Artikel | Motiv | Forskningsmetod | Område, målgrupp | Effekter Direkta, indirekta, oklara | Studiens bidrag Individuell, Strukturell |
Stevanovic M., Valeapää, T., Weiste, E., & Lindholm, C. (2020). | Demokratisk Empowerment | Mixade metoder – videoklipp från veckomöten i klubbhus (n=29), regressionsanalys | Delat beslutsfattande inom psykisk ohälsa | Direkt Grad av deltagande påverkas av hur brukarinflytande kommuniceras av professionella | Individuell Visar olika grader av delaktighet och motivation |
Palukka, H., Haapakorpi, A., Auvinen, P., & Parviainen, J. (2021). | Verksamhetsutveckling Empowerment | Inspelade möten (n=18) mellan klienter, professioner och erfarenhetsexperter | Erfarenhetsexperter och samproduktion inom missbruk | Oklart Erfarenhetsexperters bidrag plockas inte upp | Individuell Nya roller och identiteter hos egenerfarna |
Jaspers, S., & Tuurnas, S. (2021). | Verksamhetsutveckling Empowerment | Multipel fallstudie (Finland: intervjuer av aktörer i medling) | Samproduktion inom kriminalvård (medling) | Oklart Beskrivningar av erfarenheter, erbjuder insikter om professionalism och identitet | Individuell Identitetsutveckling och ökad professionalism |
Jones, M., Jallinoia, P., & Pietilä, I. (2021). | Kunskapsutveckling | Intervjuer (n=11) | Erfarenhetskunskap inom hälso- och sjukvården (representation) | Oklart Indikerar barriärer för erfarenhetsexpertis | Strukturell NGO:s roll och direkta involvering för utveckling |
Kortteisto, T, Laitila, M., & Pitkänen (2021). | Kvalitetsutveckling (Recovery) | Fokusgruppsintervjuer (n=4) | Brukarinflytande inom psykiatri (professionella erfarenheter) | Oklart Indikerar faktorer som främjar och hindrar brukarinflytande | Strukturell Involvering genom ökad utbildning och träning |
Lindström, J. & Rantanen, T. (2021). | Anpassning Empowerment | Intervjuer (n=19) | Erfarenhetsexperter inom missbruk | Oklart Indikerar positiva erfarenheter men orealistiska förväntningar på erfarenhetsexperter | Strukturell Visar påverkan på samverkanskompetens, grad och tid för involvering |
Jones, M. & Pietilä, I. (2020). | Effektivitet (kvalitet) Empowerment | Intervjuer (n=13) | Erfarenhetsexperter inom psykisk ohälsa | Oklart Potential till transformativ och meningsfull erfarenhet | Individuell Påverkan på självkänsla, makt, roll |
Muurinen, H. (2018). | Demokrati Verksamhetsutveckling | Intervjuer (n=19) | Innovationer som metod inom socialt arbete (arbetslöshet, rehabilitering) | Oklart Medel för brukarinflytande, potentiell maktutjämning | Strukturell Experimentdrivna innovationer kan öka brukarinflytande och utveckla organisation |
Laitila, M, Nummelin, J, Korteisto, T, & Pitkänen (2018). | Anpassning Voice | Fokusgruppsintervjuer med brukare (n=21) | Brukarinflytande inom psykisk ohälsa | Indirekt Inriktade på egen vård och behandling; bristfällig info inverkar på motivationen | Strukturell Koordinerade insatser, Liverpool Care Pathway (LCP) och utbildning av personal kan bidra till anpassning och inflytande |
Hokkanen, L., Nikupeteri, A, Laitinen, M., & Vasari, P. (2017). | Kunskapsutveckling Empowerment | Mixade metoder (enkät, intervjuer) | Erfarenhetsexperter inom psykisk ohälsa och våld i nära relationer | Indirekt Olika former av brukarerfarenhet viktiga för empowerment och recovery; bör integreras i socialt arbete | Individuell Erfarenhetsexpertis och recovery ömsesidigt beroende, stärker varandra. |
