FILTRERA:
  • Typ
  • Ämne
  • År
  • Land
  • Språk
  • Nyckelord

Kampen om vitvinsemojin formar framtiden

Alkohol

Johan Myrskog, webbredaktör
Publicerad 30 Sep 2019

Vinindustrin lobbar för att en vitvinsemoji ska införas på sociala medier. Med denna emoji ska det finnas möjlighet att specifikt välja vitt, rosé eller rödvin. Förslaget prövades senast i somras men har hittills inte gått igenom. Frågan är intressant eftersom det kan öppna helt nya dörrar för företag att påverka miljarder människors kommunikation.

Det finns över 3000 standardiserade emojier. Dit räknas såväl de unika symbolerna som deras underkategorier. Unicode är företaget bakom detta globala standardiserade dataspråk. Vem som helst kan föreslå och designa en emoji men vilken som sedan blir en i verkligheten bestäms av Unicode Technical Committee (UTC).

David Inglis är professor i sociologi vid Helsingfors universitet. Hans specialområde är mat och dryck med en tyngdpunkt på vin. Han vill dra en skarp gräns i vad frågan om vitvinsemojin egentligen handlar om.

– Behöver vi verkligen en vitvinsemoji? Det är inte precis en lika viktig fråga som människoemojin som representerar olika hudfärger. Det viktigaste som vi måste förstå är att i den här diskussionen är den egentliga frågan vad som rör sig under ytan. Kendall-Jackson som går i spetsen för den här lobbningen är ett enormt multinationellt företag och driver givetvis den här frågan på grund av kommersiella intressen.

Olika betydelse i olika kulturer

Hittills har UTC inte godkänt vitvinsemojin. I jämförelse finns det till exempel inte heller olika emojier för olika kaffesorter, endast en varmdrycksemoji som representerar såväl kaffe som te. David Inglis säger att själva vitvinsemojin i sig är en relativt oviktig fråga. Det är vart den frågan leder som är det intressanta. Han lyfter fram några särdrag som vitvin har jämfört med rödvin och som kulturellt spelar in i just den här diskussionen.

– I västvärlden är det både en kulturell och en genusfråga. Vitvin har historiskt alltid setts som en feminin dryck medan tungt rödvin kopplats ihop med maskulinitet. Kulturellt har det historiskt också alltid varit rödvin som är den första kontakten med vin. För att en kultur alls ska befatta sig med vitt vin så behöver det vara en ganska sofistikerad vinkultur. Annars är det röda vinet alltid det som gäller och har alltid varit. Därför är vitvinsföretagen extra intresserade av att få större genomslag för det vita vinet.

Ett specifikt exempel som David Inglis lyfter fram är Kina, ett land där det nästan uteslutande dricks och rödvin och där det till och med kan vara svårt att sälja vitvin.

– I Kina förknippas gott vin automatiskt med rödvin. Eftersom rött ses som en tursam färg och vitt som en otursam färg är det inte särskilt sannolikt att det vita vinet kommer att slå igenom.

Stora krafter i rörelse

Trots symbolik och olika betydelser i olika kulturer är det alltså inte vitvinsemojin i sig det intressanta i den här frågan. Den stora frågan är vad som händer ifall den skulle godkännas. Vilka dörrar skulle det öppna?

David Inglis. Foto: Privat.

– Frågan om en vitvinsemoji är ju ganska harmlös i sig. Vad vi däremot behöver vara uppmärksamma på är huruvida vi vill att företag ska få diktera universella symboler. Miljarder människor kommunicerar i dagens läge med hjälp av emojier. Jag ser många principiella problem med att företag skulle få möjlighet att ”branda” och få upphovsrätt till symboler i vårt vardagliga språk. Skulle vinindustrin få sin vilja igenom befarar jag att det bara är en tidsfråga innan Pandoras box öppnas och andra företag trycker på för att få sina egna emojier på sociala medier.

Hur stark är då vinindustrin? Hur kraftfull lobbying är det frågan om och hur mycket har vinindustrin att säga till om?

– Det finns inte egentligen en entydig vinlobbying, det är mera fråga om en dryckeslobbying. Några få enorma multinationella företag äger i princip hela dryckesindustrin. Det betyder att de äger allt från vingårdar till distillerier. Om vi till exempel går omkring i taxfree-affärer på flygplatser så är det några få företag som äger alla drycker som säljs.

Enligt David Inglis har dessa företag mycket att säga till om. Och det är fråga om mycket pengar i rörelse.

– Stora företag har varit ganska bra på att forma och påverka lagar, inte minst i EU. Det finns en hel del kontroverser inom vinindustrin och den stora kampen pågår mellan stora företag inom vinindustrin. Lite förenklat kunde man säga att det handlar om Europa mot resten av världen.

På frågan om David Inglis personligen tror att vitvinsemojin kommer att accepteras svarar han att det är omöjligt att förutspå.

– Det är mer än bara en storm i ett vitvinsglas. Det är en stor principiell fråga om företagslobbying som står på spel.

FacebookTwitterEmailPrint

Nyckelord

emoji, kommunikation, vinindustrin, vitvin

Följ oss på sociala medier:

Cookies

Vi använder tredjepartscookies för vår hemsida i syfte att analysera och förbättra upplevelsen på hemsidan. Genom att använda vår webbplats godkänner du användningen av cookies på det sätt som beskrivits.

HANTERING AV PERSONUPPGIFTER (GDPR)

Nordens välfärdscenter, samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@nordicwelfare.org.

Nordens välfärdscenter förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

”Ni hittar vår fullständiga integritets- och personuppgiftspolicy här”

JAG FÖRSTÅR