Högre risk för självmord hos personer med spelberoende

Förvånansvärt lite har varit känt om självmord relaterade till spelproblem. Den litteratur som finns utgår från ett litet material av personer som avlidit till följd av självmord och där man vid senare efterforskning funnit tecken till spelproblem.

När det gäller självmordsförsök och förekomst av självmordstankar hos personer med spelproblem vet vi mer. Sammantaget har man funnit ökad förekomst av suicidalitet (självmordstankar och ofullbordade självmordsförsök) och spelberoende tycks även vara en oberoende riskfaktor för tidigare självmordsförsök. Psykiatrisk samsjuklighet i form av depression, kluster B-personlighetssyndrom, alkoholrelaterad ohälsa och ADHD tycks innebära ökad suicidalitet vid spelproblem. Litteraturen går något isär huruvida kvinnor löper en större risk för suicidalitet vid spelproblem. Suicidalitet tycks vara vanligare hos kvinnor med spelproblem och förekomsten av samtida depression är också större bland kvinnor.

Även den allmänna dödligheten vid spelproblem är otillräckligt utforskad. Utöver psykisk samsjuklighet har spelberoende associerats med somatisk ohälsa och både fetma och hjärt-och kärlsjukdomar tycks vara vanligare.

15-faldig ökning av självmord vid spelberoende

Under 2018 arbetade vi i forskargruppen med ett stort material över personer med en spelberoendediagnos i svensk specialistsjukvård. Vi ville bland annat kartlägga samsjuklighet och dödlighet. Men vi ville också undersöka förekomsten av självmord och eventuella riskfaktorer för såväl den generella dödligheten som dödligheten till följd av självmord vid spelproblem.

Studien publicerades i november 2018 i Journal of behavioral addictions och visar på en 15-faldig ökning av självmord samt 1,8 gånger högre generell dödlighet vid spelproblem än för befolkningen i stort. Studien bygger på data från Socialstyrelsens nationella patientregister och dödsorsaksregister.

Vi identifierade individer 18 år eller äldre med en spelberoendediagnos som huvud- eller bidiagnos mellan åren 2005 och 2016. Totalt följdes 2099 individer (1625 män och 474 kvinnor) i genomsnitt 4,7 år. Under studietiden avled 67 personer varav 21 till följd av självmord. Den vanligaste förekommande psykiatriska samsjukligheten var ångestrelaterade diagnoser (60 %), följt av depression (51 %) och alkoholrelaterade diagnoser (29 %).

Spelberoende och substansberoende innebär samma självmordsrisk

Vi i forskningsgruppen såg att dödligheten för personer med en spelberoendediagnos var 1,8 gånger högre i åldersgruppen 20–74 år jämfört med samma åldersspann i befolkningen. Andelen dödsfall till följd av självmord var 15 gånger högre än för befolkningen i samma åldersgrupp. Hos personer med spelproblem i åldrarna 20–49 år var dödligheten 6,2 gånger större och dödligheten till följd av självmord 19,3 gånger större. Den generella dödligheten var kopplad till högre ålder och till hjärt- och kärlsjukdomar och även depression ökade risken för självmord.

När vi jämförde den allmänna dödligheten med studier på personer med substansberoende och annan psykisk ohälsa var dödligheten liknande eller något lägre. Självmordsrisken bland personer med spelproblem tycks i stort vara samma som för hos personer med substansberoende och annan psykisk ohälsa.

Spelproblem är generellt vanligare hos män. Kvinnor utgjorde en knapp fjärdedel av personerna med en spelberoendediagnos och vi kunde därför inte dra några säkra slutsatser rörande självmordsrisken hos kvinnor som grupp. Det är viktigt att undersöka huruvida det finns en ökad dödlighet till följd av självmord och vilka riskfaktorerna är – även för kvinnor specifikt.

Kvinnors självmordsrisk kan underskattas

Sammanfattningsvis såg vi en ökad dödlighet framför allt till följd av självmord hos personer med spelberoende. Överdödligheten till följd av självmord var ännu större bland yngre personer. Detta är oroväckande med tanke på att medelåldern (36,5 år) ligger inom intervallet för den ännu högre överdödligheten till följd av självmord. Hjärt- och kärlsjukdomar ökade den generella risken för förtida död hos personer med spelberoende och depression ökade risken för självmord.

Resultaten belyser behovet av att screena för depression och suicidalitet hos personer med spelberoende så att åtgärder för självmordsprevention kan sättas in i tid.

Det behövs ytterligare forskning vad gäller spelberoende och inte minst självmord och dödlighet till följd av spelproblem. Riskfaktorer behöver ytterligare kartläggas för såväl personer med spelberoende som för den stora gruppen med olika grader av problemspelande i samhället. Vidare är det viktigt att utröna huruvida kvinnor med spelproblem löper en större risk att dö till följd av självmord. Detta är viktigt att uppmärksamma då män generellt har en ökad risk för självmord vilket i sin tur kan innebära att självmordsrisken hos kvinnor med spelberoende underskattas.

Här kan du få en bredare överblick över spelproblem i Sverige.