Rädsla för straff hindrar unga att söka hjälp

Sverige har den näst högsta drogrelaterade dödligheten i Europa och orsakerna till detta är inte helt klarlagda. I en studie i Nordic Studies on Alcohol and Drugs undersökte vi hur yngre personer skulle agera om de själva eller en vän råkade ut för en drogrelaterad nödsituation.

Med hjälp av ett online frågeformulär på den svenska sajten Flashback.org
Samlade vi in svar från 1232 personer i åldern 18–35 (medel = 26,2 år). Av de svarande var 82,6 procent män och 17,4 procent kvinnor. Frågorna handlade om:

a) Hur de svarande skulle bete sig vid drogrelaterade tillbud eller nödsituationer.

b) Deras allmänna hälsotillstånd (Världshälsoorganisationens mätskala WHO-5).

c) Omfattningen av det egna drogbruket med mätskalan Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT).

Ville först försöka lösa situationen själv

Ungefär 60 procent av personerna svarade att de direkt skulle söka vård utan att tveka; att rädda liv går före rättsliga följder.

32 procent av personerna som svarade uppgav att de skulle kunna tänka sig att så småningom söka hjälp, men då med stor tvekan och som absolut sista utväg om man inte kunde lösa situationen själv. Anledningen till denna tvekan uppgavs vara rädsla för straff och legala konsekvenser som till exempel att mista körkortet, bli av med arbete, förlora vårdnaden om barn, att senare riskera att inte få önskad medicinsk hjälp eller att generellt bli ”stämplad” som missbrukare.

I första hand, uppgav dessa, skulle de försöka hantera situationen själv. Detta till exempel genom att ge något annat tillgängligt läkemedel för att om möjligt motverka effekten av den första drogen. De skulle också först söka information från vänner eller på online-forum eller helt enkelt bara vänta och hoppas att situationen går över. Ifall de ändå tvingades söka hjälp, skulle de ringa anonymt efter ambulans, inte berätta att droger är inblandande, eller bära ut den drabbade personen till en neutral plats.

De resterande 8 procenten som svarade på enkäten uppgav att de absolut inte skulle kontakta vården på grund av riskerna för straff och negativa legala konsekvenser.

Det fanns inte några signifikanta skillnader i benägenhet att söka hjälp utifrån. Detta oberoende av hur mycket droger man själv använde, det egna hälsotillståndet eller kön.

Rädsla för straff hindrar sökande av hjälp?

En möjlig slutsats av denna studie är att den, i avskräckande syfte, kriminalisering av drogbruk som infördes i Sverige 1987 även medför att personer inte vågar söka hjälp vid drogöverdos eller annan nödsituation. Det kan bidra till ökad dödlighet och drogrelaterade skador. Huvudskälet till att inte söka hjälp uppges vara rädsla för att även polisen dyker upp samtidigt med ambulansen, vilket i förlängningen kan innebära legala konsekvenser.

Mot bakgrund av att både den höga svenska drogdödligheten och att många nya droger (med potentiellt farliga eller okända effekter) tillkommit på marknaden, finns skäl att utreda om dessa rädslor och hinder för att söka hjälp kan undanröjas för att minska drogrelaterade skador och dödsfall.

En begränsning med denna studie är att det inte går att slå fast att resultaten från personer som besvarat formulär på Flashback.org kan generaliseras till en bredare grupp av drogbrukare. Inte heller har vi undersökt hur äldre drogbrukare resonerar. Alla de komplexa förhållanden som kan antas ge upphov till den höga svenska drogdödligheten går inte att utreda med enbart en online-enkät. Resultaten från denna studie är ändå så allvarliga att vidare undersökningar behövs.