Bilaga 1

Förteckning av inkluderade artiklar  

Finland

Artikel
Motiv
Forsknings­metod
Område, målgrupp
Effekter
Direkta, indirekta, oklara
Studiens bidrag
Individuell, Strukturell
 
Stevanovic M., Valeapää, T., Weiste, E., & Lindholm, C. (2020). 
Demokratisk
Empowerment
Mixade metoder – videoklipp från veckomöten i klubbhus (n=29), regressions­analys
Delat besluts­fattande inom psykisk ohälsa
Direkt
Grad av deltagande påverkas av hur brukar­inflytande kommuniceras av professionella 
Individuell
Visar olika grader av delaktighet och motivation
Palukka, H., Haapakorpi, A., Auvinen, P., & Parviainen, J. (2021). 
 
Verksamhets­utveckling
Empowerment 
Inspelade möten (n=18) mellan klienter, professioner och erfarenhets­experter
Erfarenhets­experter och samproduktion inom missbruk
 
Oklart
Erfarenhets­experters bidrag plockas inte upp
Individuell
Nya roller och identiteter hos egen­erfarna
Jaspers, S., & Tuurnas, S. (2021).
Verksamhets­utveckling
Empowerment
Multipel fallstudie (Finland: intervjuer av aktörer i medling)
Samproduktion inom kriminalvård (medling)
Oklart
Beskrivningar av erfarenheter, erbjuder insikter om professionalism och identitet
Individuell
Identitets­utveckling och ökad profes­sionalism
Jones, M., Jallinoia, P., & Pietilä, I. (2021). 
 
Kunskaps­utveckling
Intervjuer (n=11)
Erfarenhets­kunskap inom hälso- och sjukvården (representation)
Oklart
Indikerar barriärer för erfarenhets­expertis
Strukturell
NGO:s roll och direkta involvering för utveckling
Kortteisto, T, Laitila, M., & Pitkänen (2021).
 
Kvalitets­utveckling (Recovery)
Fokusgrupps­intervjuer (n=4)
Brukar­inflytande inom psykiatri (professionella erfarenheter)
Oklart
Indikerar faktorer som främjar och hindrar brukar­inflytande
Strukturell
Involvering genom ökad utbildning och träning 
Lindström, J. & Rantanen, T. (2021).
Anpassning
Empowerment
Intervjuer (n=19)
Erfarenhets­experter inom missbruk
Oklart
Indikerar positiva erfarenheter men orealistiska förväntningar på erfarenhets­experter
Strukturell
Visar påverkan på samver­kanskompetens, grad och tid för involvering
Jones, M. & Pietilä, I. (2020).
Effektivitet (kvalitet)
Empowerment
Intervjuer (n=13)
Erfarenhets­experter inom psykisk ohälsa
Oklart
Potential till trans­formativ och meningsfull erfarenhet
Individuell
Påverkan på själv­känsla, makt, roll
Muurinen, H. (2018).
Demokrati
Verksamhet­sutveckling
Intervjuer (n=19)
Innovationer som metod inom socialt arbete (arbetslöshet, rehabilitering)
Oklart
Medel för brukar­inflytande, potentiell maktut­jämning
Strukturell
Experiment­drivna innovationer kan öka brukar­inflytande och utveckla organisation 
Laitila, M, Nummelin, J, Korteisto, T, & Pitkänen (2018).
Anpassning
Voice
Fokusgrupps­intervjuer med brukare (n=21)
Brukar­inflytande inom psykisk ohälsa
Indirekt
Inriktade på egen vård och behandling; bristfällig info inverkar på motivationen
 
Strukturell
Ko­ordinerade insatser, Liverpool Care Pathway (LCP) och utbildning av personal kan bidra till an­passning och inflytande
Hokkanen, L., Nikupeteri, A, Laitinen, M., & Vasari, P. (2017).
Kunskaps­utveckling
Empowerment
Mixade metoder (enkät, intervjuer)
Erfarenhets­experter inom psykisk ohälsa och våld i nära relationer
Indirekt
Olika former av brukar­erfarenhet viktiga för empowerment och recovery; bör integreras i socialt arbete
Individuell
Erfarenhets­expertis och recovery ömsesidigt beroende, stärker varandra. 
Toikko, T. (2016).
Verksamhets­utveckling (utb.)
Intervjuer (n=12)
Erfarenhets­experter inom psykisk ohälsa
Direkt
Utbildning direkt betydelse för erfarenhets­experters kompetens
Strukturell
Utbildande erfarenhets­experter ett bidrag i utbildning, verksamhet och lokalsamhälle
Raitakari, S., Saario, S, Juhila, K, & Günther, K. (2015).
Verksamhets­utveckling
Effektivitet
Intervjuer med brukare (n=25).
Brukarmedverkan som interaktiv process vid beslutfattande inom psykisk ohälsa
Oklart 
Kunskapsbidrag för vidare diskussioner om brukar­inflytande
Individuell
Aktivt deltagande som relationell och interaktiv process betydelse­fullt för brukare och professionella
Tuurmas, SP, Stenvall, J, Harisalo, R. & Hakari, K. (2015).
Empowerment
Effektivitet
Intervjuer med professionella (n=19)
Samproduktion i nätverks­baserad social- och hälsosamverkan
Direkt
Samverkans­miljöer försvårar sam­produktion: a) koordination och diffus vårdkedja, b) fragmentiserat hjälpsystem och professionella intressen, c) Oklart eller frånvarande lednings­ansvar ger slumpmässiga samproduktions­möjligheter
 
Strukturell
Pekar på kunskap om hur stärkt service- och brukarfokus underlättar sam­produktion i komplexa nätverks­baserade välfärd­system
Laitila, M., Nikkonen, M., & Pietilä, A. M. (2011).
Anpassning
Voice
Intervjuer med brukare (n=27)
Brukar­inflytande inom psykisk ohälsa och missbruk
Oklart 
Beskrivning av olika sätt för hur brukare uppfattar brukar­inflytande
Strukturell
Brukares förståelse om brukar­inflytande kan utveckla utbildning, praktik och ledning inom psykisk ohälsa och missbruk

Fullständiga referenser

Stevanovic M, m.fl. (2020). Joint decision making in a mental health rehabilitation community: The impact of support workers’ proposal design on client responsiveness. Counselling Psychology Quarterly, 35(1), 129-154.
Palukka, m.fl. (2021). Outlining the role of experiential expertise in professional work in health care service co-production. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 16(1), https://doi.org/10.1080/17482631.2021.1954744
Jaspers, S., & Tuurnas, S. (2021). An exploration of citizens' professionalism in coproducing social care services. Public Administration, pp https://doi.org/10.1111/padm.12821
Jones, m.fl. (2021). Representing the ‘Voice’ of Patients: How Third Sector Organisations Conceptualize and Communicate Experiential Knowledge in Health Service Development. Voluntas, 32, 561-572.
Kortteisto,T, Laitila, M., & Pitkänen, I. (2021). Professionals’ views on patient involvement in acute psychiatric wards: A qualitative study. Perspectives in Psychiatric Care, 57(3), 1489-1496.
Lindström J, Rantanen T. Experts of the streets: The thoughts of experts by experience with a history of crime and substance abuse on working as a team with professionals. European Journal of Probation 2021; 13: 226-241.
Jones, M. & Pietilä, I. (2020). Personal perspectives on patient and public involvement– stories about becoming and being an expert by experience. Sociology of health & illness, 42(4), 809-824. doi: 10.1111/1467-9566.13064
Muurinen H. Service-user participation in developing social services: applying the experiment-driven approach. European Journal of Social Work 2019; 22: 961-973.
Laitila M, Nummelin J, Kortteisto T, Pitkänen A. Service users’ views regarding user involvement in mental health services: A qualitative study. Archives of Psychiatric Nursing 2018; 32: 695-701.
Hokkanen L, Nikupeteri A, Laitinen M, Vasari P. Individual, group, and organized experiential expertise in recovery from intimate partner violence and mental health problems in Finland. British Journal of Social Work 2017; 47: 1147-1165.
Toikko T. Becoming an expert by experience: An analysis of service users’ learning process. Social Work in Mental Health 2016; 14: 292-312.
Raitakari S, Saario S, Juhila K, Günther K. Client participation in mental health: shifting positions in decision-making. Nordic Social Work Research 2015; 5: 35-49.
Tuurnas SP, Stenvall J, Rannisto PH, Harisalo R, Hakari K. Coordinating co-production in complex network settings. European Journal of Social Work 2015; 18: 370-382.
Laitila, M., Nikkonen, M., & Pietilä, A. M. (2011). Involvement in mental health and substance abuse work: conceptions of service users. Nursing research and practice, 2011, https://doi.org/10.1155/2011/672474

Danmark

Artikel
Motiv
Forsknings­metod
Område, målgrupp
Effekter
Direkta, indirekta, oklara
Studiens bidrag
Individuell, Strukturell
 
Steno AM & Jønsson ABR, (2022).
Emanci­patorisk
Recovery
Deltagande observationer (590 timmar), intervjuer (n=10).
Inflytande i boende­möten inom psykisk ohälsa
Oklart  
Miljön på samma gång boende och arbets­plats kan komplicera recovery
Individuell
Mötes­struktur inverkar på brukares motivation och åter­hämtning
Kessing M.L. (2022).
Matchning
Intervjuer (n=22) med kamrats­tödjare
Peer support inom psykisk ohälsa
Oklart
Skiftande förvänt­ningar kan bidra till osäkerhet i roll och uppdrag, kan inverkar på legitimiteten
Strukturell
PS:s skiftande roller och funktioner påverkar expert- och kunskaps­anspråk i arbetet
Kirkegaard. S. (2022).
Kunskaps­utveckling
Makt
Intervjuer med PW, brukare, professionella, frivilliga, representanter för brukar­organisationer (n=49)
PW användning av erfarenhets­kunskap i mötet med brukare
Indirekt
PS erfaren­heter skapar föruts­ättningar för relationer och kunskaps­utbyte
Strukturell
Erfarenhets­kunskap har förutsätt­ningar att PW:s stärker band till brukare
 
Stougaard, M. S. (2021).
Kvalitets­utveckling
Deltagande observationer (tre case), intervjuer (n=35) 
Faktorer som påverkar sam­produktion inom socialt utsatta bostads­områden
Direkt
Tidig involvering ökar graden av sam­produktion, etablerade professionella relationer påverkar professioners öppenhet till sam­produktion negativt, kollektiv organisering stärker inflytandet
Strukturell
Organi­satoriskt stöd och beredskap skapar förutsätt­ningar för trans­formativ sam­produktion
Jorgensen, K., Rasmussen, T., Hansen, M., Andreasson, K., & Karlsson, B. (2021).
Maktut­jämning
Empowerment
Fokus­grupps­intervjuer (n=5) med professioner och brukare
Upp­fattningar om brukar­inflytande inom psykiatri
Oklart
Olika först­ällningar om former för och innehåll i brukar­inflytande
Strukturell  
Avstånd mellan officiella mål och praktik viktigt integrera i vardaglig praktik
Müller, M. (2020).
Demo­kratisering
Inkludering
 
