Två nya viktiga handböcker om alkohol och cancer

Alkohol

Maria Renström, f.d. Ämnesråd och expert vid WHO
Publicerad 14 jan 2026

Maria Renström rapporterar om ny forskning från IARC, den internationella byrån för cancerforskning inom WHO, som visar att ingen mängd alkohol är helt riskfri i relation till cancer. Studierna lyfter fram att även låg alkoholkonsumtion kan öka risken för sju olika typer av cancer. Resultaten baseras på en omfattande genomgång av internationell epidemiologisk och medicinsk forskning, samt analyser av vilka alkoholpolitiska åtgärder som effektivt kan förebygga sjukdomar på befolkningsnivå.

Sambandet mellan alkoholkonsumtion och cancer har uppmärksammats allt mer under det senaste decenniet. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakar alkohol omkring 8,8 procent av alla dödsfall i Europaregionen. Mot bakgrund av ett växande antal vetenskapliga studier konstaterar WHO att ingen nivå av alkoholkonsumtion kan betraktas som riskfri när det gäller cancer. Ju mer alkohol man dricker, desto högre är risken att drabbas av cancer.

Forskningsresultatens betydelse är särskilt stor eftersom cancer i dag är en av världens största folksjukdomar och alkohol är en av de riskfaktorer som WHO bedömer är möjliga att påverka genom förebyggande insatser.

Sju former av cancer

Under 2024 och 2025 publicerade IARC två viktiga handböcker om alkohol och cancer. Volym 20A utvärderar hur risken för att insjukna i cancer påverkas av att minska eller helt sluta dricka alkohol. Volym 20B fokuserar på vilka alkoholpolitiska åtgärder som har visat sig kunna förebygga cancer på befolkningsnivå.

Volym 20A bygger på slutsatser från en internationell arbetsgrupp bestående av 15 forskare och experter som utvärderade den samlade epidemiologiska och medicinska evidensen inom området alkohol och cancer. Gruppen kunde slå fast att minskad alkoholkonsumtion – eller total avhållsamhet – minskar risken för sju olika typer av cancer: cancer i munhåla, svalg, matstrupe, lever, struphuvud, kolorektum samt bröstcancer hos kvinnor.

Med utgångspunkt i resultaten från Volym 20A gick IARC vidare till nästa steg: att utvärdera effekterna av förebyggande alkoholpolitiska insatser på befolkningsnivå. Kan sådana åtgärder minska risken för att utveckla dessa sju cancerformer? Svaret blev ja, enligt forskarna och WHO, vilket redovisas i Volym 20B.

Utvärderingen grundades på WHO:s Global Alcohol Action Plan 2022–2030, som rekommenderar ökad implementering av de åtgärder som bedöms vara mest kostnadseffektiva och ha störst effekt. WHO lyfter fram fem prioriterade områden inom ramen för SAFER-strategin:

Strengthen – begränsa tillgängligheten till alkohol

Advance – förebygga rattonykterhet

Facilitate – underlätta tillgång till screening, korta insatser och behandling

Enforce – förbjuda eller begränsa alkoholreklam, sponsring och marknadsföring

Raise – höja priser på alkohol genom skatter och prispolitik

Kunskapen om alkohol och cancer

Man skulle kunna tro att kunskapen om sambandet mellan alkohol och cancer är hög i Sverige. En undersökning från Sifo, med drygt 4 000 deltagare, visar dock att var femte svensk inte känner till att alkohol ökar risken för cancer. Okunskapen är ännu större när det gäller att även låg alkoholkonsumtion innebär en ökad risk.

För att öka kunskapen samarbetar EU och WHO inom ramen för EVID-ACTION, ett initiativ som utgör en viktig del av arbetet mot cancer. Sverige är ett av 30 deltagande länder.

Projektet består av flera studier och initiativ som syftar till att översätta vetenskaplig evidens till effektiva alkoholpolitiska åtgärder samt att sprida kunskap om alkoholens skadeverkningar till allmänheten.

Arbetet inom EVID-ACTION bedrivs huvudsakligen inom tre områden:

Hälsovarningar: utveckla evidens som stöd för implementering av effektiva hälsovarningar med fokus på ökad cancerrisk.

Kommunikation: stödja medlemsländerna i att tydligare informera om kopplingen mellan alkohol och cancer.

Screening och tidiga insatser: förse medlemsländerna med verktyg för att implementera evidensbaserad screening samt tidiga insatser inom öppenvård, företagshälsovård och socialtjänst.

Den nya utvecklingen inom alkohol- och cancerområdet har lett till ett ökat fokus på kunskapshöjande insatser som en central del av en samlad och sektorsövergripande alkoholpolitik.

 

Artikeln är skriven av

Maria Renström, f.d. Ämnesråd och expert vid WHO

 

FacebookXLinkedInEmailPrint