Födelseland styr val av skolform
Barn och unga
30 aug 2021
Barn födda i länder med hög utbildningsnivå som har invandrat till Sverige går i friskola i betydligt större utsträckning än barn från fattiga länder, visar Skolvärldens granskning. Skillnaderna kan vara en förklaring till varför en större andel utlandsfödda elever i friskolor lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet än i kommunala skolor. – Man kan fundera över vilka friskolorna vänder sig till, säger segregationsutredaren Björn Åstrand.
Trots olika mer eller mindre omfattande satsningar fortsätter elever med utländsk bakgrund – oavsett om de är födda i Sverige eller har invandrat hit – att lämna grundskolan med gymnasiebehörighet i betydligt lägre utsträckning än sina kamrater med helsvensk bakgrund.
I maj 2020 publicerade Friskolornas riksförbund en uppmärksammad rapport (”Se skolans verkliga utmaningar”) där det bland annat lyftes fram att friskoleelever med utländsk bakgrund – det gäller både elever som är födda i Sverige och invandrare – uppnår gymnasiebehörighet i större utsträckning än elever med samma bakgrund som går i kommunala skolor.
Utländsk bakgrund är dock ett ganska trubbigt begrepp. Alla elever med utländsk bakgrund – oavsett om de har invandrat till Sverige eller är födda här – har inte samma bakgrund. Inte minst föräldrarnas utbildningsnivå varierar samtidigt som det är väl belagt att just föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för barnens skolresultat.
– Den faktor som alltid sticker ut när man undersöker vilka elever som går i friskolor är föräldrarnas utbildningsbakgrund som i allmänhet är högre än i jämförbara kommunala skolor. Dessvärre finns det ofta ganska dåliga data kring föräldrarnas utbildningsbakgrund när det gäller invandrade elever från fattigare länder, säger Björn Åstrand som är lektor vid Umeå universitet och som på regeringens uppdrag utrett hur skolsegregationen ska kunna minska och likvärdigheten öka.