Toikko, T. (2016). | Verksamhetsutveckling (utb.) | Intervjuer (n=12) | Erfarenhetsexperter inom psykisk ohälsa | Direkt Utbildning direkt betydelse för erfarenhetsexperters kompetens | Strukturell Utbildande erfarenhetsexperter ett bidrag i utbildning, verksamhet och lokalsamhälle |
Raitakari, S., Saario, S, Juhila, K, & Günther, K. (2015). | Verksamhetsutveckling Effektivitet | Intervjuer med brukare (n=25). | Brukarmedverkan som interaktiv process vid beslutfattande inom psykisk ohälsa | Oklart Kunskapsbidrag för vidare diskussioner om brukarinflytande | Individuell Aktivt deltagande som relationell och interaktiv process betydelsefullt för brukare och professionella |
Tuurmas, SP, Stenvall, J, Harisalo, R. & Hakari, K. (2015). | Empowerment Effektivitet | Intervjuer med professionella (n=19) | Samproduktion i nätverksbaserad social- och hälsosamverkan | Direkt Samverkansmiljöer försvårar samproduktion: a) koordination och diffus vårdkedja, b) fragmentiserat hjälpsystem och professionella intressen, c) Oklart eller frånvarande ledningsansvar ger slumpmässiga samproduktionsmöjligheter | Strukturell Pekar på kunskap om hur stärkt service- och brukarfokus underlättar samproduktion i komplexa nätverksbaserade välfärdsystem |
Laitila, M., Nikkonen, M., & Pietilä, A. M. (2011). | Anpassning Voice | Intervjuer med brukare (n=27) | Brukarinflytande inom psykisk ohälsa och missbruk | Oklart Beskrivning av olika sätt för hur brukare uppfattar brukarinflytande | Strukturell Brukares förståelse om brukarinflytande kan utveckla utbildning, praktik och ledning inom psykisk ohälsa och missbruk |
Artikel | Motiv | Forskningsmetod | Område, målgrupp | Effekter Direkta, indirekta, oklara | Studiens bidrag Individuell, Strukturell |
Steno AM & Jønsson ABR, (2022). | Emancipatorisk Recovery | Deltagande observationer (590 timmar), intervjuer (n=10). | Inflytande i boendemöten inom psykisk ohälsa | Oklart Miljön på samma gång boende och arbetsplats kan komplicera recovery | Individuell Mötesstruktur inverkar på brukares motivation och återhämtning |
Kessing M.L. (2022). | Matchning | Intervjuer (n=22) med kamratstödjare | Peer support inom psykisk ohälsa | Oklart Skiftande förväntningar kan bidra till osäkerhet i roll och uppdrag, kan inverkar på legitimiteten | Strukturell PS:s skiftande roller och funktioner påverkar expert- och kunskapsanspråk i arbetet |
Kirkegaard. S. (2022). | Kunskapsutveckling Makt | Intervjuer med PW, brukare, professionella, frivilliga, representanter för brukarorganisationer (n=49) | PW användning av erfarenhetskunskap i mötet med brukare | Indirekt PS erfarenheter skapar förutsättningar för relationer och kunskapsutbyte | Strukturell Erfarenhetskunskap har förutsättningar att PW:s stärker band till brukare |
Stougaard, M. S. (2021). | Kvalitetsutveckling | Deltagande observationer (tre case), intervjuer (n=35) | Faktorer som påverkar samproduktion inom socialt utsatta bostadsområden | Direkt Tidig involvering ökar graden av samproduktion, etablerade professionella relationer påverkar professioners öppenhet till samproduktion negativt, kollektiv organisering stärker inflytandet | Strukturell Organisatoriskt stöd och beredskap skapar förutsättningar för transformativ samproduktion |
Jorgensen, K., Rasmussen, T., Hansen, M., Andreasson, K., & Karlsson, B. (2021). | Maktutjämning Empowerment | Fokusgruppsintervjuer (n=5) med professioner och brukare | Uppfattningar om brukarinflytande inom psykiatri | Oklart Olika förställningar om former för och innehåll i brukarinflytande | Strukturell Avstånd mellan officiella mål och praktik viktigt integrera i vardaglig praktik |
