Det råder stor samstämmighet och en utbredd konsensus om betydelsen av ökat brukarinflytande, och betydelsen av att göra brukare mer delaktiga i beslutsfattande och i utformningen av stöd- och hjälpinsatser.
Det är också tydligt att brukarinflytande rymmer etiska aspekter knutna till demokratiska ideal av att involvera brukares erfarenheter och kompetens i mer samskapande arbetsprocesser inom hälso- och välfärdssektorn.
I de nordiska länderna råder en utbredd konsensus om betydelsen av brukarinflytande och att göra brukare mer delaktiga i beslutsfattande och i utformningen av diverse stöd- och hjälpinsatser. Tydligt är också att brukarinflytande i stor utsträckning knyts till etiska och demokratiska ideal; det är främst med sådana utgångspunkter brukares erfarenheter och särskilda kompetens bör ges utrymme i olika samskapande arbetsprocesser. Den här rapporten stödjer en sådan hållning. Rapporten visar emellertid även på andra mer framträdande motiv och drivkrafter, vilket innebär att den kan vara ett bidrag till fortsatta diskussioner om hur brukarinflytande i de nordiska länderna kan organiseras, implementeras, värderas och mätas.
Utgångspunkten för den här kunskapssammanställningen har varit forskning och utvärderingar om brukarinflytande på verksamhets- och systemnivå och syftet har varit att undersöka metoder och effekter av brukarinflytande, hur brukarinflytande studeras och motiveras i forskningen samt vilka initiativ och satsningar på brukarinflytande som äger rum i de nordiska länderna. Genom att besvara dessa frågeställningar har ett antal kunskapsluckor identifierats. Det är därför en förhoppning att kunskapssammanställningen är ett bidrag till det fortsatta arbetet med att öka och stärka brukarinflytande inom den sociala hälso- och välfärdssektorn i Norden.