alkoholrelaterade situationer bland äldre skall hanteras betyder att den individuella vårdarens kompetens och erfarenhet blir särskilt viktiga. Frågan är hur många nordiska kommuner det finns som har jobbat strukturerat med sådana insatser.

Anpassade verktyg behövs

Bristen på anpassade verktyg för kartläggning av problematiskt alkoholbruk bland äldre är ytterligare ett hinder för att personal inom hälsovården och äldreomsorgen ska kunna diskutera de äldres drickande på ett konstruktivt sätt. När det gäller äldre är det viktigt att en kartläggning fångar upp både missbruk och riskbruk av alkohol. Dessutom är det nyttigt att kartlägga hur utsatt den äldre är för risksituationer när det gäller alkohol. Det kan handla om sjukdom, medicinering, sorg, förlust eller ensamhet. Förhållandevis enkla kartläggningsrutiner, till exempel i samband med läkarbesök, skulle kunna förbättra sannolikheten att identifiera hälsoskadliga alkoholvanor.

Ett välfungerande samarbete mellan äldreomsorg och socialvård, missbruksvård och mentalvård bidrar till att äldre med missbruksproblem nås med hjälp och stödinsatser. Vårdteam som är utbildade i att jobba med alkoholproblem bland äldre stärker tillgången till en individanpassad vård samt underlättar arbetet i hemvården och äldreboenden. I institutionsvården behövs mera fokus på övergångar mellan sjukhusvård och hemvård. I dagens läge förekommer situationer där ett missbruk, som identifierats på sjukhuset, inte följs upp inom hemvården.

Under de kommande 30 åren förväntas det ske en 50–100 procents ökning av antalet personer som är 65 år eller äldre. Förebyggande insatser riktade till äldre är fortfarande sällsynta i våra nordiska social- och hälsovårdsapparater. Vi behöver lägga fokus på att lyfta och stärka äldres hälsa och välmående i Norden, även – och i synnerhet – vad gäller alkoholkonsumtion.

Nina Rehn-Mendoza, ställföreträdande direktör
Nina Karlsson, tidigare projektledare