Müller, M. (2020). | Demokratisering Inkludering | Intervjuer med personal (n=8), ledare (n=5) och brukare (n=19). | Samproduktion med fokus på brukarmedverkan inom socialt arbete | Direkt Graden av och formen för brukarmedverkan påverkar samproduktion | Strukturell Inkluderande och exkluderande mekanismer för arbetet med samproduktion |
Kirkegaard, S. (2020). | Kvalitetsutveckling Effektivitet | Fältarbete genom deltagande observationer vid två verksamheter (8 mån) och intervjuer (n=49) | Samproduktion inom psykisk ohälsa | Direkt Kontexten för arbete med samproduktion innebär nya professionella roller som skapar ambivalens genom lägre status och expertis | Strukturell Ambivalens och oönskade praktiker i institutionell kontext försvårar implementering av samproduktion |
Væggemose, U., Andersen, P.V. Aagaard, J, & Burau, C. (2018). | Verksamhetsutveckling | Intervjuer med professionella (n=8), observationer och projektbeskrivningar | Samproduktion inom psykisk ohälsa | Direkt Organisatoriska förhållanden påverkar graden av samproduktion inom psykisk ohälsa | Strukturell Samproduktion främjas av professionellas möjlighet att navigera mellan två olika logiker (offentlig, civil) |
Kirkegaard, S. & Andersen, D. (2018). | Empowerment Effektivitet | Fältarbete genom deltagande observationer vid två verksamheter (8 mån) och intervjuer (n=49) | Samproduktion inom psykisk ohälsa | Direkt Samproduktion inom fältet påverkas av sociala band mellan aktörer och tillgång till kunskap och auktoritet. Förutsätter åtskillnad mellan symboliska och reella motiv till samproduktion. | Strukturell Distinktion mellan symboliska och sociala gränser central, kan skymma maktförhållande och ambivalens och påverkar samproduktion i praktiken |
Joergensen, K., & Praestegaard, J. (2018). | Demokratisering Autonomi Kvalitetsförbättring | Juridiska och politiska dokument och publikationer | Brukarmedverkan som policy inom psykiatri | Oklart Beskriver olika diskurser av brukarinflytande inom psykiatrin, alla inom ramen för en övergripande neo-liberal diskurs | Strukturell Olika diskurser påverkar samtalet om brukarinflytande, behöver diskuteras lokal för att operationaliseras |
Petersen, K, Hounsgaard, L, Borg, T, & Nielsen, C.V. (2012). | Empowerment Inflytande | Deltagande observationer (15 mån), intervjuer (n=12) | Brukarinflytande inom psykisk ohälsa (boende) | Oklart Beskriver brukares erfarenheter av involvering | Individuell Intentionerna med brukarinflytande leder automatiskt inte till självbestämmande och inflytande |
Artikel | Motiv | Forskningsmetod | Område, målgrupp | Effekter Direkta, indirekta, oklara | Studiens bidrag (nivå) Individuell, Strukturell |
Guldvik I & Askheim O P (2021) | Demokratisering | Litteraturstudie, policydokument | Brukarmedverkan i policy inom funktionshinder | Ingen metod, ej tillgängligt | Strukturell Skiftande konstruktioner av funktionsnedsättning och brukarinflytande inom en övergripande demokratisk diskurs. Konsensus kan skymma faktiska maktförhållanden och att kontroller ligger hos system/profession. |
Wenaas M, Bahl NKH, Kiik R, & Juberg A. (2021). | Verksamhetsutveckling Empowerment | Intervjuer med brukare (n=14) | Brukarinflytande vid tidig behandling inom missbruk | Oklart Beskrivningar av upplevelser av inflytande vid tidig behandling av missbruk | Individuell Identifierade faktorer som hindra och främjar känsla av sammanhang (SoC) |
