Metod och genomförande

Data har samlats in genom litteraturgranskning av lagstiftning, policy, rapporter och utvärderingar av brukarinflytande. Data har även samlats in genom en databassökning om nordisk forskning om brukarinflytande och genom två digitala enkäter som riktats till policyaktörer och forskare i Norden. Nedan beskrivs mer utförligt hur detta gjorts, vilka frågor som ställts och hur svaren analyserats och bearbetats. 

Resultaten i den här rapporten baseras på data som samlats in genom olika metoder och strategier. För det första har data samlats in genom att söka rapporter, utvärderingar och handböcker. För det andra har forskningsbaserad kunskap samlats in genom sökningar i databaser med särskilt fokus på nordisk forskning. För det tredje har data samlats in genom två digitala webbenkäter som distribuerats till myndighetspersoner och forskare i olika nordiska länder. Inriktningen på de två enkäterna beskrivs mer i detalj nedan.

Den datainsamling som gjorts genom enkäter och databaser har varit mer systematiskt i sitt genomförande i jämförelse med rapporter och utvärderingar, varför de redogörs för mer i detalj. Datainsamling genom databassökningar har gjorts i Web of Science, Scopus och International Bibliography of the Social Sciences, IBSS. Utifrån syftet med kunskapssammanställningen bedömdes de mest relevanta sökvägarna för att få både täckning och vidd. Söksträngen som användes i samtliga sökningar i syfte att få ett mer pricksäkert resultat var följande:

("co-production" OR "co-operation" OR "co-management" OR empowerment OR "Expert by experience" OR "shared decision-making" OR "user involvement" OR "user participation" OR "service user involvement" OR “user organization” OR "user representative" OR "user representatives" OR "peer support" OR “service user organization” OR "recovery" OR "lived experience" OR "service user experience" OR "peer recovery worker")

Sökningen indikerade träff när söksträngen matchade publikationernas titel, sammanfattning eller nyckelord (”title-abs-key”). Sökningen förfinades därefter genom följande avgränsningar:

“Sweden OR Norway OR Finland OR Denmark OR Iceland OR Scandinavia OR Nordic countries”, AND “Mental health service OR Welfare service OR Social service”, AND “Article, review, conference paper”, AND “Year 2010 – 2022”

Initialt användes ett antal utgångsdokument som bedömdes ha viss variation utifrån de avgränsningar kartläggningen förutsatte, till exempel variation i förhållande till land, målgrupp, metod och forskningsstrategi. Utgångsdokumenten redovisas i bilaga 2. En mer översiktlig och schematisk bild över sökstrategin och omfattningen av träffar och urval redovisas mer i detalj i tabell 1 nedan:

Som framgår av tabellen har totalt 69 vetenskapliga artiklar inkluderats för vidare analys. Resultaten redogörs för i två separata resultatkapitel (5 och 6). Det ena analyserar vilka datainsamlingsmetoder som används i nordiska studier om brukarinflytande, vilka metoder och strategier för brukarinflytande som studeras samt vilken målgrupp som satsningar på brukarinflytande främst riktar sig mot. Det andra beskriver och analyserar vilka effekter av brukarinflytande som framträder i den nordiska forskningen och om studiernas kunskapsbidrag ligger på individuell eller strukturell nivå i diskussionen om brukarinflytande. Under databassökningen framträdde även ett annat intressant resultat: att intresset för brukarinflytande inom den nordiska forskningen ökat markant de senast åren, vilket framgår av figur 1.

De två webbenkäterna riktade sig dels till kontaktpersoner på nordiska välfärdsmyndigheter som ingick i referensgruppen till brukarinflytandeprojektet, dels till forskare som studerar brukarinflytande i de nordiska länderna. Enkäten till välfärdsmyndigheter ställde frågor om målsättningar, visioner och lagstiftning samt vilka rapporter, riktlinjer och rekommendationer som publicerats inom respektive land. Enkäten utformades och hanterades av Nordens välfärdscenter.