Intervjuer med personal (n=8), ledare (n=5) och brukare (n=19).
Sam­produktion med fokus på brukar­medverkan inom socialt arbete
Direkt
Graden av och formen för brukar­medverkan påverkar sam­produktion
Strukturell  
Inkluderande och exkluderande mekanismer för arbetet med sam­produktion
Kirkegaard, S. (2020).
Kvalitets­utveckling
Effektivitet
Fältarbete genom deltagande observationer vid två verksamheter (8 mån) och intervjuer (n=49)
Sam­produktion inom psykisk ohälsa
Direkt
Kontexten för arbete med sam­produktion innebär nya professionella roller som skapar ambivalens genom lägre status och expertis 
Strukturell  
Ambivalens och oönskade praktiker i institu­tionell kontext försvårar implemen­tering av sam­produktion  
Væggemose, U., Andersen, P.V. Aagaard, J, & Burau, C. (2018).
Verksamhets­utveckling
Intervjuer med professionella (n=8), observationer och projekt­beskrivningar
Sam­produktion inom psykisk ohälsa
Direkt
Organi­satoriska förhållanden påverkar graden av sam­produktion inom psykisk ohälsa
 
Strukturell  
Sam­produktion främjas av professionellas möjlighet att navigera mellan två olika logiker (offentlig, civil)
Kirkegaard, S. & Andersen, D. (2018).
Empowerment
Effektivitet
Fältarbete genom deltagande observationer vid två verksamheter (8 mån) och intervjuer (n=49)
Sam­produktion inom psykisk ohälsa
Direkt
Sam­produktion inom fältet påverkas av sociala band mellan aktörer och tillgång till kunskap och auktoritet. Förutsätter åtskillnad mellan symboliska och reella motiv till sam­produktion.
Strukturell  
Distinktion mellan symboliska och sociala gränser central, kan skymma makt­förhållande och ambivalens och påverkar sam­produktion i praktiken
Joergensen, K., & Praestegaard, J. (2018).
Demo­kratisering
Autonomi
Kvalitets­förbättring 
Juridiska och politiska dokument och publikationer
Brukar­medverkan som policy inom psykiatri
Oklart
Beskriver olika diskurser av brukar­inflytande inom psykiatrin, alla inom ramen för en över­gripande neo-liberal diskurs
Strukturell  
Olika diskurser påverkar samtalet om brukar­inflytande, behöver diskuteras lokal för att operation­aliseras
Petersen, K, Hounsgaard, L, Borg, T, & Nielsen, C.V. (2012).
Empowerment
Inflytande
Deltagande obser­vationer (15 mån), intervjuer (n=12)
Brukar­inflytande inom psykisk ohälsa (boende)
Oklart
Beskriver brukares erfarenheter av involvering
Individuell
Intentionerna med brukar­inflytande leder automatiskt inte till själv­bestämmande och inflytande
 

Fullständiga referenser

Steno AM, Jønsson ABR. Spaces out of reach? Service user involvement in residents’ meetings at recovery-oriented social housing facilities for young people with mental health disorders. Health (United Kingdom) 2022.
Kessing ML. (2022). Doing peer work in mental health services: Unpacking different enactments of lived experiences. Health Sociology Review, 31, 32-46.
Kirkegaard S. (2022). Experiential knowledge in mental health services: Analysing the enactment of expertise in peer support. Sociology of Health & Illness, 44: 508-524.
Stougaard, M. S. (2021). Co-producing public welfare with citizens in socially disadvantaged neighborhoods. Ph.D. Thesis SDU.
Jorgensen K, Rasmussen T, Hansen M, Andreasson K, Karlsson B. (2021). User Involvement in the Handover between Mental Health Hospitals and Community Mental Health: A Critical Discourse Analysis. International Journal of Environmental Research and Public Health 2021; 18.
Müller, M. (2020). Udsat for samskabelse: Bottum-up perspektiver mellem udsatte grupper og frontmedarbejdere i socialt arbejde. Ph.D. Thesis. SDU.
Kirkegaard, Sine (2020). The everyday drama of coproduction in community mental health services: analyzing welfare workers performance as the” undercover agent”. Symbolic Interaction, 43 (3), 428-451
Væggemose U, Ankersen PV, Aagaard J, Burau V. Co-production of community mental health services: Organising the interplay between public services and civil society in Denmark. Health and Social Care in the Community 2018; 26, 122-130.
Kirkegaard S, Andersen D. Co-production in community mental health services: blurred boundaries or a game of pretend? Sociology of Health & Illness 2018; 40, 828-842.
Joergensen K, Praestegaard J. (2018). Patient participation as discursive practice—A critical discourse analysis of Danish mental healthcare. Nursing Inquiry 2018; 25.
Petersen K, Hounsgaard L, Borg T, Nielsen CV. (2012). User involvement in mental health rehabilitation: A struggle for self-determination and recognition. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 19: 59-67.

Norge

Artikel
Motiv
Forsknings­metod
Område, målgrupp
Effekter
Direkta, indirekta, oklara
Studiens bidrag (nivå)
Individuell, Strukturell
 