Wenaas M, Andersson HW, Kiik R, & Juberg A. (2021). | Empowerment Kvalitetsutveckling | Observation och intervjuer med brukar i samverkansteam (n=5) | Brukarinflytande i samverkansteam inom missbruk | Oklart Beskrivningar av brukares erfarenheter av deltagande | Strukturell Stärkt brukarmedverkan i samverkansteam genom information, tydliga rollförväntningar, kunskap och medvetenhet om brukarkunskap |
Solvang PK, Sveen U, Soberg HL. (2021). | Demokratisering | Case: dokumentation brukarpanel (n=20) bestående av 6 brukare och 6 forskare | Brukarpanelser i forskning inom funktionshinder | Direkt Involvering av brukare i brukarpaneler bidrar till forskning genom olika erfarenheter, roller och samhälleliga positioner till särskild kunskap (hybrid expertice). | Strukturell Systematiserad bild av brukares kunskapsbidrag till forskning ger kunskap vid rekrytering av paneler, påverkar kvaliteten och processen inom forskning |
Pedersen H, Kermit PS, & Soderstrom S. (2021). | Empowerment Kvalitet | Intervjuer med brukare (n=49) och fokusgrupp med professionella (n=3) | Brukarinflytande runt hjälpmedelsteknik inom funktionshinder | Direkt Begränsat inflytande på grund av oklar ansvarsfördelning och reglering och låg kunskap om hjälpmedelsteknik | Strukturell Kunskap och informationsteknik till brukare och professionella, särskilt på myndighets och kommunnivå, samt rutiner för uppföljning kan öka matchning och inflytande |
Hauso GEY, Alsaker K, & Senneseth M. (2021). | Val (choice) Empowerment | Enkäter till brukare (n=35) och professionella (n=233) | Förändring av brukarinflytande inom psykiatrin | Direkt Recovery-orienterad praktik gav större inflytande i beslutfattande och behandling och ökade ledningens stöd för metoden | Strukturell Recovery-orienterad praktik bidrar till stärkt brukarinflytande inom psykiatrin (säkerhetsavdelning) |
Wiig S, Rutz S, Boyd A, Churruca K, Kleefstra S, & Haraldseid-Driftland C. (2020). | Kvalitet Maktutjämning | Litteraturstudie om metoder i fyra länder | Metoder för brukarinflytande inom hälsoområdet | Indirekt Beskrivning av olika former av metoder (individuella; proaktiva och reaktiva, samt kollektiva; proaktiva och reaktiva) kan ge legitimitet, rättvisa och empowerment | Strukturell Stor variation av metoder som kan underlätta och inspirera initiativ och satsningar inom hälsoområdet |
Thimm JC, Antonsen L, & Malmedal W. (2020) | Demokrati Kvalitet | Enkät med brukare (n=188) | Grad av inflytande i behandling inom psykiatrin | Direkt Upplevt inflytande starkt kopplad till nöjdhet med behandling | Individuell Kvinnor och yngre personer med utbildning visar större grad av inflytande |
Haugom EW, Stensrud B, Beston G, Ruud T, & Landheim AS. (2020) | Makt Kvalitet | Fokusgrupper med 18 professionella (n=3) | Delat beslutsfattande inom psykiatrin | Oklart Beskrivningar av uppfattningar och upplevda hinder för delat beslutsfattande | Individuell Professioner saknar teoretisk och praktisk kunskap om delat beslutfattande |
Bjønness S, Viksveen P, Johannessen JO, & Storm M. (2020). | Kvalitetsförbättringar | Fokusgrupper med professionella (n=3) | Delat beslutsfattande inom psykisk ohälsa | Indirekt Implikationer för utveckling av stödformer, potential för ökning av delat beslutfattande | Individuell Professionella kunskaper om delat beslutsfattande viktig i arbetet med personcentrerad behandling |
Ogundipe E, Borg M, Sjåfjell T, Bjørlykhaug KI, & Karlsson B. (2019). | Kvalitet | Fokusgrupper med brukare (n=5) | Peer support inom psykiatri och missbruk | Indirekt Beskrivningar av utmaningar brukare upplever i kontakt med PS | Individuell Relationell och kontextuell medvetenhet hos kamratstödjare central för utveckling av recoveryinriktade insatser till brukare |
