Etiketter som varnar för ökad cancerrisk stoppades efter påtryckningar från alkoholindustrin

Alkohol

Malin Wikström, webbredaktör
Publicerad 13 jun 2018

I Yukon i Kanada pågår ett forskningsprojekt där man undersöker effekten av varningsetiketter på alkoholprodukter. Projektet stoppades efter påtryckningar från alkoholindustrin, och forskningsgruppen var tvungen att ta bort etiketter som varnar för ökad risk för cancer, säger professor Timothy Stockwell.

Meningen var att forskningsprojektet, som påbörjades i november, skulle pågå i 8 månader men det stoppades efter en knapp månad. Under vårvintern fortsatte studien, men under omtvistade omständigheter, säger professor Timothy Stockwell vid Victoria University, en av forskarna bakom studien.

Professor Timothy Stockwell är chef för CISUR, the Canadian Institute for Substance Use Research, vid University of Victoria. Foto: University of Victoria.
Professor Timothy Stockwell är chef för CISUR, the Canadian Institute for Substance Use Research, vid University of Victoria. Foto: University of Victoria.

– Den pågick i 29 dagar tills alkoholindustrin pressade på Yukons territoriala regering att stoppa studien. En tidning har fått kopior på korrespondensen mellan alkoholindustrin och regeringen i Yukon, och det finns klara bevis på att industrin försökte pressa regeringen och hävdade att det är vilseledande att säga att alkohol kan orsaka cancer.

Tidningen The Globe and Mail skriver att de har fått tillgång till mejl som skickats till en representant för Yukon Liquor Corp, som är den avdelning under regeringen som ansvarar för inköp, distribution och försäljningen av alkohol i Yukon. Mejlen är skrivna av cheferna för Beer Canada, Spirits Canada och The Canadian Vintners association. I mejlen beskrivs forskarna som partiska och etiketterna med varningar om att alkohol är en riskfaktor för cancer kallas ”falska” och att de ”sprider panik”.

Stor medial uppmärksamhet

Nu är studien igång igen, men utan varningsetiketterna om cancer.

– Nu har vi etiketter med riktlinjer för lågriskkonsumtion och en ny etikett med information om standardportioner. Förhoppningsvis pågår studien till slutet av juli.

Varför det var just varningsetiketterna om att alkohol kan orsaka vissa typer av cancer som väckte starkast reaktioner förklarar Stockwell med rädslan för cancer.

Vi är alla livrädda för cancer, och det med rätta, det är något av det mest skrämmande som kan hända en person. Om du sätter en cancervarning på vilken produkt som helst som ska ätas eller drickas blir producenterna eller återförsäljarna rädda för att det ska påverka försäljningen. Det ironiska är, att genom att stoppa de här etiketterna i vår studie har frågan fått stor medieuppmärksamhet, inte bara i Kanada.

Enligt bland andra Världshälsoorganisationen WHO är alkoholkonsumtion en riskfaktor för flera typer av cancer, bland annat lever-, tarm- och bröstcancer, och risken ökar med mängden alkohol som konsumeras.

Framgång med andra etiketter

Bakgrunden till studien är att det finns varierande forskningsresultat om olika hälsobudskap i form av etiketter på alkoholprodukter.

– Många av oss som har studerat etiketterna som används i USA har knappt lagt märke till dem, de har inte förändrats på 30 till 40 år. De är små, svart-vita och väldigt tråkiga.

En sak har forskarna ändå lärt sig av etiketterna i USA.

– De som kommer ihåg hälsobudskapen är de som tenderar att vara storkonsumenter, på det sättet uppfyller etiketterna sitt syfte. Om du vill öka medvetenheten om en fråga bland storkonsumenter är etiketter väldigt bra, eftersom de troligast ses av dem som är exponerade för flest flaskor alkohol.

Också framgångarna med varningsetiketter på tobaksprodukter och märkningen av andra livsmedel talar för att alkoholprodukter ska märkas.

– Varför är alkohol undantaget märkning i Kanada och många andra länder? Det behöver inte ens finnas uppgifter om kalori- eller sockermängd eller något hälsobudskap överhuvudtaget.

Färggranna etiketter

Studien föregicks av tre års förarbete då forskargruppen gjorde förstudier i Yukon och Ontario, testade och fick feedback på olika etiketter. Därefter gjordes designen.

– Informationen är utformad så som folk, konsumenterna, tyckte att den skulle se ut på etiketterna. Vi ville testa om etiketterna skulle öka medvetenheten och om de skulle tas väl emot, och också om de möjligen skulle ändra på beteendet. Förstudierna visade att det fanns mycket som folk inte kände till.

Etiketterna blev färggranna, gula och röda, och skulle från början vara av tre olika typer: en som varnar för en rad hälsoproblem, inklusive cancer, en som beskriver de kanadensiska riktlinjerna för lågriskkonsumtion och en som beskriver vad en standardportion är och hur många portioner en flaska innehåller.

– Bara 25 procent av de tillfrågade i vår bakgrundsundersökning visste att alkohol ökar risken för cancer, därför tyckte vi att den varningsetiketten var berättigad. Endast en fjärdedel visste om riktlinjerna för lågriskkonsumtion och en lika liten del visste vad en standardportion är.

Blodig strid utkämpades

Målet är att studera vilken inverkan etiketterna har på kunskapsnivån, attityderna, stödet för märkning av alkoholprodukter och förändringar på beteendet. Territoriet Yukon valdes eftersom det har den högsta försäljningen av alkohol per person, och en av de högsta frekvenserna av cancer i Kanada.

Alkoholindustrins intrång i forskningen liknar Stockwell tobaksindustrins agerande tidigare.

– Tobaksindustrin använde liknande taktik som den som vi har upplevt i Yukon, industrin förnekade hälsoriskerna och cancerrisken av tobak. Det var en blodig strid som utkämpades. Tobaksindustrin sade att det var för svårt att sätta varningsetiketter på produkterna, men efter skadestånden på många miljarder mot tobaksindustrin finns det i dag en flod av information. Och jag har knappt någonsin sett någon som röker i Kanada. Försäljningen av tobak har rasat, och om det händer med alkoholindustrin måste vi gå igenom en liknande process igen.

Stockwell konstaterar att folkhälsoperspektivet och alkoholindustrins intressen inte går ihop.

– Industrin har envetet motsatt sig strategier som främjar folkhälsa och säkerhet gällande produkterna. Och det måste den göra eftersom det finns en direkt intressekonflikt – deras intresse är att sälja så mycket alkohol som möjligt och göra så stor vinst som möjligt. I medborgarnas intresse ligger att vi vill ha tillgång till sådant som ger oss tillfredsställelse och glädje, men vi vill också ha information om hälsorisker på produkterna.

FacebookXLinkedInEmailPrint