Eurocare kämpar för att EU ska införa märkning av alkohol

Mariann Skar har jobbat i Bryssel i 18 år, de tio senaste åren med förebyggande arbete och alkohol. Hon har en bakgrund inom hälsoområdet, hon har utbildat sjukvårdare vid Høgskolen i Tromsø och har varit Norges expert i kostfrågor i EU-kommissionen. I drygt tio år har hon varit generalsekreterare för Eurocare, en icke-statlig intresseorganisation som jobbar för att förebygga alkoholskador. Den stora frågan för Eurocare är märkning av alkoholprodukter. Förra veckan deltog Mariann Skar i Rusmedelsdagarna i Helsingfors, där frågan fanns på agendan.

– Jag tror faktiskt att om inte vi hade drivit frågan hade den saken försvunnit lugnt och stilla och blivit begravd. Det tror jag.

Alkoholprodukter med mer än 1,2 volymprocent alkohol har varit undantagna från EU:s reglering av information om livsmedelsprodukter. På mjölkförpackningar och på alkoholfri öl måste det finnas etiketter med information om vad produkten innehåller och information om näringsvärdet.

I mars i fjol kom EU-kommissionen ut med en rapport där man slog fast att det inte finns någon orsak till att alkoholprodukter är undantagna den här regleringen. Kommissionen ville ändå inte slå fast hur märkningen ska se ut, utan överlät den frågan till alkoholindustrin. Ett år senare, i mars 2018, kom industrin med ett förslag på hur de olika industrierna vill märka sina produkter, och inom vilken tidsram.

Information på nätet

Vin- och spritindustrin vill att konsumenten ska använda QR-koder eller andra länkar som man kan scanna in med sin smarttelefon, och därefter gå in på en webbsida och läsa mer om produkten. Informationen ska alltså inte finnas på etiketten.

Vinindustrin vill inte ge en heltäckande innehållsförteckning av vad vinet innehåller, utan ger i förslaget vinproducenterna alternativ på vilka ingredienser de kan uppge. Spritindustrin ville inte ange antalet kalorier per 100 milliliter, utan per portion. EU-kommissionen har ännu inte tagit ställning till industrins förslag.

Seger och förlust

På Eurocare är Mariann Skar både nöjd och missnöjd om förslaget går igenom.

– För oss är det en seger att vi har fått tre stora industrier att diskutera vår sak. De har använt mycket tid och krafter på det. Vi har fått hela Bryggeriindustrin att gå med på märkning och det är en seger. Det är en förlust att vin- och spritindustrin inte har gått med på det fullt ut, men jag tror att det mest är en förlust för dem att de inte vill ge den informationen till konsumenterna. Vi kommer inte att ge oss. Vi ska följa med hur det går och vi kommer att följa upp hur webbsidorna ser ut, och om informationen kommer fram eller inte.

Mariann Skar påpekar att när man nu har ett förslag om självreglering är det upp till inköparna, alkoholmonopolen och handeln att se till att informationen finns på produkterna.

Konsumenterna vill veta

Studier visar att konsumenterna gärna vill veta vad alkoholprodukterna innehåller. Enligt en undersökning som marknadsundersökningsföretaget Gfk gjorde 2016 ville 86 procent av konsumenterna ha uppgifter om näringsvärdet i alkoholdrycker, uppgifter som finns på andra livsmedel och icke-alkoholhaltiga drycker. Förra veckan publicerades en undersökning som den finländska organisationen EHYT har låtit göra. Enligt den vill 64 procent av finländarna som använder alkohol att alkoholprodukter ska ha samma produktinformation som andra livsmedel.

Varför är frågan om märkning då så viktig?

– Vi har märkning på alla andra varor, och etiketten är det första stället för en konsument att få information på. Om industrin inte hade något att dölja hade de inte gjort det så svårt att få fram informationen. Bryggeriindustrin har tydligen inget att dölja, de ger oss informationen, medan vin- och spritindustrin måste ha något att dölja. Vi har ju ett romantiskt förhållande till vin, och en bild av att det står någon som trampar druvor som blir vin. Jag tror att modern vinproduktion är modern. Vinindustrin vill heller inte att vi ska veta kalorimängden, de säger att folk inte är intresserade av att veta det. Vi ska dricka vin utan att tänka på det som en del av vår diet.

Ingredienser och näringsvärde

Mariann Skar upplever att det främst är märkning av ingredienser och kalorier som industrin motsätter sig,

– Det fascinerar mig att det ser ut som om industrin lättare går med på etiketter med hälsoinformation, men inte med uppgifter om kalorier och innehållsförteckning. Jag tror faktiskt att väldigt många skulle minska sin konsumtion om det fanns etiketter med den här informationen. Eurocare har inte som målsättning att folk ska sluta dricka, utan att förebygga skador, och om folk minskar sin konsumtion minskar skadorna.

Redan nu har flera länder infört varningar på alkoholflaskor om att exempelvis gravida inte ska dricka alkohol, eller att man inte ska kombinera bilkörning med alkohol.

Om hela frågan om märkningen av alkoholprodukter inte går vidare i EU nu, kommer det att ta länge tills det blir aktuellt igen.

– Nu har vi en kommissionär, Vytenis Andriukaitis, som är villig att göra något. Han kör på så hårt han kan. Det som inte sker nu väldigt fort kommer inte att hända, eftersom det är val nästa år. Oavsett vem som väljs in går det 1 till 2 år innan vi får igång diskussionen igen, därför vill vi så gärna ha det på plats med den här kommissionen. Nu hänger det på var tre kommissionärer, Jean-Claude Juncker, Frans Timmermans och Jyrki Katainen, står i frågan.

Europa dricker mycket

När det gäller alkoholfrågor inom EU är Mariann Skar starkt av den åsikten att de har gått framåt, det finns en större förståelse för att det måste göras förebyggande arbete. Alkoholpolitiken i de enskilda medlemsstaterna skiljer sig ändå markant från varandra. Norden liberaliserar, medan exempelvis Estland, Frankrike och Litauen skärper sin alkoholpolitik.

– EU-länderna har en hög konsumtion och mycket skadeverkningar. Det finns en ökad vilja att göra något i många länder, men intresset för EU-regleringar är litet.

EU fick en alkoholstrategi 2006, tack vare att Sverige drev på frågan och satsade resurser på den. Strategin förnyades 2012, men nu finns ingen ny strategi i sikte.

– Sverige har inte drivit frågan sedan dess, och ingen annan heller. Estland försökte under sitt ordförandeskap och gjorde ett gott jobb, men de är ett väldigt litet land.

Någon ny strategi verkar inte vara aktuell under den här valperioden, men strategier är viktiga, poängterar Mariann Skar.

– Strategin är viktig, när du har en strategi får du fokus på en fråga. Då ska resurserna gå till strategin så att den blir genomförd. Då får du forskning, medel till konferenser, nätverksmöten och till uppföljning. Man måste ha en strategi, det ger en prioritet.