Guldvik I & Askheim O P (2021)
Demokrati­sering
Litteratur­studie, policydokument
Brukar­medverkan i policy inom funktions­hinder
Ingen metod, ej tillgängligt
Strukturell
Skiftande konstruktioner av funktions­nedsättning och brukar­inflytande inom en övergripande demokratisk diskurs. Konsensus kan skymma faktiska makt­förhållanden och att kontroller ligger hos system/profession.
Wenaas M, Bahl NKH, Kiik R, & Juberg A. (2021).
Verksamhets­utveckling
Empowerment
Intervjuer med brukare (n=14)
Brukar­inflytande vid tidig behandling inom missbruk
Oklart  
Beskrivning­ar av upplevelser av inflytande vid tidig behandling av missbruk
Individuell
Identifierade faktorer som hindra och främjar känsla av samman­hang (SoC)
Wenaas M, Andersson HW, Kiik R, & Juberg A. (2021).
Empowerment
Kvalitets­utveckling
Observation och intervjuer med brukar i samver­kansteam (n=5)
Brukar­inflytande i samver­kansteam inom missbruk
Oklart  
Beskrivning­ar av brukares erfarenheter av deltagande
Strukturell
Stärkt brukar­medverkan i samver­kansteam genom information, tydliga rollförvänt­ningar, kunskap och medv­etenhet om brukarkunskap
Solvang PK, Sveen U, Soberg HL. (2021).
Demokrati­sering
Case: dokumentation brukarpanel (n=20) bestående av 6 brukare och 6 forskare 
Brukar­panelser i forskning inom funktions­hinder
Direkt
Involvering av brukare i brukar­paneler bidrar till forskning genom olika erfarenheter, roller och sam­hälleliga positioner till särskild kunskap (hybrid expertice).
Strukturell
Systemati­serad bild av brukares kunskaps­bidrag till forskning ger kunskap vid rekrytering av paneler, påverkar kvaliteten och processen inom forskning
Pedersen H, Kermit PS, & Soderstrom S. (2021).
Empowerment
Kvalitet
Intervjuer med brukare (n=49) och fokusgrupp med professionella (n=3)
Brukar­inflytande runt hjälpmedels­teknik inom funktions­hinder
Direkt
Begränsat inflytande på grund av oklar ansvars­fördelning och reglering och låg kunskap om hjälpmedels­teknik
Strukturell
Kunskap och informations­teknik till brukare och professionella, särskilt på myndighets och kommun­nivå, samt rutiner för upp­följning kan öka matchning och inflytande 
Hauso GEY, Alsaker K, & Senneseth M. (2021).
Val (choice)
Empowerment
Enkäter till brukare (n=35) och professionella (n=233)
Förändring av brukar­inflytande inom psykiatrin
Direkt
Recovery­-orienterad praktik gav större inflytande i beslut­fattande och behandling och ökade ledningens stöd för metoden
Strukturell
Recovery-­orienterad praktik bidrar till stärkt brukar­inflytande inom psykiatrin (säkerhets­avdelning)
Wiig S, Rutz S, Boyd A, Churruca K, Kleefstra S, & Haraldseid-Driftland C. (2020).
Kvalitet
Maktut­jämning
Litteratur­studie om metoder i fyra länder
Metoder för brukar­inflytande inom häls­oområdet
Indirekt
Beskrivning av olika former av metoder (individuella; proaktiva och reaktiva, samt kollektiva; proaktiva och reaktiva) kan ge legitimitet, rättvisa och empowerment
Strukturell
Stor variation av metoder som kan underlätta och inspirera initiativ och satsningar inom häls­oområdet
Thimm JC, Antonsen L, & Malmedal W. (2020)
Demokrati
Kvalitet
Enkät med brukare (n=188)
Grad av inflytande i behandling inom psykiatrin
Direkt
Upplevt inflytande starkt kopplad till nöjdhet med behandling
Individuell
Kvinnor och yngre personer med ut­bildning visar större grad av inflytande
Haugom EW, Stensrud B, Beston G, Ruud T, & Landheim AS. (2020)
Makt
Kvalitet
Fokus­grupper med 18 professionella (n=3)
Delat besluts­fattande inom psykiatrin
Oklart
Beskriv­ningar av upp­fattningar och upplevda hinder för delat besluts­fattande
Individuell
Professioner saknar teoretisk och praktisk kunskap om delat beslut­fattande
Bjønness S, Viksveen P, Johannessen JO, & Storm M. (2020).
Kvalitets­förbättringar
Fokus­grupper med professionella (n=3)
 
Delat besluts­fattande inom psykisk ohälsa
Indirekt
Implikationer för utveckling av stödformer, potential för ökning av delat beslut­fattande
Individuell
Professionella kunskaper om delat besluts­fattande viktig i arbetet med person­centrerad behandling
Ogundipe E, Borg M, Sjåfjell T, Bjørlykhaug KI, & Karlsson B. (2019).
Kvalitet
Fokus­grupper med brukare (n=5)
Peer support inom psykiatri och missbruk
Indirekt
Beskriv­ningar av utmaningar brukare upplever i kontakt med PS
Individuell
Relationell och kontextuell medvetenhet hos kamrat­stödjare central för utveckling av recovery­inriktade insatser till brukare
Andreassen, T.A. (2018).
Maktut­jämning
Litteratur­granskning (tidigare forskning)
Idealtypiska former för brukar­inflytande
Oklart
Beskriver idealtyper
Strukturell
Idealtyper av brukar­inflytande utgörs av stora variationer i form och innehåll, vilket kan bidra till trans­formation av professionellt arbete mot ökad brukar­medverkan
Hansen, I. L. S. (2018).
Maktut­jämning
Recovery
Intervjuer med brukare (n=16)
Erfaren­heter av brukar­inflytande och själv-bestämm­ande inom hemlöshet (Housing First)
Indirekt
Tolerans, respekt och erkännande kan påverka brukares engagemang, gemens­amma reflektioner kan bidra till empowerment och recovery
Individuell
Bidrag till diskussioner hos professionella om sätt att öka empowerment och sam­produktion
Mjøsund NH, Eriksson M, Espnes GA, Haaland-Øverby M, Jensen SL, Norheim I, Kjus SHH, Portaasen IL, Vinje HF. (2017).
Kvalitets­förbättringar
Intervju med brukare i rådgivande organ (n=6)
Brukar­medverkan i forskning inom omvårdnad
Indirekt
Brukar­inflytande i forskning kan öka trovärdighet i studier, rådgivande team kan förbättra tolkningar av resultat
Individuell
Identi­fierar områden som kan inspirera andra forskare
Klausen RK, Karlsson M, Haugsgjerd S, & Lorem GF. (2017).
Kvalitet
Maktut­jämning
Intervju med brukare (n=25)
Delat besluts­fattande inom psykisk ohälsa
Oklart
Illustrerar komplex­iteten i delat besluts­fattande (social kontext)
Strukturell
Brukar­medverkan rör alla aktörer i en behandlings­process, delat ansvar påverkar insats och behandling
Slomic M, Christiansen B, Soberg HL, & Sveen U. (2016).
Verksamhets­utveckling
Observationer av möten (n=8) och intervjuer med professionella (n=16)
Inflytande genom erfarenhets­kunskap inom rehabilitering
Direkt
Två former av erfarenhets­kunskap inkorp­oreras i daglig praktik: formell och autentisk
Strukturell
Erfarenhets­kompetens och autentisk involvering, negativa konsekvenser av brukar­medverkan påverkar kvalitet och medvenhet i praktik
Mathisen V, Lorem GF, Obstfelder A, & Måseide P. (2016).
Autonomi
Rättig­heter
Observationer (200 h) och intervjuer med professionella (n=12)
Professionellt arbete med brukar­inflytande inom psykiatri
Indirekt
Beskrivning av professionellas uppfatt­ningar som kan begränsa autonomi och inflytande för brukare
Individuell
Omfatt­ningen av inflytande påverkas den sociala kontexten, vilket har implika­tioner för brukare och praktiker
Andersen, J. (2016).
Demokratisk
Kvalitet
Intervjuer med brukare (n=16) och professionella (n=16)
Brukarråd inom funktions­hinder
Direkt
Professionella initiativ­tagare vilket gör råden reaktiva, har begränsat värde för organi­sationer
Strukturell
Betydelsen och ställ­ningen hos brukar­råd stärkts genom en mer proaktiv roll och attityd samt kritiska hållning, något som efter­frågas
Andreassen TA, Breit E, & Legard S. (2014).
Demokrati­sering
Rättig­heter
Casestudie (intervjuer) av tränings­program av brukar­represen­tanter (n=?)
Tränings­program för brukar­represen­tanter inom funktions­hinder
Direkt
Profession­alisering av brukar­representanter rymmer dilemman: drivkrafter, erfarenhets­kunskap, idén om professionell brukare
Individuell
Represen­tanter som ”professionella amatörer” i en nordisk kontext har bidragit till en konsultativ roll, synliggör en ambivalens mellan erfarenhets­kunskap och formell kunskap
Rise, M. B. (2012).
Demokratisk
Rättigheter
Kvalitet
Intervjuer, kvasi­experimentell design och randomi­serad kontroll­erad ansats
Innehållet i och effekter av brukar­inflytande inom psykiatrin
Direkt
Visar innehåll av respekt, dialog och delat besluts­fattande, som gav inget eller mycket lite effekt av brukar­inflytande på systemnivå
Strukturell
Studien visar omständig­heter som försvårar implemen­tering av brukar­inflytande samt att oklara utfallsmått försvårar mätning om effekter på systemnivå

Fullständiga referenser

Guldvik, I. & Askheim, O.P. (2021): Constructing user participation for disabled people—the Norwegian context, Disability & Society, DOI: 10.1080/09687599.2020.1867070
Wenaas M, Bahl NKH, Kiik R, Juberg A. (2021). Patient Assessments of the Factors Facilitating and Impeding User Involvement During the First Phase of Substance Abuse Treatment. Substance Abuse: Research and Treatment, 15. https://doi.org/10.1177procent2F11782218211050368
Wenaas M, Andersson HW, Kiik R, Juberg A. (2021). User involvement in interprofessional team meetings within services for substance use disorders. NAD Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 38, 190-203.
Solvang PK, Sveen U, Soberg HL. (2021). User involvement in the making: Positions and types of knowledge enacted in the interaction between service users and researchers in user panel meetings. Health Expectations, 24, 1424-1432.
Pedersen H, Kermit PS, Soderstrom S. "You have to argue the right way": user involvement in the service delivery process for assistive activity technology. Disability and Rehabilitation-Assistive Technology 2021; 16, 840-850.
Hauso GEY, Alsaker K, Senneseth M. (2021). Service user involvement in a secure setting before and after the implementation of recovery-oriented practice: A quasi-experimental study. Journal of Advanced Nursing,77, 4055-4068.
Wiig S, Rutz S, Boyd A, Churruca K, Kleefstra S, Haraldseid-Driftland C, Braithwaite J, O'Hara J, Van De Bovenkamp H. (2020). What methods are used to promote patient and family involvement in healthcare regulation? A multiple case study across four countries. BMC Health Services Research, 20. https://doi.org/10.1186/s12913-020-05471-4
Thimm JC, Antonsen L, Malmedal W. (2020). Patients' perception of user involvement in psychiatric outpatient treatment: Associations with patient characteristics and satisfaction. Health Expectations, 23, 1477-1484.
Haugom EW, Stensrud B, Beston G, Ruud T, Landheim AS. (2021). Mental health professionals’ experiences with shared decision-making for patients with psychotic disorders: a qualitative study. BMC Health Services Research; 20, 1093 (2020). https://doi.org/10.1186/s12913-020-05949-1
Bjønness S, Viksveen P, Johannessen JO, Storm M. (2020). User participation and shared decision-making in adolescent mental healthcare: A qualitative study of healthcare professionals' perspectives. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 14(2), https://doi.org/10.1186/s13034-020-0310-3
Ogundipe E, Borg M, Sjåfjell T, Bjørlykhaug KI, Karlsson B. (2019). Service users’ challenges in developing helpful relationships with peer support workers. Scandinavian Journal of Disability Research, 21: 177-185.
Andreassen, T.A. (2018). Service user involvement and repositioning of healthcare professionals: A framework for examining implications of different forms of involvement, Nordic Welfare Research, 3(1), 58-69.
Hansen, I. L. S. (2018). Users’ choice in providing services to the most vulnerable homeless people. Social Inclusion, 6(3), 319-326.
Mjøsund NH, Eriksson M, Espnes GA, Haaland-Øverby M, Jensen SL, Norheim I, Kjus SHH, Portaasen IL, Vinje HF. (2017). Service user involvement enhanced the research quality in a study using interpretative phenomenological analysis – the power of multiple perspectives. Journal of Advanced Nursing, 73: 265-278.
Klausen RK, Blix BH, Karlsson M, Haugsgjerd S, Lorem GF. (2017). Shared decision making from the service users' perspective: A narrative study from community mental health centers in northern Norway. Social Work in Mental Health, 15: 354-371.
Slomic M, Christiansen B, Soberg HL, Sveen U. (2016). User involvement and experiential knowledge in interprofessional rehabilitation: a grounded theory study. BMC Health Services Research 16: 1-9.
Mathisen V, Lorem GF, Obstfelder A, Måseide P. (2016). Whose decision is it anyway? A qualitative study of user participation and how clinicians deal with the patient perspective in mental healthcare. Mental Health Review Journal, 21: 249-260.
Andersen J. (2016). User councils for disabled people in Norway - from reactive to proactive? Scandinavian Journal of Disability Research, 18: 284-294.
Andreassen TA, Breit E, Legard S. (2014). The making of 'professional amateurs': Professionalizing the voluntary work of service user representatives. Acta Sociologica, 57: 325-340.
Rise, M. B. (2012). Lifting the veil from user participation in clinical work - What is it and does it work? Doktorgradsavhandling, NTNU, Norwegian University of Science and Technology, Trondheim.

