”Det finns inte endast ett svar på varför unga dricker mindre”

Alkohol

Malin Wikström, webbredaktör
Publicerad 16 nov 2017

– Det är lite naivt att tro att vi ska hitta ett svar på frågan om varför unga dricker mindre, säger alkoholforskaren Jonas Raninen från CAN under popNAD:s seminarium om ungas dryckesvanor. – Vad är det som vi inte klarar av att se, frågar i sin tur forskaren Hilde Pape från FHI.

Ett fyrtiotal deltagare har samlats till PopNAD:s seminarium om ungas dryckesvanor på Kulturhuset i Oslo den 8 november. Alkoholforskare från tre nordiska länder ger sin syn på varför dagens tonåringar dricker mindre, medan en ungdomsarbetare redogör för hur ungas liv ser ut i dag.

Kirsimarja Raitasalo från Institutet för hälsa och välfärd, THL, i Finland, inleder med att ge en kort överblick över hur 15- till 16-åringar i de olika nordiska länderna dricker, enligt ESPAD-undersökningen.

 

Flera studier pågår där orsakerna till att unga dricker mindre undersöks, men fortfarande finns inga slutliga svar. Några möjliga förklaringsmodeller kan vara den nya teknologin, så som spelande och användningen av sociala medier, förändrade sociala normer som gör att det är mindre acceptabelt att dricka eller lyckligare och mer ansvarstagande barn.

En annan förklaring är bättre föräldraskap – föräldrarna är mindre benägna att dricka framför sina barn, mindre benägna att godkänna att barnen dricker och föräldrarna vet i högre grad bättre var barnen håller hus. Också tillgängligheten till alkohol har förändrats, den är helt enkelt svårare att få tag på.

Unga väldigt nöjda

Pål Isdahl Solberg, ungdomsarbetare och föreläsare i ungdomskunskap på Høgskolen i Sørøst-Norge, ger en bild av hur ungas liv ser ut i dag, vad de gör av sin tid och vad som är viktigt för dem. Det här gör han utgående från Ungdata-undersökningen, som Velferdsforskningsinstituttet NOVA vid Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA) ansvarar för.

– Unga är väldigt nöjda med sina föräldrar, generationsklyftan är liten och unga norrmän önskar att leva som sina föräldrar.

Svårt att avvika

Föräldrarna har god insikt i ungas liv, 95 procent av pojkarna i åttan säger att de trivs i skolan. På det stora hela finns det enligt Isdahl Solberg väldigt lite negativt att säga om unga idag, de uppför sig otroligt väl.

Det är viktigt att se bra ut och att framstå som lyckad, därför upplevs allt som kan bryta mot det, till exempel att använda alkohol eller tobak, som något negativt.

– Jag jobbar med unga och med att utveckla ungdomsarbetet, och min uppfattning är att det är de unga som inte har tillgång till den perfekta världen som det går dåligt för. Det är de som röker och använder rusmedel.

Förlängd barndom

Trots att det finns möjliga förklaringar till nedgången, räcker de inte.

– Man ser dramatiska förändringar i helt olikartade land under en period på fyra år, i ESPAD-undersökningen. Normalt sett tar förändringarna tid. Ny teknologi och de sociala medierna kunde lika gärna leda till att unga dricker mer. Förändringarna i föräldrarollen, de har pågått i lång lång tid, men ändå har alkoholkonsumtionen gått upp och ner, säger Hilde Pape, forskare på Folkehelseinstituttet, FHI.

– Jag tror väldigt lite på de alkoholspecifika förklaringarna, nedgången i ungas dryckesvanor sker i så vitt skilda miljöer. Alkoholpolitiken i Australien ser så annorlunda ut än i Sverige, men ändå ser man att trenden är densamma, förutom i Danmark. Jag har en tanke om en förlängd barndom eller ungdomstid. De unga börjar dricka, men de gör det senare, 17 är det nya 15, säger Jonas Raninen, forskare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Inte en specifik orsak

Hilde Pape konstaterar att då man ser på totalkonsumtionen på åttio- och nittiotalet följde de vuxnas och de ungas drickande samma kurva, men från och med 2000 går vuxen- och ungdomsdrickande i olika riktningar.

– Det här är väldigt gåtfullt.

– Jag tänker mig att det handlar om något större än något specifikt. Jag tror det är där jag har landat efter att ha forskat i den här frågan i flera år, säger Jonas Raninen.

– Jag håller med dig, det är något större än berusning, jag tror att det kan handla om att ha omsorg om miljön och varandra. En annan sak är att allt är väldigt synligt, unga vill inte ha bilder av sig själva då de är fulla. De vill inte mista kontrollen och den perfekta bilden av sig själva, säger Pål Isdahl Solberg.

Bild från popNAD:s seminarium i Oslo, från höger Pål Isdahl Solberg, Hilde Pape och Jonas Raninen.
Pål Isdahl Solberg, Hilde Pape och Jonas Raninen. Foto: Simen Strand Jørgensen.

– Men vad är det som vi inte klarar av att se, är det kombinationen av väldigt många olika saker, olika faktorer som får den samlade effekten att bli så stor på väldigt kort tid? Utanför Norden är bilden ganska brokig, nedgången gäller alkohol, men inte annat. Andelen som dricker har gått ned, men de som dricker sig stupfulla har gått upp i en del länder, säger Hilde Pape.

Exemplet Island

Island nämns som ett exempel där det har skett stora nedgångar i ungas drickande, där har man bland annat satsat mycket på förebyggande arbete.

– De har också använt okonventionella metoder, till exempel infört utegångsförbud för tonåringar, säger Hilde Pape.

– Där har man också ett jättebra ungdomsarbete med utbildade ungdomsarbetare och det började de med före nedgången, konstaterar Pål Isdahl Solberg.

– Man ska inte slänga ut barnet med badvattnet. I Sverige skickar vi hem Tonårsparlören, en bok till samtliga föräldrar till 13-åringar med tips på hur man pratar med tonåringar om alkohol. Det kan förstärka trenden eller försvaga. I Finland var ungdomarna vaccinerade mot skattesänkningen då landet harmoniserade sin alkoholskatt med Estlands 2004. Det hade tydliga effekter bland vuxna som började dricka mer, men unga fortsatte att dricka mindre, fortsätter Raninen.

– Vi ska komma ihåg att sänkningen bara gäller de yngsta tonåringarna, i Finland har konsumtionen bland 18-åringar ökat de senaste 15 åren, säger Pape.

Det finns enorma mängder data, både på unga och på vuxna, men för att studera fenomenenet behövs betydligt mer.

– Det är unga som drar ner medelvärdet, men vi kommer att få vänta väldigt länge för att se hur de dricker senare i livet, säger Jonas Raninen.

Deltagarna är eniga om att det är väldigt svårt att spå något om hur det ser ut med ungas dryckesvanor i framtiden.

– Problemet är att då vi inte förstår det här fenomenet kan vi inte heller förstärka det. Det är svårt att vara en aktör om man inte vet vad som pågår, då är man bara en observatör.

FacebookXLinkedInEmailPrint