Coronarestriktioner drabbar barn med funktionsnedsättning hårt

– Pandemin ändrade verkligen vardagen för dessa familjer och barn. Väldigt mycket av det som de i normala fall har tillgång till försvann helt, säger Kjetil Klette Bøhler, seniorforskare.

Studien som gjorts vid Välfärdsforskningsinstitutet Nova påbörjades hösten 2020 och i den har djupintervjuer gjorts med åtta personer som har barn med olika funktionsnedsättningar. Studien visar tydligt att de restriktioner som infördes i samband med pandemin har slagit hårdast mot de familjer som har en invandrarbakgrund och låg socioekonomisk status.

– Vi kan tydligt se att det finns en skillnad mellan familjerna. I de familjer där en av föräldrarna kunnat vara hemma med sitt barn så har det inte varit så stora konsekvenser. Och i de familjer där man förstått hur man ska navigera i välfärdsbyråkratin har det inte heller slagit så hårt. Däremot i de familjer som har svårare att hitta och förstå information från myndigheter och där man inte riktigt vet hur man navigerar i välfärdsstaten och som dessutom har haft en svårare ekonomisk situation så har restriktionerna slagit betydligt hårdare, säger Kjetil Klette Bøhler.

Även om studien inte är så omfattande så visar den att det funnits ett glapp mellan vad som sagts från myndigheter och vad som sen har skett.

– Även om myndigheterna har sagt att barnen inte ska drabbas av restriktionerna som införts så har de faktiskt gjort det i och med att allt de normalt har haft tillgång till har försvunnit. Det kan handla om att de inte kunnat gå till sin logoped eller fysioterapeut. De har inte heller fått sin personliga assistans som de har rätt till och de koordineringsmöten som man normalt har försvann helt med hänvisning till att dessa inte var patientsäkra. När familjerna ifrågasatte besluten så blev de anklagade och ifrågasatta om de verkligen ville utsätta sina assistenter för smitta, säger Kjetil Klette Bøhler.

Nu hoppas Välfärdsforskningsinstitutet Nova på att de kan fortsätta sin forskning kring hur barn med funktionsnedsättningar drabbats av Covid19-pandemin.

– Välfärdsstaten ska ju vara organiserad för de svagaste men under Covid19-pandemin så kan det verka som de marginaliserade grupperna har fått minst och har drabbats hårdast och grundligare studier måste genomföras för att se om det här är ett genomgående mönster, säger han.

Och det är inte bara Välfärdsforskningsinstitutet Nova som nu kommer att titta på konsekvenserna för barn och unga under Covid19-pandemin. Även Nordens välfärdscenter startar nu upp ett fyraårigt projekt, Barn och ungas möjlighet till deltagande och utveckling efter Covid19-pandemin, för att se hur barn i de nordiska länderna drabbats av de restriktioner som införts. Projektet har fokus på Barnkonventionen och artikel 12 som fokuserar på barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.

– Vårt intryck så här långt är att barn och ungas synpunkter i allt för liten grad har blivit inhämtade när restriktioner har införts. Studien från Nova visar hur avgörande det är att myndigheterna hämtar in synpunkter från barn och deras anhöriga innan de sätter in restriktioner. Barn och ungas synpunkter ska inhämtas i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen för restriktioner som ska verkställas. Det sker tyvärr för ofta att barn och unga inte blir hörda och då blir restriktionerna bristfälligt utredda, säger Merethe Løberg, projektledare på Nordens välfärdscenter.