Sverige ser slutet för spelmonopolet

Spel

Nanette-Marie Forsström /frilansjournalist, Outhouse Media
Publicerad 22 nov 2017

Sverige planerar att konkurrensutsätta delar av spelmarknaden genom att införa ett licenssystem. Forskarna är ändå skeptiska till att det kommer att minska mängden spelreklam eller tillgängligheten till spel, som vissa hade hoppats på. För spelandets del gäller nämligen samma sanning som för alkohol – ökad tillgänglighet ger mer problem, visar forskning.

Den politiska debatten har varit lång och pågått de senaste årtiondena. Även om åsikterna går isär om hur spelmarknaden borde omregleras, är alla politiska partier ändå överens om att striktare regler behövs.

Samtidigt är svenskarna trötta på att bli överösta med spelreklam och marknadens rykte är rekorddåligt, säger Jenny Cisneros Örnberg, föreståndare för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, vid Stockholms universitet.

– Om man är cynisk så kan man säga att det finns ett ekonomiskt intresse att få in skattemedel. Men med tanke på konsumentskyddet är det bättre att man har de utländska bolagen under ett svenskt regleringsparaply, där de måste anpassa sig till svenska regler.

Jenny Cisneros Örnberg
Jenny Cisneros Örnberg forskar i policy-frågor kring alkohol, spel, tobak och läkemedel. Foto: Jessica Gustafsson.

I samma veva är det underförstått att man inte kan ha alltför strikt regelverk eller för höga skattesatser för då kommer inte de utländska bolagen att vilja ansöka om licens, säger hon.

Samtidigt som utländska olicensierade bolag har ökat sin marknadsandel, sjunker den för statliga Svenska Spel, även om marknaden också växer något. De utländska spelbolagen är till exempel redan uppe i över 50 procent av nätmarknaden. Totalt omsatte den svenska spelmarknaden 22 miljarder kronor efter utbetalda vinster i fjol.

Tajt tidtabell

En utredning om spelregleringen överlämnades till Sveriges civilminister Ardalan Shekarabi i våras. Enligt förslaget ska Sverige avveckla spelmonopolet och övergå till ett licenssystem från och med början av 2019.

Ledorden för de nya spellagarna är ett högt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden. Den svenska spelmarknaden skulle delas in i tre sektioner: en exklusivt för staten, en för ideella organisationer och en för alla spelbolag som möter de krav som ställs. Staten skulle på sin avgränsade del av marknaden få driva landbaserade kasinon och värdeautomater.

Det allmännyttiga föreningslivet för fortsättningsvis bedriva lotteriverksamhet och landbaserad bingo. Den tredje, licensbaserade sektorn, bildar en konkurrensutsatt del av marknaden där man får erbjuda kasinospel, vadhållning, poker och bingo online. Även landbaserad sportvadhållning och hästvadhållning kommer att ingå i den konkurrensutsatta delen. Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) föreslås inte längre ha monopol på vadhållning på hästar.

Jenny Cisneros Örnberg har tillsammans med docent Jörgen Hettne skrivit ett kapitel om vilka utmaningar omregleringen innebär i förhållande till rådande EU-lagstiftning. Vissa punkter i förslaget kan stå i strid med den EU-reglering som nu gäller, vilket kan ta mer än ett år att lösa, säger hon.

Beskattningen är en sådan fråga. I Sverige är nämligen ideella organisationer skattebefriade, medan utländska aktörer som vill etablera sig på svenska marknaden föreslås betala lotteriskatt på 18 procent. Frågan är därmed om de allmännyttiga föreningarna får en fördel i sin position tack vare skattebefrielsen, och om den kan tolkas som ett dolt statsbidrag enligt rådande EU-lagstiftning.

– Är det ett problem att man ger olika skattenivåer mellan de olika marknaderna? Vi, forskarna, tror inte det, eftersom de ideella organisationer och kommersiella bolag ska ha olika syften med sina verksamheter, men det kan ta tid att få detta bekräftat, konstaterar Cisneros Örnberg.

Fler aktörer, ökad tillgänglighet?

Också Jenny Cisneros Örnberg ser att omregleringen behövs, men hon är skeptisk till om det aktuella förslaget kommer att minska tillgängligheten till spel.

– Jag ser potential till att det kan bli mer kontroll av marknaden – mer ordning och reda, som man från politiskt håll framhåller. Samtidigt kommer vi antagligen att ha samma antal aktörer på den svenska marknaden, även om de är licensierade. Jag ser inte hur speltillgängligheten kommer att minska med ett licenssystem.

En potentiell risk med förslaget som svenska medier målar upp är att nätspelandet kan komma att öka drastiskt. Svenska Spel har velat starta ett nätkasino sedan 2014, men inte fått tillåtelse av regeringen. Om monopolaktören i framtiden blir som ett av många licensierade bolag på marknaden, skulle dörrarna samtidigt öppnas för det efterlängtade och lukrativa nätkasinot. Svenska Spel har i dag överlägset flest registrerade kunder, och skulle således kunna öka marknaden i ett enda slag om de plötsligt startade ett nätkasino.

– Det är ju med de snabba spelen de största spelproblemen uppstår: kasino på internet till exempel. Ur ett konsumentskyddsperspektiv blir det problematiskt att du har tillgänglighet 24/7, säger Cisneros Örnberg.

Ett sätt att minska tillgängligheten på landbaserade spel kunde vara att sätta striktare regler för spelautomater, men de föll utanför uppdraget i den aktuella utredningen.

– Spelautomaterna är starkt kopplade till spelproblem, och jag tror man skulle vinna mycket på att begränsa dem. Regleringsmässigt och ekonomiskt skulle det  ”bara” drabba det svenska monopolet. Det är absolut en fråga som jag hoppas att man från politiskt håll utreder framöver, säger Jenny Cisneros Örnberg.

Nordens välfärdscenter arrangerade en internationell konferens om gambling i Helsingfors 6 till 7 november, 1st Gambling Policy Conference: Global Prospects, Nordic Perspectives där Cisneros Örnberg deltog.

 

 

 

FacebookXLinkedInEmailPrint