Andreassen, T.A. (2018). | Maktutjämning | Litteraturgranskning (tidigare forskning) | Idealtypiska former för brukarinflytande | Oklart Beskriver idealtyper | Strukturell Idealtyper av brukarinflytande utgörs av stora variationer i form och innehåll, vilket kan bidra till transformation av professionellt arbete mot ökad brukarmedverkan |
Hansen, I. L. S. (2018). | Maktutjämning Recovery | Intervjuer med brukare (n=16) | Erfarenheter av brukarinflytande och själv-bestämmande inom hemlöshet (Housing First) | Indirekt Tolerans, respekt och erkännande kan påverka brukares engagemang, gemensamma reflektioner kan bidra till empowerment och recovery | Individuell Bidrag till diskussioner hos professionella om sätt att öka empowerment och samproduktion |
Mjøsund NH, Eriksson M, Espnes GA, Haaland-Øverby M, Jensen SL, Norheim I, Kjus SHH, Portaasen IL, Vinje HF. (2017). | Kvalitetsförbättringar | Intervju med brukare i rådgivande organ (n=6) | Brukarmedverkan i forskning inom omvårdnad | Indirekt Brukarinflytande i forskning kan öka trovärdighet i studier, rådgivande team kan förbättra tolkningar av resultat | Individuell Identifierar områden som kan inspirera andra forskare |
Klausen RK, Karlsson M, Haugsgjerd S, & Lorem GF. (2017). | Kvalitet Maktutjämning | Intervju med brukare (n=25) | Delat beslutsfattande inom psykisk ohälsa | Oklart Illustrerar komplexiteten i delat beslutsfattande (social kontext) | Strukturell Brukarmedverkan rör alla aktörer i en behandlingsprocess, delat ansvar påverkar insats och behandling |
Slomic M, Christiansen B, Soberg HL, & Sveen U. (2016). | Verksamhetsutveckling | Observationer av möten (n=8) och intervjuer med professionella (n=16) | Inflytande genom erfarenhetskunskap inom rehabilitering | Direkt Två former av erfarenhetskunskap inkorporeras i daglig praktik: formell och autentisk | Strukturell Erfarenhetskompetens och autentisk involvering, negativa konsekvenser av brukarmedverkan påverkar kvalitet och medvenhet i praktik |
Mathisen V, Lorem GF, Obstfelder A, & Måseide P. (2016). | Autonomi Rättigheter | Observationer (200 h) och intervjuer med professionella (n=12) | Professionellt arbete med brukarinflytande inom psykiatri | Indirekt Beskrivning av professionellas uppfattningar som kan begränsa autonomi och inflytande för brukare | Individuell Omfattningen av inflytande påverkas den sociala kontexten, vilket har implikationer för brukare och praktiker |
Andersen, J. (2016). | Demokratisk Kvalitet | Intervjuer med brukare (n=16) och professionella (n=16) | Brukarråd inom funktionshinder | Direkt Professionella initiativtagare vilket gör råden reaktiva, har begränsat värde för organisationer | Strukturell Betydelsen och ställningen hos brukarråd stärkts genom en mer proaktiv roll och attityd samt kritiska hållning, något som efterfrågas |
Andreassen TA, Breit E, & Legard S. (2014). | Demokratisering Rättigheter | Casestudie (intervjuer) av träningsprogram av brukarrepresentanter (n=?) | Träningsprogram för brukarrepresentanter inom funktionshinder | Direkt Professionalisering av brukarrepresentanter rymmer dilemman: drivkrafter, erfarenhetskunskap, idén om professionell brukare | Individuell Representanter som ”professionella amatörer” i en nordisk kontext har bidragit till en konsultativ roll, synliggör en ambivalens mellan erfarenhetskunskap och formell kunskap |
