Finlands recept mot hemlöshet: bostadsbygge och Bostad först
Velfærdspolitik
10 dec 2020
En viktig beståndsdel för att minska hemlösheten är att bygga bostäder som folk har råd med. Det är en av slutsatserna i professor Hans Swärds rapport Hemlöshet i Norden, där han analyserat nordisk bostadspolitik åt Nordens välfärdscenter. Det land som varit bäst på att bygga är Finland, som också är det land i EU där hemlösheten minskat. Men framgången har inte i samma grad nått kvinnor.
I debattartikeln på DN Debatt den 26 november lyfte professor Hans Swärd ihop med Nordens välfärdscenters direktör Eva Franzén tre förslag för att minska hemlösheten, varav det första löd ”Ett bostadsbyggande som motsvarar befolkningsökningen”. Det punkten har Finland lyckats med.
Debattartikeln grundades på analysen i Hans Swärds rapport Hemlöshet i Norden, där han bland annat konstaterar att antalet nyproducerade bostäder i förhållande till befolkningsökningen under perioden 2000–2016 varit störst i Finland, nämligen 1,58 per ny invånare.
I Sverige ligger nyproduktionen klart lägst, med 0,38 bostäder per ny invånare. Det innebär att bostadsproduktionen inte följt befolkningsökningen. Finland och Norge hade år 2016 det största antalet färdigställda bostäder i förhållande till invånarantalet i respektive land. (Källa: Boverket)
Långsiktig strategi
Alla de nordiska länderna har haft hemlöshetsstrategier, dock har länderna varit olika uthålliga.
Finland har genomfört en hemlöshetsstrategi i tre olika program under åren 2008–2011, 2012–2015 och 2016–2019.
En del av strategin har gått ut på att ta fram olika boendelösningar med rimliga hyror, samt att öka samarbetet mellan olika aktörer på bostadsmarknaden. Finland har ökat sitt bostadsbestånd och har också lyckats dämpa hyreshöjningarna.
Fler länder väjer Bostad först
Finland tycks ha uppnått ett trendbrott i utvecklingen av hemlösheten. Dels anses det bero på att miljöministeriet som en del av strategin finansierat olika bygg- och bostadsprojekt i kommunerna och därigenom minskat bostadsbristen, dels att det skett ett skifte från en trappstegsmodell i hemlöshetsarbetet till Bostad först-principen i kommunerna.
Även Norge har frångått trappstegsmodellen och Danmark har sedan 2009 introducerat Bostad Först-modellen i vissa kommuner.
Stödboenden inte anpassade för barn
Finland har fått beröm för sitt arbete med Bostad först, att man som hemlös ska få ett hem utan att det ska ställas krav på skötsamhet eller drogfrihet. Men Bostad först har visat sig inte räcka till för att stödja hemlösa kvinnor.
– I många av stödboendena finns inte någon plats för att ta emot sina barn. Samtidigt vet man att de som förlorat vårdnaden om sina barn ofta har en stark önskan att återuppta kontakten. De klassas av systemet som barnlösa men är inte det i sina egna ögon. Kvinnorna drömmer alltid om att bli förenade med sina barn igen, säger Pilvi Azeem, projektkoordinator på Y-stiftelsen, som erbjuder bostäder till bostadslösa.
Förknippat med skuld och skam
Y-stiftelsens projekt NEA uppmärksammar kvinnors bostadssituation oavsett vilken problematik som kvinnorna har.
– Det kan handla om ekonomi, psykiska problem, droger eller att man inte kan språket och inte vet vilka möjligheter som finns, säger Pilvi Azeem.
Kollegan Leena Lehtonen ger ett exempel på hur en familj drabbades.
– Jag känner till en invandrarkvinna som inte hade några skulder, men när hon skilde sig visste hon inte hur hon skulle göra för att få en bostad. Hon levde som hemlös i tre år helt i onödan.
Hemlöshet är förknippat med skam och skuld. Ibland gör det att kvinnor väntar med att söka hjälp. När de väl gör det kan problemen ha hunnit bli onödigt stora.
– Det är viktigt att hemlöshet inte ses som ett separat problem utan att det finns en lyhördhet från socialtjänsten att man är uppmärksam på boendesituationen exempelvis i missbruksvården, om ett barn far illa eller vid fall av kvinnomisshandel, säger Leena Lehtonen.
Väldigt vanligt med våld
På senare tid har mäns våld mot kvinnor uppmärksammats som en orsak till hemlöshet. Det handlar då om kvinnor, eller kvinnor och barn, som fått fly ett hem som blivit en alltmer osäker plats.
Petra Gergov-Koskelo är ansvarig för hemlöshetsprojektet hos Förbundet för Mödra- och skyddshem. Hon berättar att många hemlösa kvinnor har utsatts för våld och andra svåra händelser, vilket påverkar deras behov.
– Myndigheterna behöver förstå att en kvinna kan tacka nej till en lägenhet, inte för att hon är kräsen utan för att hon är rädd att bo nära någon som tidigare misshandlat henne, säger Petra Gerkov-Koskelo.
– De behöver stöd länge och de behöver ha andra kvinnor runt omkring sig.
Petra Gergov-Koskelo säger att det kan vara just när allt har ordnat sig, när man har fått en egen lägenhet där man känner sig trygg, det kan vara då som man mår som sämst.
– Det är då tidigare trauman kan komma upp till ytan. Då behöver de väldigt mycket support.
