Gymnasier som vill ändra på alkoholkulturen kan räkna med motstånd – men på bara tre år kan mycket förändras

Alkohol, Forskning

Sebastian Dahlström, frilansjournalist
Publicerad 2 sep 2021

Många danska gymnasielever är storkonsumenter av alkohol. Gymnasier Fuld af liv är en forskningsinsats med målet att minska på drickandet i skolorna. Inledningsvis stötte forskarna på motstånd bland elever, föräldrar och lärare. Men medan projektet pågick var det allt fler som ändrade åsikt.

Att fylla 16 innebär för många att gymnasiestudierna börjar. I Danmark betyder 16-årsdagen också att man nått laglig ålder för att få köpa alkohol, och danska ungdomar hör till dem som dricker mest i Europa.

– I de danska gymnasierna hör alkohol starkt ihop med social samvaro. Traditionellt arrangerar skolorna fester, resor och andra evenemang, där det är tillåtet för eleverna att dricka alkohol.

Det säger doktorand Veronica Pisinger, projektledare vid det danska folkhälsoinstitutet. Hon är en av författarna till den färska rapporten Alkoholforebyggelse på gymnasier, som utvärderar forskningsinsatsen Gymnasier Fuld af liv. Målsättningen med projektet är att minska på gymnasieelevernas alkoholbruk.

– Gymnasiefesterna påminner om nattklubbar, med dansgolv, rökruta och bar. Ibland hyr skolorna in professionella bartendrar, andra gånger är det lärarna som sköter utskänkningen på festerna. Skolan är arrangör och får således intäkter från alkoholförsäljningen.

En femtedel av de danska gymnasieelevernas alkoholbruk överskrider den nivå som av det danska folkhälsoinstitutet klassas som högrisk för vuxna, det vill säga mer än 21 alkoholportioner per vecka för män, eller 14 för kvinnor.

– Och medan unga dricker allt mindre i många andra länder syns inte den trenden i den danska statistiken, säger Pisinger.

Elever, föräldrar och skolor – alla motsatte sig i början

Projektet Gymnasier Fuld af liv inleddes år 2019. De gymnasier som deltog i projektet vidtog flera åtgärder för att minska på alkoholkonsumtionen bland eleverna.

Veronica Pisinger säger att åtgärderna som infördes i många fall inte var särskilt radikala. Det handlade exempelvis om att förse eleverna med gratis vattenflaskor på festerna, inte sälja drycker med en alkoholhalt över 5%, upplysa eleverna om att de inte skall känna sig pressade att dricka och att arrangera introduktionsevenemang för nya elever under nyktra förtecken.

Men till en början var varken skolorna, eleverna eller föräldrarna särskilt pigga på insatserna. Eleverna var rädda för att gå miste om upplevelser som äldre gymnasieelever berättat om. Vissa föräldrar var också skeptiska.

– En del föräldrar kritiserade alkoholförbudet på de resor som gymnasierna ordnar. Föräldrarna ansåg att det helt enkelt hör till att dricka på dessa resor, säger Pisinger.

Också gymnasieskolorna var till viss del skeptiska inför projektet. Från skolpersonalens sida var man rädd att eleverna skulle byta gymnasium och att skolan således skulle förlora i konkurrensen med andra gymnasier.

Alkoholkulturen är stark – men kan förändras på bara tre år

Den skepticism som till en början fanns minskade i takt med att projektet Gymnasier Fuld af liv framskred. De nya elever som inledde sina gymnasiestudier hade inte särskilt starka åsikter om hur mycket alkohol de vill dricka, utan var benägna att acceptera skolans regler.

Också skolorna själva noterade att insatsen förde med sig positiva förändringar.

– Att införa alkoholförbud på skolresor visade sig vara en stor lättnad för lärarna, som inte längre behövde ansvara för berusade ungdomar, säger Pisinger.

Med i projektet fanns också gymnasier som redan tidigare hade arbetat med att minska drickandet. I de skolorna hade kritiken mot den striktare alkoholpolitiken avtagit rejält efter tre år, när de äldre eleverna som hade varit med om tiden före förändringen hade lämnat skolan.

– När de äldre eleverna hade utexaminerats försvann motståndet bland de yngre. Det visar att det går att förändra alkoholkulturen på gymnasierna, säger Pisinger.

Pandemin satte stopp för uppföljningen

Exakt vilken inverkan projektet Gymnasier Fuld af liv hade på de danska gymnasieelevernas alkoholbruk är omöjligt att säga. Den ursprungliga planen var att jämföra de gymnasier som deltog i projektet med en kontrollgrupp av gymnasier som stod utanför projektet.

Men när coronapandemin slog till mitt under insatsen stängdes skolorna ner och många av de planerade alkoholfria aktiviteterna uteblev.

– Å andra sidan medförde pandemin att eleverna drack mycket mindre än vanligt, eftersom festerna också uteblev. Men några statistiska slutsatser av Gymnasier Fuld af liv går inte att dra på grund av pandemin, säger Pisinger.

De resultat som presenteras i den aktuella rapporten Alkoholforebyggelse på gymnasier baserar sig på intervjuer med representanter för skolorna.

Begränsningar – men inte nödvändigtvis nolltolerans

Att höja åldersgränsen för att få köpa alkohol från 16 till 18 år är en het politisk fråga i Danmark. Ett flertal organisationer inom hälsosektorn lobbar för att höja åldersgränsen, och också delar av alkoholindustrin ställer sig positiva till en höjning.

– De vill slippa den dåliga PR som ungdomarnas drickande för med sig. Men huruvida åldersgränsen verkligen kommer att höjas är ett frågetecken.

Enligt Veronica Pisinger vore det viktigaste att få till stånd en förändring i den danska alkoholkulturen. Det är alkoholens starka kulturella ställning i samhället som gör det politiskt svårt att höja åldersgränsen. Att unga dricker så mycket som de gör är också kulturellt betingat.

– Att plötsligt införa nolltolerans mot alkohol i gymnasierna kanske inte är lösningen, då är jag rädd att ungdomarnas drickande flyttar till andra mindre trygga platser. Men i dag dricker många unga i rent berusningssyfte och det är här man borde få till stånd en förändring, säger Veronica Pisinger.

FacebookTwitterEmailPrint