I januari 2019 ordnade WHO EURO på kort varsel två konsultationsmöten för medlemsstater och civilsamhället. Målsättningen med mötena var att diskutera hur den europeiska handlingsplanen för att minska skadligt bruk av alkohol (2012-2020) implementerats och hur man i framtiden kunde göra saker bättre. Man kan även betrakta dem som början på en slutspurt för handlingsplanen vars mandat löper ut 2020.
I mitten av december 2018 fick Världshälsoorganisationens (WHO) Europaregion och dess sekretariat grönt ljus att starta konsultationer med medlemsländer och organisationer verksamma på alkoholområdet. Mandatperioden för den europeiska handlingsplanen för att minska skadligt bruk av alkohol (2012-2020) hade börjat närma sitt slut och uppgifterna från fältet om hur väl handlingsplanen implementerats i medlemsländerna var varierande. Konsultationerna sågs nödvändiga för att klarlägga hur väl handlingsplanen hade lyckats med sin uppgift. Dessutom skulle WHO med hjälp av dem både stödja och få stöd för implementeringen av WHO:s rekommendationer för att minska skador av alkohol, de så kallade alkoholpolitikens ”best buys”.
Efter att finansieringen för mötena hade säkrats i december fick WHO-Euros sekretariat i Moskva bråttom, riktigt bråttom. Inom loppet av några veckor, mitt under jul- och nyårsfirandet, lyckades de med det nästintill omöjliga. På kort tid hade två konsultationstillfällen sammankallats till därpå följande månad, en i Stockholm den 21-22.1, den andra i Santo Tirso (utanför Porto, Portugal) bara en vecka senare, den 28-29.1.
Vad var då målsättningen och syftet med de snabbt sammankallade mötena? Till mötet i Stockholm hade WHO kallat samman medlemsländerna för att diskutera hur handlingsplanen implementerats och hur man i framtiden kunde göra saker bättre. Representanter från stora medlemsländer så som Ryssland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien var på plats. Inalles var 13 av regionens 53 länder representerade och ett femtiotal personer deltog på mötet. Mötesdeltagarna bestod av WHO:s och medlemsländers tjänstemän, tillfälliga rådgivare och en handfull observatörer. Trots att mötet hade sammankallats med endast ett par veckors varsel hade arrangörerna lyckats väl med att locka deltagare från hela Europa. Uppslutningen var inte heltäckande men trots det fullt godkänt. En mindre pressad tidtabell skulle dock ha förbättrat både deltagarantalet och den geografiska bredden ytterligare.
Mötet i Portugal en vecka senare hade samma uppbyggnad och även målsättningarna var i stort sett de samma. Målgruppen var dock en annan, dvs. frivilliga föreningar och organisationer verksamma på alkoholområdet. Även denna gång var tidtabellen ansträngd och om möjligt ännu mer utmanande. Detta syntes även på deltagarantalet som nu endast uppgick i ett trettiotal personer. Trots en sämre uppslutning än veckan innan var de mest centrala aktörerna på plats och med erfarenheten och rutinen från Stockholmsmötet i färskt minne fortlöpte arrangemangen och programmet smidigt.
På båda mötena låg fokus vid den europeiska handlingsplanen och hur väl den implementerats i regionen. I presentationer och diskussioner reflekterades över framgångar, motgångar, hinder och utmaningar som handlingsplanen och dess implementering stött på i länderna. Utöver detta debatterades hur man mer effektivt kunde implementera de alkoholpolitiska åtgärderna som WHO i sin globala alkoholstrategi och den europeiska handlingsplanen rekommenderar.
För att ytterligare framhäva betydelsen av dessa så kallade ”alcohol policy best buys” presenterade jag tillsammans med tre andra forskare, Colin Angus, Mikaela Lindeman och Eva Jane Llopis evidensen bakom åtgärderna (priser, marknadsföring, alkoholmärkningar och tillgänglighet), hur åtgärderna har implementerats i Europa, och förslag på vad som i framtiden kunde göras bättre och mer effektivt. Presentationerna åtföljdes av livliga diskussioner och mötena avrundades med rundabordet diskussioner om fortsatt implementering av handlingsplanen och avslutande kommentarer från WHO:s sekretariat.
Generellt har alkoholpolitiken i Europa blivit mer restriktiv under de senaste årtiondena, men under de senaste fem åren kan man påstå att utvecklingen har avstannat. Med hjälp av de två konsultationerna i januari vill WHO dels utvärdera den nuvarande handlingsplanen samt effektivera implementeringen av en bevisligen effektiv alkoholpolitik. Det räcker inte bara att lagar ändras och skärps enligt rekommendationerna, det borde även satsas mer på att garantera att bestämmelser tillämpas och efterföljs. I detta arbete behövs både den offentliga sektorn och civilsamhället.
Konsultationerna som riktades till medlemsstater och organisationer kan ses som en handräckning från WHO men tillika som en begäran av hjälp från enskilda länder och civilsamhället. Man kan även betrakta dem som början på en slutspurt för handlingsplanen vars mandat löper ut 2020. Hur exakt processen för att förnya handlingsplanen fortlöper är ännu oklart, men de två konsultationerna kan nog betraktas som ett startskott för utvärdering av det pågående och inledning av något nytt.
Följ oss på sociala medier:
