När liberaliseringen syns i skadestatistiken – en evaluering av alkoholreformen 2018

Så förnyades lagen

Alkohollagen som trädde i kraft 2018 höjde bland annat på den maximala alkoholhalten i drycker som säljs i dagligvaruhandeln från 4,7 procent till 5,5 procent, samt tillät försäljning av spritbaserade dryckesblandningar i dagligvarubutiker. Det innebär att man till exempel fick köpa alkoholläsk i matbutiken, en produkt som tidigare enbart gick att hitta på alkoholmonopolet Alkos hyllor.

Priset för liberaliseringen

I utvärderingen, som publicerades av THL i november 2022, konstateras det att liberaliseringen 2018 hade en negativ inverkan på finländarnas hälsa och ungas alkoholkonsumtion. År 2019 och 2020 dog cirka 160 fler personer per år av alkoholrelaterade sjukdomar och förgiftningar jämfört med 2017. År 2020 dog sammanlagt cirka 1 700 personer av dessa orsaker.

Antalet dödsfall på grund av leversjukdomar orsakade av alkohol ökade särskilt bland män. Mellan 2017 och 2019 ökade antalet med 12 procent och fram till 2020 med 22 procent. Antalet leversjukdomar orsakade av alkohol ökade också bland dem som vårdades inom hälso- och sjukvården.

Efter lagreformen ökade alkoholdödligheten mer än alkoholkonsumtionen på befolkningsnivå. Detta tyder på att de som dricker mycket alkohol har ökat sin alkoholkonsumtion mer än andra konsumenter.

Ökad tillgänglighet innebar ökad popularitet för starköl och alkoholläsk

Mellan åren 2017 och 2019, i och med reformen av alkohollagen, ökade detaljförsäljningen av 4,8–5,5 procentig starköl med drygt 600 procent.  Detaljförsäljningen av dryckesblandningar av samma styrka ökade med drygt 500 procent. Konsumtionen av andra alkoholdrycker som säljs i dagligvarubutiker, i synnerhet mellanöl, minskade däremot.

År 2018 var den totala alkoholkonsumtionen 10,1 liter hundraprocentig alkohol per invånare över 15 år, och den ökade endast med 0,1 liter jämfört med året innan. I den totala konsumtionen inkluderas den statistikförda konsumtionen av alkohol, det vill säga försäljningen inom detaljhandel och servering samt oregistrerad konsumtion, alltså resandeinförsel och nätförsäljning. Läs mer om totalkonsumtionens utveckling här: Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2022.

Den statistikförda alkoholkonsumtionen påverkas av många olika faktorer – cirka tre procents ökning kan härröras från liberaliseringen

Med hjälp av en tidsseriemodell kan man beakta olika faktorer som samtidigt kan ha påverkat alkoholkonsumtionen. När alkohollagens självständiga oberoende effekt skiljs åt från andra faktorers samtidiga effekter ser man att reformen sannolikt ökade den statistikförda alkoholkonsumtionen med cirka tre procent, jämfört med vilken nivå den skulle ha legat på utan lagreformen.

Alkoholskatterna höjdes med 10 procent år 2018. I allmänhet minskar skattehöjningarna alkoholkonsumtionen, men denna gång gick det annorlunda. Konsumtionen ökade en aning trots skattehöjningarna.

Från och med 2019 minskade den totala alkoholkonsumtionen igen, vilket delvis berodde på höjningarna av alkoholskatterna, samt effekterna av coronapandemin. På längre sikt har den totala konsumtionen i Finland i regel minskat sedan 2007.

Begränsning av försäljning förebygger alkoholskador

I förhållande till hela alkoholförsäljningssystemet var reformen av alkohollagen 2018 ganska liten: 3,2 procent av Alkos försäljning öppnades upp för privat konkurrens. En mer omfattande avveckling av Alkos monopolsystem hade kunnat öka de skadliga effekterna betydligt mer.

Att begränsa antalet försäljningsställen är ett centralt sätt att förebygga alkoholskador och främja befolkningens välfärd, hälsa och trygghet. Här har monopolsystemet för detaljhandeln med alkohol en nyckelroll. Läs mer om monopol här: Alkohol – fortfarande ingen vanlig handelsvara. 

Artikeln är skriven av

Katariina Warpenius, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd

Pia Mäkelä, forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd

och Mikaela Lindeman, redaktör, Nordens Välfärdscenter

på uppdrag av PopNAD