Nordiskt samarbete om integration och inkludering

Stora och svårförklarade skillnader i nyanländas etablering

Arbete

18 nov 2019

Nyanlända som deltagit i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser klarar sig olika bra i olika kommuner. En ny IFAU-rapport visar att det är svårt att enkelt förklara variationerna. Rapportförfattarna följer nyanlända som började i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser 2010–2014, cirka 55 000 personer.

Det gick betydligt bättre på arbetsmarknaden för nyanlända män än för nyanlända kvinnor. Tre år efter att de påbörjat etableringsinsatser var 38 procent av männen och 19 procent av kvinnorna sysselsatta. Männen deltog oftare i arbetsmarknadsutbildning och praktik, men det kan bara förklara en liten del av skillnaden i sysselsättning.

–Att det går bättre för nyanlända män är välkänt, men att en så liten del kan förklaras av exempelvis utbildning eller deltagande i åtgärder är möjligen mer förvånande säger Olof Åslund som är en av rapportförfattarna.

Skillnaden i andelen nyanlända män och kvinnor som har studiebidrag eller försörjningsstöd är mindre.

Olika resultat i kommuner med likartade förutsättningar

Andelen nyanlända som var sysselsatta, hade försörjningsstöd eller studiemedel skilde sig mycket åt mellan olika kommuner. Skillnaderna kvarstår när hänsyn tas till en lång rad, både individuella och lokala, bakgrundsfaktorer.

–Det är inte enkelt att förklara skillnaderna. Vi finner inget tydligt mönster, säger Linus Liljeberg. När vi exempelvis tar hänsyn till ursprungsland, befolkningssammansättning, långtidsarbetslöshet och vilka insatser de nyanlända tagit del av så är skillnaderna mellan kommuner fortfarande stora. Det går inte att entydigt säga att det är storstäder eller landsbygdskommuner som lyckats bäst, eller att kommuner som tagit emot nyanlända från en särskild region eller med särskilda egenskaper lyckas bättre eller sämre än andra kommuner.

–En viktig fråga för framtida studier är om det finns skillnader i arbetssätt på olika arbetsförmedlingskontor eller i olika kommuner som inte fångas i vår studie, eller om variationerna till största delen beror på slumpmässiga faktorer avslutar Linus Liljeberg.

Hur studien genomfördes

Studien följer cirka 55 000 individer som påbörjade Arbetsförmedlingens etableringsinsatser 2010–2014. Sysselsättning, förvärvsinkomster, mottagande av studiemedel och försörjningsstöd observeras till och med 2015. Analyserna baseras på registerdata som också används för att skapa mått på kommunala förutsättningar och indikatorer för lokala insatser vid arbetsförmedlingskontoren.

Läs mer

FacebookTwitterEmailPrint

Följ oss på sociala medier:

Cookies

Vi använder tredjepartscookies för vår hemsida i syfte att analysera och förbättra upplevelsen på hemsidan. Genom att använda vår webbplats godkänner du användningen av cookies på det sätt som beskrivits.