Den enkät som riktade sig till forskare besvarades av 13 personer och ställde frågor om utvecklingstendenser och utmaningar i arbetet med brukarinflytande, vilka satsningar, program och initiativ som är aktuella, samt uppfattningar om eventuella skillnader mellan de nordiska länderna. Den första enkäten besvarades av fyra personer, den andra av 13 personer. Enkäten till forskare skickades på svenska till respondenter i Sverige, Norge och Danmark och på engelska till forskare i Finland och på Island. 

Kunskapssammanställningar kan i jämförelse med vetenskapliga publikationer sägas erbjuda större frihet att resonera runt resultat och slutsatser och diskutera dess betydelse för en viss praktik. Samtidigt är det viktigt även för kunskapssammanställningar, inte minst ur trovärdighetssynpunkt, att tydligt beskriva hur data samlats in, bearbetats och analyserats.

I den här rapporten har det också varit viktigt att hålla fast vid det som ofta uppfattas som en av den vetenskapliga metodens mest centrala aspekter – transparens och öppenhet. På så sätt blir det möjligt för läsaren att granska hur väl olika resonemang är underbyggda, värdera rapportens resultat och slutsatser och, inte minst, utsätta dem för kritisk granskning.

Enkätsvaren från välfärdsmyndigheterna analyserades utifrån ett antal övergripande teman som aktuell lagstiftning och policy, lokala och nationella strategier och initiativ för brukarinflytande samt utvärderingar och forskning. Kodningen har skett utifrån respektive land och sökt efter övergripande mönster och trender i materialet. Resultaten redovisas i kapitel 4.

Enkätsvaren från nordiska forskare analyserades utifrån ambitionen att se övergripande mönster i förhållande till metodutveckling och aktuella utvecklingslinjer och utmaningar i arbetet för stärkt brukarinflytande. Resultaten redovisas delvis i kapitel 4, men framför allt i kapitel 5. Bearbetningen av båda enkäterna har skett i syfte att se övergripande mönster och i vilken mån det finns skillnader mellan de nordiska länderna. Svaren presenteras emellertid översiktligt och beskrivande. Det mest omfattande kodningsarbetet i rapporten, som även utgör kunskapssammanställningens huvudsakliga bidrag, har skett i förhållande till de vetenskapliga artiklar (n=69) som inkluderas för vidare analys. Analysen har skett med utgångspunkt i frågeställningar som knyter an till syftet med kunskapssammanställningen. Dessa fem övergripande frågor och kodningens fokus presenteras i tabell 2.

Det är med utgångspunkt i dessa frågeställningar alla inkluderade publikationer granskats och kodats. Analysen har således skett översiktligt, vilket också innebär att ingen värdering av studiernas vetenskapliga kvalitet och bidrag gjorts. Hur de vetenskapliga publikationerna kategoriserats och analyseras beskrivs i det följande.

Frågan om varför brukarinflytande studeras, och således tillmäts betydelse, har kodats med utgångspunkt i tre övergripande kategorier: demokratiaspekter, maktaspekter och verksamhetsaspekter. Frågan om hur brukarinflytande studeras har analyserats utifrån hur artiklarnas empiriska material samlats in och ifall det skett genom kvalitativa eller kvantitativa metoder – eller båda. Frågan om vad som studeras inom fältet brukarinflytande har analyserats utifrån studiernas inriktning och studieområde, val av målgrupp och ifall studierna fokuserat på brukarinflytande mer generellt eller på mer specifika metoder och strategier. Effekter av brukarinflytande har analyserats utifrån om resultaten i studierna visar på a) direkta effekter av studerad metod eller strategi, b) indirekta effekter där kunskapsbidraget har eller uppfattas ha betydelse för utvecklingen av vald metod eller strategi, samt c) oklara effekter där framför allt erfarenheter och beskrivningar framträder i resultatet, men där dessa uppfattas som betydelsefulla för den vidare utvecklingen av området och/eller metoden. Studiernas kunskapsbidrag har analyserats utifrån om bidragen primärt knyts till individuella eller strukturella aspekter av brukarinflytande.

I resultatkapitlen som redogör för forskningen om brukarinflytande i Norden redovisas resultatet dels kortfattat i tabeller för respektive land, dels i mer utförliga beskrivningar av materialet som helhet. För en fullständig förteckning av samtliga analyserade artiklar, se bilaga 1.