Dålig beredskap för fentanylepidemi i Europa
NarkotikaSebastian Dahlström, frilansjournalist Publicerad 7 jan 2022
Drogkrisen i USA visar inga tecken på att avta. I takt med att syntetiska opioider vinner terräng skjuter dödsfallen i höjden. Den nordamerikanska fentanylepidemin har hittills inte nått Europa. Men hur väl förberedda är vi på risken för att syntetiska opioider får fotfäste även här?
– Året var 2017 och jag var på en konferens för drogforskare i Kanada. Fentanylmissbruk hade drabbat landet i stor skala, och Kanadas hälsominister brast i gråt när hon under konferensen berättade om de senaste dödstalen.
Det berättar Tuukka Tammi, forskningsprogramchef vid Institutet för hälsa och välfärd i Finland, THL. Det var på den konferensen som idén till forskningsprojektet SO PREP föddes.
Frågan som Tammi och hans holländska forskarkolleger ställde sig var hur väl förberett Europa är på en potentiell fentanylepidemi. Frågan utvecklades till ett EU-finansierat projekt som körde i gång ett par år senare.
– SO PREP är nu på målrakan, allt skall vara klart under sommaren 2022. Vi har samlat material om hur beredskapen och praxisen ser ut i olika europeiska länder, säger Tammi.
Forskare från Holland, Belgien, Tyskland, Estland och Finland har publicerat rapporter och ordnat seminarier som ger en överblick av hur Europa förbereder sig för att tackla en eventuell framtid där syntetiska opioider sprids i stor skala.
– Vi riktar oss till beslutsfattare och forskare, men också till dem som arbetar ute på fältet, så som polis och hälsovårdspersonal.
Läget för tillfället lugnt i Europa – men framtiden kan vara dyster
Den nordamerikanska opioidkrisen har pågått sedan millennieskiftet. Dödsfall till följd av överdoser har ökat särskilt kraftigt sedan år 2015 när syntetiska opioider som fentanyl slog igenom i stor skala.
År 2020 bokfördes 90 000 dödsfall till följd av överdoser i USA, nästan två tredjedelar av dem på grund av syntetiska opioider.
– Jag ser det inte bara som möjligt – utan rentav troligt – att Europa står inför en liknande epidemi som i USA i framtiden, säger Tuukka Tammi.
Mellan åren 2009–2020 upptäcktes 67 nya syntetiska opioider i Europa, 10 av dem år 2020. För tillfället sprids de inte i stor skala. Men enligt Tammi finns det skäl att vara förberedd på att situationen kan förändras.
– Orsaken är marknadsekonomisk. Syntetiska opioider är förhållandevis billiga att framställa och sälja via nätet. De är potenta, tar lite plats och är relativt lätta att smuggla.
Heroin vanligast i Europa – Estland är undantaget
Enligt Tuukka Tammi skiljer sig kulturen kring opioider mellan de europeiska länderna, både när det kommer till myndigheternas agerande och vilka ämnen som rör sig bland missbrukarna. I Europa som helhet är heroin den vanligast förekommande opioiden men den är rätt så ovanlig till exempel i Finland.
– Här är det i stället buprenorfin som är den opioid som oftast säljs på gatan, säger Tammi.
I Estland är det fentanyl, vilket gör att landet sticker ut i den europeiska statistiken. I nästan 20 års tid har Estland kämpat mot missbruket av syntetiska opioider och först nyligen har fentanylmissbruket börjat minska i landet.
– Inom SO PREP-projektet var man särskilt intresserad av Estland på grund av det här.
Fram till år 2017 var Estland ett av de länder i Europa med högst dödstal till följd av överdoser, de flesta av dem på grund av fentanyl.
– Även om Estland inte har lyckats lösa problemet finns där ändå intressanta åtgärder som med fördel kunde spridas till andra länder. Till exempel delar man preventivt ut naloxon, ett motgift mot opioider, till personer som löper risk för att överdosera. I Finland finns ämnet bara i ambulanser, säger Tammi.
Bättre beredskap, snabbare informationsgång och ny teknik
Under SO PREP-projektets gång har det framkommit att det förekommer stora skillnader mellan de europeiska länderna i hur man hanterar de syntetiska opioiderna. Enligt Tuukka Tammi borde kunskapen spridas bättre mellan länderna, för att man skall kunna reagera snabbt vid en eventuell epidemi.
– I Holland finns ett system där brukare anonymt kan låta analysera ett ämne de köpt. På så sätt får de bekräftelse på att ämnet är det som säljaren utlovat. Samtidigt får myndigheterna information om vilka droger som sprids i samhället, säger Tammi.
Att ha tillgång till kontinuerlig information av det här slaget är viktigt, bland annat eftersom det har blivit vanligare att små mängder fentanyl blandas i andra droger, exempelvis i metamfetamin och kokain.
– Att förlita sig på tullbeslag eller obduktionsresultat är för långsamt, anser Tammi.
Informationsgången mellan olika myndigheter inom länderna är enligt Tammi idag inte heller tillräckligt snabb. I Finland sprids informationen via e-postlistor men Tammi efterlyser ett mera officiellt system.
– Om syntetiska opioider blir vanligare är det viktigt att allt flera har tillgång till färsk och korrekt information. Det här gäller allt från beslutsfattare till hälsovårdspersonal.
Tuukka Tammi poängterar också att ny teknik kan hjälpa att rädda människoliv. Han lyfter fram ett exempel från Kanada.
– Där finns en app för smarttelefoner som opioidmissbrukare använder. Användaren sätter i gång appen samtidigt som hen injicerar, och inom några minuter skall man trycka av ett alarm. Om man inte gör det larmas automatiskt en ambulans till platsen.