Sverige

Artikel
Motiv
Forsknings­metod
Område, målgrupp
Effekter
Direkta, indirekta, oklara
Studiens bidrag
Individuell, Strukturell
 
Näslund H, Grim K, Markström U. (2022).
Kvalitets­utveckling
Granskning av brukar­revisioner (n=139)
Brukar­revision inom psykisk ohälsa
Direkt
Brukar­revisioner profession­aliserar erfarenhets­kunskap, relationen mellan brukar­organisationer och verksamheter skapar hållbar implemen­tering
Strukturell
Brukar­revisioner bidrar till kunskaps­utveckling och ömsesidigt lärande, vilket kan integrera brukar­kompetens
Näslund H. (2022).
Maktutjämning
Verksamhets­utveckling
Intervjuer med brukar­representanter (n=16)
Erfarenhets­kunskap inom psykisk ohälsa
Direkt
Erfarenhets­kunskap är en komplementär kunskap­skälla som ökar förståelsen för psykisk ohälsa
 
Individuell
Beskriv­ningar av arbete som erfarenhets­kompetent, känslo-mässiga narrativ och relation mellan individuell erfarenhet och kollektiv kunskap
Nykänen P, Schön UK, Björk A. (2022).
Kunskap (evidens)
Litteratur­granskning
Delat besluts­fattande inom socialt arbete
Oklart
Beskriv­ningar av innehållet i och implemen­tering av delat besluts­fattande
Strukturell
Delat besluts­fattande är genom vetens­kapliga metoder ansedd som en metod, oklarheter på policynivå (om vilka beslut) re­produceras i praktik
Wall A, Lovheden T, Landgren K, Stjernswärd S. (2021).
Maktutjämning
Intervjuer med PS (n=10)
Peer support inom psykisk ohälsa
Oklart
Beskriver erfaren­heter av peer support
Individuell
Ökad förståelse för möjlig­heter och utmaningar och mening med arbete som PS
Trischler J, Kaluza J. (2021).
Verksamhets­utveckling
Workshops (2), intervjuer med professionella (11)
Sam­produktion inom välfärds­sektorn
Indirekt
Beskriver fördelar och ut­maningar med sam­produktion vid rekrytering inom välfärds­sektorn
Strukturell
Ten­densen att samma brukare medverkar i projekt riskerar kooptering, anför argument om betydelsen av strategisk rekrytering av brukare inom sam­produktion
Knutsson, O. & Schön, U-K. (2020).
Maktut­jämning
Empowerment
Workshops (8) med brukare och professionella
Delat besluts­fattande inom socialtjänst
Indirekt
Visar på ut­maningar och möjligheter med delat besluts­fattande vid vård­planering och vad som underlättar
Strukturell
Genom ökad digitali­sering och tillgång till information kan delat besluts­fattande utveckla samordnad individuell planering
Knutagård M, Heule C, Kristiansen A. (2021).
Själv­bestämmande
Fältan­teckningar från styrgrupps­möten (n=5), dialogmöten (n=26) samt workshop (n=1)
Sam­produktion inom hemlöshet
Indirekt
Visar förändrings­möjligheter som ligger i samverkan, organi­satorisk beredskap, lokalisera engagerade brukare och skapa ömsesidigt förtroende
Individuell
Möjlig­görande nischer (sams­kapande utbildning) kan, givet strukturellt stöd, bidra till empower­ment, motivation och förtroende hos brukare
Matscheck D, Piuva K. (2021).
Empowerment
Recovery
Intervjuer med professionella (n=20)
Brukar­inflytande inom socialt arbete och hälsoarbete
Oklart
Beskrivn­ingar av ambivalens hos professionella vid brukar­medverkan i planerings­arbete
Individuell
Skiftande intressen och organi­satorisk modell (NPM) komplicerar rollen som professionell i planering
Näslund H, Sjöström S, Markström U. (2020).
Demo­kratisering
Kunskaps­utveckling
Case-studie av fyra ”entre­prenörer”, aktiva genom personliga berättelse i egna företag
Brukar­entre­prenörer inom psykisk ohälsa
Direkt
Brukar­entre­prenörer etablerar auktoritet för erfarenhets­expertis genom anknytning till kollektiva syften och genom institutionell följsamhet. 
Individuell
Entre­prenörer ett tecken på individuali­sering som i kraft av sin position ökar förståelse för psykisk ohälsa och sätt att reducera stigma
Nykänen P. (2020).
Empowerment
Kunskap (evidens)
Dokument­studie, styrande, juridiska, rekommen­derande för social­arbetare
Brukar­inflytande inom socialt arbete
Indirekt
Argument för evidens­baserade och juridiskt följsamma metoder vid delat besluts­fattande
Individuell
Stöd för social­arbetare att välja vissa metoder före andra
Matscheck D, Ljungberg A, Topor A. (2020).
Empowerment
Maktut­jämning
Intervjuer med brukare (n=18) och professionella (n=16)
Brukar­medverkan på individuell nivå inom socialt arbete
Oklart
Brukar­inflytande är en integrerad del av stöd­insatser baserat på samverkan, men formali­serade former oklart i fråga om bidrag  
Individuell
Detaljerade regler och planer indikerar risk för enskilda individer (brukare)
Schön UK, Grim K, Wallin L, Rosenberg D, Svedberg P.  (2018).
Empowerment
Intervention genom program för implement­ering vid sex enheter (n=95)
Implemen­tering av delat besluts­fattande inom psykisk ohälsa
Direkt
Beslut­fattande, teknisk beredskap, otillräckligt stöd försvårar implemen­tering av digitalt stöd för delat besluts­fattande
Strukturell
Nya professionella roller, erfarenhets­kunskap och samhandling i utformande av mål och planer underlättar implemen­tering av delat beslut­fattande
Rosenberg D, Argentzell E. (2018).
Recovery
Kunskap
Intervjuer med brukare (n=18)
Peer Support inom psykiatri
Direkt
Positiv inverkar av peer support på individnivå, (mötet), organisations­nivå (relation till verksamheten) och samhälls­nivå (hopp om tillfrisk­nande)
Strukturell
Betydelsen av peer support på recovery-inriktade stödformer samt för ökad tilltro till ett liv i samhället
Eriksson E. (2018).
Makt
Fältan­teckningar från deltagande observationer (n=37)
Brukar­inflytande inom psykiatrin
Direkt
Brukar­inflytande har även negativ inverkan på brukares mobili­sering och autonomi till följd av en konsensus­diskurs som även skymmer dess följder
Strukturell
Hot mot brukar­rörelsens politiska kraft då brukar­inflytande riktas mot vissa frågor och vissa ageranden framför andra (disciplin­ering av autonomi genom kooptering) 
Rosenberg D, Schön UK, Nyholm M, Grim K, Svedberg P. (2017).
Verksamhets­utveckling (recovery)
Enkätstudie (n=121) och uppföljning (n=65)
Delat besluts­fattande inom psykisk ohälsa
Direkt
Användning av digitala instrument en metod för att mäta delat beslut­fattande från individers upplevelse
Strukturell
Använd­ningen av validerade instrument kan underlätta implemen­tering av delat besluts­fattande
Schon U-K. (2016).
Empowerment
Kunskap
 