Rise, M. B. (2012). | Demokratisk Rättigheter Kvalitet | Intervjuer, kvasiexperimentell design och randomiserad kontrollerad ansats | Innehållet i och effekter av brukarinflytande inom psykiatrin | Direkt Visar innehåll av respekt, dialog och delat beslutsfattande, som gav inget eller mycket lite effekt av brukarinflytande på systemnivå | Strukturell Studien visar omständigheter som försvårar implementering av brukarinflytande samt att oklara utfallsmått försvårar mätning om effekter på systemnivå |
Artikel | Motiv | Forskningsmetod | Område, målgrupp | Effekter Direkta, indirekta, oklara | Studiens bidrag Individuell, Strukturell |
Näslund H, Grim K, Markström U. (2022). | Kvalitetsutveckling | Granskning av brukarrevisioner (n=139) | Brukarrevision inom psykisk ohälsa | Direkt Brukarrevisioner professionaliserar erfarenhetskunskap, relationen mellan brukarorganisationer och verksamheter skapar hållbar implementering | Strukturell Brukarrevisioner bidrar till kunskapsutveckling och ömsesidigt lärande, vilket kan integrera brukarkompetens |
Näslund H. (2022). | Maktutjämning Verksamhetsutveckling | Intervjuer med brukarrepresentanter (n=16) | Erfarenhetskunskap inom psykisk ohälsa | Direkt Erfarenhetskunskap är en komplementär kunskapskälla som ökar förståelsen för psykisk ohälsa | Individuell Beskrivningar av arbete som erfarenhetskompetent, känslo-mässiga narrativ och relation mellan individuell erfarenhet och kollektiv kunskap |
Nykänen P, Schön UK, Björk A. (2022). | Kunskap (evidens) | Litteraturgranskning | Delat beslutsfattande inom socialt arbete | Oklart Beskrivningar av innehållet i och implementering av delat beslutsfattande | Strukturell Delat beslutsfattande är genom vetenskapliga metoder ansedd som en metod, oklarheter på policynivå (om vilka beslut) reproduceras i praktik |
Wall A, Lovheden T, Landgren K, Stjernswärd S. (2021). | Maktutjämning | Intervjuer med PS (n=10) | Peer support inom psykisk ohälsa | Oklart Beskriver erfarenheter av peer support | Individuell Ökad förståelse för möjligheter och utmaningar och mening med arbete som PS |
Trischler J, Kaluza J. (2021). | Verksamhetsutveckling | Workshops (2), intervjuer med professionella (11) | Samproduktion inom välfärdssektorn | Indirekt Beskriver fördelar och utmaningar med samproduktion vid rekrytering inom välfärdssektorn | Strukturell Tendensen att samma brukare medverkar i projekt riskerar kooptering, anför argument om betydelsen av strategisk rekrytering av brukare inom samproduktion |
Knutsson, O. & Schön, U-K. (2020). | Maktutjämning Empowerment | Workshops (8) med brukare och professionella | Delat beslutsfattande inom socialtjänst | Indirekt Visar på utmaningar och möjligheter med delat beslutsfattande vid vårdplanering och vad som underlättar | Strukturell Genom ökad digitalisering och tillgång till information kan delat beslutsfattande utveckla samordnad individuell planering |
Knutagård M, Heule C, Kristiansen A. (2021). | Självbestämmande | Fältanteckningar från styrgruppsmöten (n=5), dialogmöten (n=26) samt workshop (n=1) | Samproduktion inom hemlöshet | Indirekt Visar förändringsmöjligheter som ligger i samverkan, organisatorisk beredskap, lokalisera engagerade brukare och skapa ömsesidigt förtroende | Individuell Möjliggörande nischer (samskapande utbildning) kan, givet strukturellt stöd, bidra till empowerment, motivation och förtroende hos brukare |
