Den alkoholpolitiska debatten har tagit olika toner i de nordiska länderna. I Finland och Island har argument om sysselsättning och personlig frihet fått styra debatten, medan i den svenska alkoholpolitiken råder status quo. Detta blev tydligt under popNAD:s alkoholpolitiska seminarium Från isländsk geysir till svenskt lugn, som arrangerades den 25 oktober vid Finlands ambassad i Stockholm.
– Vi har ett näringsliv i Finland som har lobbat aktivt. De argument som används i diskussionerna gäller sysselsättning, företagsamhet och konsumenters frihet. Hälsoaspekterna är klart åsidosatta i debatten, säger Thomas Karlsson, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
I november ska en ny alkohollag på remiss i Finland. Enligt förslaget flyttas starköl och alkoläsk till matbutikerna, monopolets öppethållningstider förlängs och serveringstillstånden avbyråkratiseras.
De ekonomiska argumenten väger tungt på grund av det svåra ekonomiska läget i Finland efter flera år utan tillväxt. Därför trumfar sysselsättning hälsoaspekterna i debatten, enligt Karlsson.
Privatimporten av alkohol utgör ungefär en femtedel av totalkonsumtionen i Finland, men Karlsson säger att den frågan inte har varit drivande för den nya lagen. Avbyråkratisering har varit lyktan som visat vägen.
De ekonomiska argumenten väger tungt på grund av det svåra ekonomiska läget i Finland efter flera år utan tillväxt. Därför trumfar sysselsättning hälsoaspekterna i debatten
– Den nya lagen är en del av regeringens projekt för att avbyråkratisera Finland. Visst finns det mycket i den gamla lagen som borde tas bort, men man behöver inte göra en helvändning i politiken. Den politik som bedrivits de senaste åtta åren har lyckats minska konsumtionen och den oregistrerade konsumtionen har heller inte ökat mycket, säger Karlsson.
Island utan alkoholforskning
På Island har ett lagförslag om att avskaffa alkoholmonopolet varit på agendan än en gång. Sedan 2000 har parlamentet behandlat ett tiotal förslag om att flytta en del av alkoholförsäljningen till matbutikerna. Det aktuella förslaget gäller däremot hela monopolets vara eller icke vara och förslaget har fått mycket stöd i parlamentet.
– Huvudargumentet bakom förslaget är att det inte är statens uppgift att äga butiker utan det är privata sektorns roll, också då det gäller alkohol. Vilka som är för och emot förslaget är inte överraskande. Motståndarna är aktörer inom hälso- och socialsektorn och förespråkarna är aktörer inom näringslivet, säger Rafn Jónsson, projektledare för alkohol och narkotika på Helsedirektoratet i Island. Han säger att det har varit svårt för hälsoargumenten att få genomslagskraft i medierna.
Chargé d’Affaires Mikael Antell från Finlands ambassad
i Stockholm öppnade seminariet. Foto: Nina Karlsson.
Nya opinionsmätningar visar att monopolet har ett starkt stöd bland befolkningen. 70 procent av islänningarna stöder ett monopol som säljer starkare alkoholdrycker och Jónsson säger att stödet för det nya lagförslaget har minskat i parlamentet. Nu har lagförslaget satts på is i väntan på parlamentsvalet den 29 oktober.
För tillfället bedrivs ingen alkoholforskning på Island, vilket kan ses som en orsak till varför diskussionen om monopolet har varit ensidig. Utan forskningsunderlag är det svårt att bedriva en policydebatt.
“Utredningar, utredningar, utredningar”
I Sverige är den alkoholpolitiska diskussionen något lugnare. Det har skett ett antal utredningar på den alkoholpolitiska fronten, men de har sällan lett till konreta åtgärder.
Jenny Cisneros Örnberg, ledare för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, vid Stockholms universitet beskriver den svenska alkoholpolitiken som mer reaktiv än proaktiv. Sverige har i många frågor inväntat beslut från EU eller följt med situationerna i grannländerna.
Opinionsmätningar visar att det finns stöd för det svenska alkoholmonopolet. För ett antal år sedan diskuterades skattesänkningar för att öka Systembolagets andel av totalkonsumtionen, men den diskussionen har skiftat och nu finns det snarare ett stöd för högre skatter, vilket skiljer Sverige från de diskussioner som förs i Finland och Island.
Det som Cisneros Örnberg efterlyser är en diskussion om alkoholreklamen.
– Jag har väntat på att frågan om alkoholreklam ska tas upp till diskussion, men tyvärr har det inte hänt trots att det finns ett starkt stöd bland befolkningen och politikerna för en strikt alkoholreklamslagstiftning.
Detta kan komma att ändras efter att regeringen nyligen beslutade om en utredning av alkoholreklam, men Linda Engström från IOGT-NTO är inte övertygad om att det leder till konkreta åtgärder.
– Jag är besviken på den nuvarande regeringen. Under de två första åren så har det inte hänt något inom alkoholpolitiken. Och nu ska det utredas, utredas och utredas.
Betona samhällets ansvar
Engström vill att alkoholen ska ses som en samhällsfråga istället för en privatfråga och tar tobakspolitiken som exempel på hur man borde bemöta alkoholfrågor.
– Tobaken blev en arbetsmiljöfråga inom restaurangbranschen, vilket gjorde att det inte blev en diskussion om moral. Jag ser fram emot att alkoholen ska gå samma öde till mötes. Man ser alkoholkonsumtionen som en allt för privat fråga. Vi borde få bort stigmat så att vi kan börja prata om de här frågorna, säger Engström.
Även Cisneros Örnberg efterlyser en diskussion om samhällets ansvar i alkoholfrågan. Alkoholens skador på tredje part är ett område som har fått mycket uppmärksamhet inom forskningen, men Cisneros Örnberg är överraskad av att synsättet inte har fått större genomslagskraft inom politiken.
– Alkoholens skador på tredje part är ett synsätt som kunde få alkoholfrågan att handla om samhället i stället för individen, säger Cisneros Örnberg.
Här hittar du programmet för seminariet.
Julius von Wright, redaktör
popNAD
Publicerad 28.10.2016