Effekter av brukarinflytande i Norden

I detta kapitel beskrivs och diskuteras effekter och utfall av brukarinflytande inom hälso- och välfärdssektorn. Här tas också motiven till brukarinflytande upp, samt vilka kunskapsanspråk som framträder i den nordiska forskningen om brukarinflytande.

Resultatet presenteras dels i en tabell, dels i beskrivningar och illustrationer av centrala mönster. Tabellen möjliggör jämförelser mellan de nordiska länderna, medan beskrivningarna visar på generella och mer övergripande mönster i en nordisk kontext.

Mönster i nordisk forskning om brukarinflytande – effekter och kunskapsbidrag

Denna del baseras på analyser av nordisk forskning om brukarinflytande med fokus på effekter av brukarinflytande samt vilka motiv till brukarinflytande som framträder i materialet. Även studiernas kunskapsbidrag analyseras.

Effekter och utfall har analyserats utifrån tre övergripande kategorier:

direkta effekter som rymmer studier av specifika metoder eller strategier för brukarinflytande som påvisar direkta effekter av studerad metod
indirekta effekter där resultatet av involvering och medverkan har eller uppfattas ha betydelse för utvecklingen av en specifik metod eller strategi
oklara effekter som utgörs av artiklar som domineras av beskrivningar av erfarenheter och upplevelser som uppfattas ha betydelse för utvecklingen av individer, metoden eller området mer generellt.

Motiven har analyserats utifrån tre breda och vanligt förekommande kategorier av motiv till brukarinflytande: demokrati-, makt- och verksamhetsaspekter. De analyserade studiernas kunskapsbidrag har analyserats utifrån om de är på individuell eller strukturell nivå. Anspråk på den individuella nivån utgörs i detta sammanhang av beskrivningar som primärt riktar sig till olika aktörer såsom brukare, professionella eller representanter, medan anspråk på den strukturella nivån utgörs av beskrivningar kopplade till olika villkor för brukarinflytande såsom organisering eller utvecklings- eller kunskapsfrågor.

Tabell 4. Förteckning över effekter och kunskapsanspråk, separerat per land. För en komplett referenslista, se bilaga 1.

Finland (n=14)
Publikation	Effekter	Kunskapsanspråk
Stevanovic, m.fl. (2022)	Direkt	Individuell
Palukka, m.fl. (2021)	Oklart	Individuell
Jaspers & Tuurnas (2021)	Oklart	Individuell
Jones, m.fl. (2021)	Oklart	Strukturell
Kortteisto, m.fl. (2021)	Oklart	Strukturell
Lindström & Rantanen (2021)	Oklart	Strukturell
Jones & Pietilä (2020)	Oklart	Individuell
Muurinen (2018)	Oklart	Strukturell
Laitila, m.fl. (2018)	Indirekt	Strukturell
Hokkanen, m.fl. (2017)	Indirekt	Individuell
Toikko (2016)	Direkt	Strukturell
Raitakari, m.fl. (2015)	Oklart	Individuell
Tuurmas, m.fl. (2015)	Direkt	Strukturell
Laitila, m.fl. (2011)	Oklart	Strukturell

Danmark (n=11)
Publikation	Effekter	Kunskapsanspråk
Steno & Jønsson (2022)	Oklart	Individuell
Kessing (2022)	Oklart	Strukturell
Kirkegaard (2022)	Indirekt	Strukturell
Stougaard (2021)	Direkt	Strukturell
Jorgensen, m.fl. (2021)	Oklart	Strukturell
Müller (2020)	Direkt	Strukturell
Kirkegaard (2020)	Direkt	Strukturell
Væggemose, m.fl. (2018)	Direkt	Strukturell
Kirkegaard & Andersen (2018)	Direkt	Strukturell
Joergensen & Praestegaard (2018)	Oklart	Strukturell
Petersen, m.fl. (2012)	Oklart	Individuell

Norge (n=20)
Publikation	Effekter	Kunskapsanspråk
Guldvik & Askheim (2021)	Ej tillgängligt	Strukturell
Wenaas, m.fl. (2021)	Oklart	Individuell
Wenaas, m.fl. (2021)	Oklart	Strukturell
Solvang, m.fl. (2021)	Direkt	Strukturell
Pedersen, m.fl. (2021)	Direkt	Strukturell
Hauso, m.fl. (2021)	Direkt	Strukturell
Wiig, m.fl. (2020)	Indirekt	Strukturell
Thimm, m.fl. (2020)	Direkt	Individuell
Haugom, m.fl. (2020)	Oklart	Individuell
Bjønness, m.fl. (2020)	Indirekt	Individuell
Ogundipe, m.fl. (2019)	Indirekt	Individuell
Andreassen, T.A. (2018)	Oklart	Strukturell
Hansen, I. L. S. (2018)	Indirekt	Individuell
Mjøsund, m.fl. (2017)	Indirekt	Individuell
Klausen, m.fl. (2017)	Oklart	Strukturell
Slomic, m.fl. (2016)	Direkt	Strukturell
Mathisen, m.fl. (2016)	Indirekt	Individuell
Andersen (2016)	Direkt	Strukturell
Andreassen, m.fl. (2014)	Direkt	Individuell
Rise (2012)	Direkt	Strukturell

Sverige (n=21)
Publikation	Effekter	Kunskapsanspråk
Näslund, m.fl. (2022)	Direkt	Strukturell
Näslund (2022)	Direkt	Individuell
Nykänen, m.fl. (2022)	Oklart	Strukturell
Wall, m.fl. (2021)	Oklart	Individuell
Trischler & Kaluza (2021)	Indirekt	Strukturell
Knutsson & Schön (2020)	Indirekt	Strukturell
Knutagård, m.fl. (2021)	Indirekt	Individuell
Matscheck & Piuva (2021)	Oklart	Individuell
Näslund, m.fl. (2020)	Direkt	Individuell
Nykänen (2020)	Indirekt	Individuell
Matscheck, m.fl. (2020)	Oklart	Individuell
Schön, m.fl. (2018)	Direkt	Strukturell
Rosenberg & Argentzell (2018)	Direkt	Strukturell
Eriksson (2018)	Direkt	Strukturell
Rosenberg, m.fl. (2017)	Direkt	Strukturell
Schon U-K (2016)	Direkt	Strukturell
Rosenberg & Hillborg (2016)	Indirekt	Strukturell
Mossberg (2016)	Direkt	Strukturell
Grim, m.fl. (2016)	Indirekt	Strukturell
Dahlqvist, m.fl. 2015)	Indirekt	Individuell
Schön (2010)	Oklart	Individuell

Island (n=3)
Publikation	Effekter	Kunskapsanspråk
Ingólfsdóttir, m.fl. (2018)	Oklart	Strukturell
Löve, m.fl. (2018)	Oklart	Strukturell
Löve, m.fl. (2017)	Indirekt	Strukturell

Tabellen ovan visar mer detaljerat situationen i respektive land, vilket kan öppna upp för att analysera och diskutera likheter och skillnader mellan de olika nordiska länderna. Nedan diskuteras resultaten som helhet, det vill säga vad som är kännetecknande för forskningen i Norden som helhet, och gör således ingen åtskillnad mellan länderna. När det gäller resultatet om effekter av brukarinflytande har av förklarliga skäl endast de studier som analyserar specifika metoder för brukarinflytande inkluderats då dessa studiers ansatser mer tydligt har intresse av utfall, effekt eller resultat (se kapitel 5).

Som framgår av figur 6 visar resultatet i den här rapporten att närmare hälften av studierna uppvisar direkta effekter, medan indirekta effekter framträder i 24 procent av studierna och oklara effekter i 29 procent av alla analyserade studier.

Figur 6. Effekter i nordisk forskning om brukarinflytande. Procent. Endast studier som inkluderar specifika metoder för brukarinflytande. N=41.

Direkta effekter handlar i den här rapporten om resultat som visar på samband mellan tidig involvering och omfattningen av medverkan i samproduktion, kommunikationens betydelse för graden av deltagande, konkret betydelse av digital teknologi, konsekvenser av ökad professionalisering av brukarrepresentation, på vilket sätt recovery-orienterade verksamheter påverkar möjligheter till individuellt beslutsfattande samt integreringen av erfarenhetskompetens i daglig verksamhet.