Matscheck D, Piuva K. (2021). | Empowerment Recovery | Intervjuer med professionella (n=20) | Brukarinflytande inom socialt arbete och hälsoarbete | Oklart Beskrivningar av ambivalens hos professionella vid brukarmedverkan i planeringsarbete | Individuell Skiftande intressen och organisatorisk modell (NPM) komplicerar rollen som professionell i planering |
Näslund H, Sjöström S, Markström U. (2020). | Demokratisering Kunskapsutveckling | Case-studie av fyra ”entreprenörer”, aktiva genom personliga berättelse i egna företag | Brukarentreprenörer inom psykisk ohälsa | Direkt Brukarentreprenörer etablerar auktoritet för erfarenhetsexpertis genom anknytning till kollektiva syften och genom institutionell följsamhet. | Individuell Entreprenörer ett tecken på individualisering som i kraft av sin position ökar förståelse för psykisk ohälsa och sätt att reducera stigma |
Nykänen P. (2020). | Empowerment Kunskap (evidens) | Dokumentstudie, styrande, juridiska, rekommenderande för socialarbetare | Brukarinflytande inom socialt arbete | Indirekt Argument för evidensbaserade och juridiskt följsamma metoder vid delat beslutsfattande | Individuell Stöd för socialarbetare att välja vissa metoder före andra |
Matscheck D, Ljungberg A, Topor A. (2020). | Empowerment Maktutjämning | Intervjuer med brukare (n=18) och professionella (n=16) | Brukarmedverkan på individuell nivå inom socialt arbete | Oklart Brukarinflytande är en integrerad del av stödinsatser baserat på samverkan, men formaliserade former oklart i fråga om bidrag | Individuell Detaljerade regler och planer indikerar risk för enskilda individer (brukare) |
Schön UK, Grim K, Wallin L, Rosenberg D, Svedberg P. (2018). | Empowerment | Intervention genom program för implementering vid sex enheter (n=95) | Implementering av delat beslutsfattande inom psykisk ohälsa | Direkt Beslutfattande, teknisk beredskap, otillräckligt stöd försvårar implementering av digitalt stöd för delat beslutsfattande | Strukturell Nya professionella roller, erfarenhetskunskap och samhandling i utformande av mål och planer underlättar implementering av delat beslutfattande |
Rosenberg D, Argentzell E. (2018). | Recovery Kunskap | Intervjuer med brukare (n=18) | Peer Support inom psykiatri | Direkt Positiv inverkar av peer support på individnivå, (mötet), organisationsnivå (relation till verksamheten) och samhällsnivå (hopp om tillfrisknande) | Strukturell Betydelsen av peer support på recovery-inriktade stödformer samt för ökad tilltro till ett liv i samhället |
Eriksson E. (2018). | Makt | Fältanteckningar från deltagande observationer (n=37) | Brukarinflytande inom psykiatrin | Direkt Brukarinflytande har även negativ inverkan på brukares mobilisering och autonomi till följd av en konsensusdiskurs som även skymmer dess följder | Strukturell Hot mot brukarrörelsens politiska kraft då brukarinflytande riktas mot vissa frågor och vissa ageranden framför andra (disciplinering av autonomi genom kooptering) |
Rosenberg D, Schön UK, Nyholm M, Grim K, Svedberg P. (2017). | Verksamhetsutveckling (recovery) | Enkätstudie (n=121) och uppföljning (n=65) | Delat beslutsfattande inom psykisk ohälsa | Direkt Användning av digitala instrument en metod för att mäta delat beslutfattande från individers upplevelse | Strukturell Användningen av validerade instrument kan underlätta implementering av delat beslutsfattande |
Schon U-K. (2016). | Empowerment Kunskap | Enkät med brukare och anhöriga (n=33) | Brukarinflytande i utbildning inom socialt arbete | Indirekt Möjligheter att dela erfarenheter, bidra till att utveckla stödinsatser och erhålla respekt för sin erfarenhetskompetens motiven till medverkan i utbildning | Strukturell Kvalitetsutveckling på bildning genom involvering av brukare, kan stärka brukare och personal |