Enkät med brukare och anhöriga (n=33)
Brukar­inflytande i utbildning inom socialt arbete
Indirekt
Möjlig­heter att dela erfaren­heter, bidra till att utveckla stöd­insatser och erhålla respekt för sin erfarenhets­kompetens motiven till medverkan i utbildning
Strukturell
Kvalitets­utveckling på bildning genom involvering av brukare, kan stärka brukare och personal
Rosenberg D, Hillborg H. (2016).
Empowerment
 
Litteraturstudie (n=23), enkäter (n=96), och intervjuer med brukar­represen­tanter (n=6)
Brukar­råd inom missbruk och psykisk ohälsa
Indirekt
Positiva at­tityder och möjligheter till kollektivt inflytande, men frågor om makt, legitimitet, resurser försvårar implemen­tering
Strukturell
Stöd för brukarråd och gemensam bild av utmaningar och barriärer vid implement­ering
Mossberg L. (2016).
Empowerment
Påverkan
Observationer samverkans­råd (n=40) och intervjuer (n=72)
Samver­kansråd inom social­tjänst och psykisk ohälsa
Direkt
Brukar­inflytande inom brukarråd måste balansera makt­positioner bland medlemm­arna och vem som är en lämplig brukar­representant
Strukturell
Brukar­representanters skiftade roller mellan medborgar­skap och brukare inverkar på organi­sationer
Grim K, Rosenberg D, Svedberg P, Schon UK. (2016).
Maktut­jämning
Fokusgrupps­intervjuer (n=3)
Delat besluts­fattande inom psykisk ohälsa
Indirekt
Analyse­rad modell för delat besluts­fattande väl anpassad för stöd vid psykisk ohälsa men förutsätter förberedelse och uppföljning
Strukturell
Behov för delaktighet hos brukare och introduktion av stödformer kan identifiera och avlägsna barriärer för delat besluts­fattande
Dahlqvist Jönsson P, Schön UK, Rosenberg D, Sandlund M, Svedberg P. (2015).
Kunskap
Recovery
Intervjuer med brukare (n=20)
Delat besluts­fattande inom psykisk ohälsa
Indirekt
Beskriv­ningar om strategier för ökat deltagande bland brukare, mer aktiv medverkan och att betraktas som kompetenta jämlika
Individuell
Graden av inflytande och delaktighet kan öka genom stöd, tillgång till kunskap, dialog och ansvars­fördelning, professionella har en nyckelroll.
Schön U-K. (2010).
Empowerment
Intervjuer med brukare (n=27)
Peer support inom psykisk ohälsa
Oklart  
Synliggör betydelsen av att mötet i åter­hämtnings­processer
Individuell
Erfaren­heter hos egen­erfarna som återhämtat sig kan bidra med hopp, stöd och råd till andra 