Indirekta effekter omfattar resultat som har eller antas ha förutsättningar att bidra till utveckling eller positivt utveckla verksamheter som arbetar med brukarinflytande. Det handlar till exempel om hur olika former av information påverkar brukares motivation att medverka, vilken betydelse erfarenhetsexpertens roll och funktion har för verksamheter, hur vissa metoder och strategier kan ha legitimitetsskapande betydelser, att utformningen av metoder för brukarinflytande drar fördelar av att lyssna på brukares upplevelser samt att relationer och sociala band kan ha positiv inverkan på graden av medverkan.

Oklara effekter är studier som, i jämförelse med övriga studier, inte redovisar något tydliga samband mellan studiens huvudresultat och direkta eller indirekta effekter på vad som är själva studieområdet, det vill säga brukarinflytande.

Det är viktigt att nämna att de analyserade publikationerna, i egenskap av vetenskapliga publikationer, visar både resultat och slutsatser. Däremot är det oklart i vilken mån dessa har samband med satsningar för stärkt brukarinflytande. Publikationer med oklara utfall och effekter innehåller primärt beskrivningar och erfarenheter om olika roller och funktioner samt vad som främjar eller försvårar involvering. Resultaten är därför ett bidrag till fortsatta diskussioner om brukarinflytande, kanske särskilt de studier som visar på i vilken mån brukares uppfattningar plockas upp av professioner och verksamheter.

Resultaten visar också att studiernas kunskapsbidrag (se figur 7) framför allt knyter an till strukturella omständigheter (58 procent) för brukarinflytande, medan 42 procent av studierna har anspråk som bedömts tillhöra en individuell nivå.

Analysen har genomförts utifrån en ambition att identifiera både individuella och strukturella aspekter av forskningens bidrag till utvecklingen av brukarinflytande och brukarmedverkan som verksamhets- och kunskapsområde. Kunskapsanspråk som i den här kartläggningen bedömts tillhöra en individuell nivå är knutna till frågor om identitet, självbestämmande och empowerment, men även återhämtningsprocesser samt motivation i arbetet med brukarinflytande. Kunskapsanspråk på strukturell nivå inkluderar villkor för utveckling och kvalitetsförbättringar, men även strategier för implementering, matchning mellan utbud och behov samt utformning av såväl utbildning som arbetsprocesser.

Motiv för brukarinflytande

I litteraturen om brukarinflytande, som kortfattat behandlas i kapitel 2, beskrivs många olika motiv, syften och målsättningar. Detta framträder även i resultatet från enkätsvaren i denna rapport som visar att mål och motiv är såväl ekonomiska som sociala och politiska. De ekonomiska fokuserar på effektivitet, matchning och besparingar, de sociala på återhämtning, egenmakt och minskat stigma, medan politiska motiv framför allt fokuserar på mer övergripande frågor om representation och inflytande över planering och beslut. Dessutom är det viktigt att sätta diskussionen om effekt och utfall till grundläggande frågor om motiv och målsättningar.

Även motiv och syften till brukarinflytande har analyserats. Det är en förhoppning att sådana resultat, som är empiriska snarare än konceptuella, kan öka förståelsen för den nordiska kontexten och således utgöra underlag för diskussion. Resultaten baseras på analyser utifrån tre breda, men åtskilda, kategorier av motiv – demokratiaspekter, maktaspekter och verksamhetsaspekter.

Som framgår av figur 8 är verksamhetsaspekter framträdande motiv i 44 procent av alla studier, medan motsvarande andel är 38 procent för maktaspekter och 18 procent för demokratiaspekter. Förhållandena mellan dessa olika motiv ges visst stöd av resultaten från enkätsvaren som bland annat indikerar en rörelse i arbetet med brukarinflytande som tidigare främst initierats underifrån inom bland annat brukarrörelsen, till att mer tydligt idag initieras och drivas av välfärdsorganisationer och genom avsiktsförklaringar i policy.

Figur 8. Motiv till brukarinflytande i forskning. Procent. n=69. 61 procent anger fler än ett motiv.

Vad som här beskrivs som demokratiaspekter utgörs av motiv associerade med demokrati, rättigheter, medborgarskap, medan maktaspekter primärt utgörs av motiv knutna till empowerment, kontroll, omfördelning av makt, medan verksamhetsaspekter främst handlar om verksamhetsutveckling, kvalitetsförbättringar, effektivisering eller stöd för en specifik behandlingsideologi såsom Recovery-inriktade verksamhetsformer.