Rosenberg D, Hillborg H. (2016). | Empowerment | Litteraturstudie (n=23), enkäter (n=96), och intervjuer med brukarrepresentanter (n=6) | Brukarråd inom missbruk och psykisk ohälsa | Indirekt Positiva attityder och möjligheter till kollektivt inflytande, men frågor om makt, legitimitet, resurser försvårar implementering | Strukturell Stöd för brukarråd och gemensam bild av utmaningar och barriärer vid implementering |
Mossberg L. (2016). | Empowerment Påverkan | Observationer samverkansråd (n=40) och intervjuer (n=72) | Samverkansråd inom socialtjänst och psykisk ohälsa | Direkt Brukarinflytande inom brukarråd måste balansera maktpositioner bland medlemmarna och vem som är en lämplig brukarrepresentant | Strukturell Brukarrepresentanters skiftade roller mellan medborgarskap och brukare inverkar på organisationer |
Grim K, Rosenberg D, Svedberg P, Schon UK. (2016). | Maktutjämning | Fokusgruppsintervjuer (n=3) | Delat beslutsfattande inom psykisk ohälsa | Indirekt Analyserad modell för delat beslutsfattande väl anpassad för stöd vid psykisk ohälsa men förutsätter förberedelse och uppföljning | Strukturell Behov för delaktighet hos brukare och introduktion av stödformer kan identifiera och avlägsna barriärer för delat beslutsfattande |
Dahlqvist Jönsson P, Schön UK, Rosenberg D, Sandlund M, Svedberg P. (2015). | Kunskap Recovery | Intervjuer med brukare (n=20) | Delat beslutsfattande inom psykisk ohälsa | Indirekt Beskrivningar om strategier för ökat deltagande bland brukare, mer aktiv medverkan och att betraktas som kompetenta jämlika | Individuell Graden av inflytande och delaktighet kan öka genom stöd, tillgång till kunskap, dialog och ansvarsfördelning, professionella har en nyckelroll. |
Schön U-K. (2010). | Empowerment | Intervjuer med brukare (n=27) | Peer support inom psykisk ohälsa | Oklart Synliggör betydelsen av att mötet i återhämtningsprocesser | Individuell Erfarenheter hos egenerfarna som återhämtat sig kan bidra med hopp, stöd och råd till andra |
Artikel | Motiv | Forskningsmetod | Område, målgrupp | Effekter Direkta, indirekta, oklara | Studiens bidrag Individuell, Strukturell |
Ingólfsdóttir, JG., Jóhannsdóttir, T. & Traustadóttir, R. (2018). | Utveckling (kvalitet) Maktutjämning | Intervjuer med brukar och professionella (n=24), observationer (n=9), dokumentanalys | Arbete för brukarinflytande inom funktionshinder | Oklart Studien identifierar motsättningar i praktisk verksamhet | Strukturell Kunskap om förändringar och motsättningar för att utveckla inkluderade familjecentrerade stödinsatser |
Löve, L., Traustadóttir, R. & Rice, JM. (2018). | Rättigheter Empowerment | Intervjuer med brukarrörelse (n=11) | Representation och inflytande inom funktionshinder | Oklart Bidrag från representanter plockas inte upp av professioner, visar barriärer för inflytande och delaktighet | Strukturell Ökad makt hos medlemmar i aktivistgrupper, förbättrar förutsättningar att påverka policy |
Löve, L., Traustadóttir, R., Quinn, G. & Rice, JM. (2017). | Rättigheter | Intervjuer med bruksrörelse (n=11), dokumentanalys | Representation och inflytande inom funktionshinder | Indirekt Indikerar svårigheter för ny lagstiftning att aktivt involvera brukare och deras representanter | Strukturell Lagstiftning i linje med CRPD skapar förutsättningar för samproduktion i välfärdspolitiken |