Fullständiga referenser

Näslund H, Grim K, Markström U. (2022). User-Focused Monitoring as a Strategy for Involvement and Mental Health Service Development: An Analysis of Swedish Monitoring Reports. Journal of Psychosocial Rehabilitation and Mental Health 2022, doi.org/10.1007/s40737-022-00268-6
Näslund H. (2022). Collective Deliberations and Hearts on Fire: Experiential Knowledge Among Entrepreneurs and Organisations in the Mental Health Service User Movement. Voluntas 2022; 33: 201-212.
Nykänen P, Schön UK, Björk A. (2022). Shared decision making in social services–some remaining questions. Nordic Social Work Research 2022, doi.org/10.1080/2156857X.2021.1958908
Wall A, Lovheden T, Landgren K, Stjernswärd S. (2021). Experiences and Challenges in the Role as Peer Support Workers in a Swedish Mental Health Context - An Interview Study. Issues in Mental Health Nursing, 2021, 43(4), 344-355.
Trischler J, Kaluza J. (2021). Co-production in the recruitment of frontline public service employees. Policy and Politics, 2021; 49: 473-491.
Knutsson, O. & Schön, U-K. (2020). Co-creating a process of user involvement and shared decision-making in coordinated care planning with users and caregivers in social services, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 15:1, DOI: 10.1080/17482631.2020.1812270
Knutagård M, Heule C, Kristiansen A. (2021). Missing hero: Co‐producing change in social housing programmes. Social Inclusion, 2021; 9: 234-244.
Matscheck D, Piuva K. (2021). In the centre or caught in the middle? – Social workers’ and healthcare professionals’ views on user involvement in Coordinated Individual Plans in Sweden. Health and Social Care in the Community, 2022; 30: 10771085. https://doi.org/10.1111/hsc.13311
Näslund H, Sjöström S, Markström U. (2020). Service user entrepreneurs and claims to authority–a case study in the mental health area. European Journal of Social Work, 23: 672-684.
Nykänen P. (2020). Shared decision making in the social services? Reasons to consider when choosing methods for service user participation. Journal of Evaluation in Clinical Practice 2020; 26: 569-574.
Matscheck D, Ljungberg A, Topor A. (2020). Beyond formalized plans: User involvement in support in daily living – users’ and support workers’ experiences. International Journal of Social Psychiatry 2020; 66: 156-162.
Schön, UK, Grim K, Wallin L, Rosenberg D, Svedberg P. (2018). Psychiatric service staff perceptions of implementing a shared decision-making tool: a process evaluation study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 13(1), 1421352
Rosenberg D, Argentzell E. (2018). Service Users Experience of Peer Support in Swedish Mental Health Care: A “Tipping Point” in the Care-Giving Culture? Journal of Psychosocial Rehabilitation and Mental Health 2018, 5, 53-61.
Eriksson E. (2018). Incorporation and Individualization of Collective Voices: Public Service User Involvement and the User Movement’s Mobilization for Change. Voluntas 2018; 29: 832-843.
Rosenberg D, Schön UK, Nyholm M, Grim K, Svedberg P. (2017). Shared decision making in Swedish community mental health services–an evaluation of three self-reporting instruments. Journal of Mental Health 2017; 26: 142-149.
Schön U-K. (2016). User and carer involvement in social work education: reasons for participation. Scandinavian Journal of Disability Research 2016; 18, 154-163.
Rosenberg D, Hillborg H. (2016). Systematizing Knowledge of User Influence - A Study of User Advisory Boards in Substance Abuse and Mental Health Services. Social Policy and Administration 2016; 50: 336-352.
Mossberg L. (2016). Service user involvement in Swedish mental health and social care: an analysis of ideological dilemmas and subject positions in a collaboration context. European Journal of Social Work 2016; 19: 716-730.
Grim K, Rosenberg D, Svedberg P, Schon U-K. (2016). Shared decision-making in mental health care-A user perspective on decisional needs in community-based services. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being 2016; 11 https://doi.org/10.3402/qhw.v11.30563
Dahlqvist Jönsson P, Schön U-K, Rosenberg D, Sandlund M, Svedberg P. (2015). Service users' experiences of participation in decision making in mental health services. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 2015; 22: 688-697
Schön U-K. (2010). The power of identification: peer support in recovery from mental illness. Scandinavian Journal of Disability Research 2010; 12: 83-90.

Island

Artikel
Motiv
Forsknings­metod
Område, målgrupp
Effekter
Direkta, indirekta, oklara
Studiens bidrag
Individuell, Strukturell
Ingólfsdóttir, JG., Jóhannsdóttir, T. & Traustadóttir, R. (2018).
Utveckling (kvalitet)
Maktut­jämning
Intervjuer med brukar och professionella (n=24), observationer (n=9), dokument­analys
Arbete för brukar­inflytande inom funktions­hinder
Oklart
Studien identifierar motsätt­ningar i praktisk verksamhet
Strukturell
Kunskap om förändringar och motsätt­ningar för att utveckla inkluderade familje­centrerade stödinsatser
Löve, L., Traustadóttir, R. & Rice, JM. (2018).
Rättigheter
Empowerment 
Intervjuer med brukar­rörelse (n=11)
Representation och inflytande inom funktions­hinder
Oklart
Bidrag från represen­tanter plockas inte upp av professioner, visar barriärer för inflytande och delaktighet
Strukturell
Ökad makt hos medlemmar i aktivist­grupper, förbättrar förutsätt­ningar att påverka policy 
 
Löve, L., Traustadóttir, R., Quinn, G. & Rice, JM. (2017).
Rättigheter
 
Intervjuer med bruksrörelse (n=11), dokument­analys
Representation och inflytande inom funktions­hinder
Indirekt
Indikerar svårigheter för ny lagstiftning att aktivt involvera brukare och deras represen­tanter
Strukturell
Lag­stiftning i linje med CRPD skapar förutsättningar för sam­produktion i välfärds­politiken 

Fullständiga referenser

Ingólfsdóttir, JG., Jóhannsdóttir, T. & Traustadóttir, R. (2018). Working relationally to promote user participation in welfare services for young disabled children and their families in Iceland. Nordisk välfärdsforskning | Nordic welfare research 3(1): 33-46.
Löve, L., Traustadóttir, R. & Rice, JM. (2018). Achieving Disability Equality: Empowering Disabled People to Take the Lead. Social Inclusion, 6 (1), 1-8.
Löve, L., Traustadóttir, R., Quinn, G. & Rice, JM. (2017). The Inclusion of the Lived Experience of Disability in Policymaking. Laws, 6(4), 1-16.
Go to content